Ny forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm visar hur särskilt cykling till och från jobbet minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Detta även om det bara handlar om några kilometers cykling. Tidigare forskning visar hur lätt fysisk aktivitet såsom cykling minskar risken för hjärtbesvär, men att denna skyddande effekt försvinner om man slutar att röra på sig under några månader om året.

Detta stärker oss i uppfattningen att alla som vill och kan ska ha möjlighet att cykla under hela året. Så är det inte i dag.

I dag cyklar elva procent av svenskarna under en genomsnittlig dag under sommarhalvåret. På vinterhalvåret gör bara sju procent samma sak. Det innebär att var tredje cyklist eller 400 000 personer slutar cykla när vintern kommer. I vissa större svenska städer visar statistik att antalet cyklister halveras under de kallaste månaderna jämfört med de varmaste. En vanlig orsak till detta är att cyklister upplever att skötseln av cykelvägarna är för dålig på vintern och att man därför är rädd för att halka.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, menar att vintercyklisterna skulle kunna öka med 20 procent om snöröjning och halkbekämpning var bättre och i Karlstad får Teknik- och fastighetsförvaltningen många önskemål och medborgarförslag om att sopsalta fler cykelvägar.

Det är uppenbart att bättre snöröjning på cykelvägarna leder till fler friska hjärtan. Därför är det bra att allt fler kommuner använder så kallad sopsaltning, som är det mest effektiva sättet att hålla cykelvägarna fria från snö och is. Många kommuner använder sig av den saltlösning som experimenterats fram av anställda inom Karlstads kommun och som går under namnet Karlstadslaken. Här skulle Karlstad kunna fortsätta jobba för att vara ett föredöme genom att utöka sopsaltningen.

Varje år dör 3 065 personer i Sverige till följd av vägdamm och avgaspartiklar från fordon. I genomsnitt förkortas var och ett av dessa liv med elva år.

Om var tredje person som tar bilen till jobbet i Stockholm i stället skulle börja cykla samma sträcka skulle 20 liv räddas varje år bland de nya cyklisterna och livet på 60 andra stockholmare skulle räddas varje år till följd av bättre luftkvalitet, enligt en annan studie från GIH.

Cykling är en hjärtesak. För att ge människor fler friska år, minska trycket på den svenska sjukvården och för att minska klimatskadliga utsläpp är våra förslag till beslutsfattare:

1. Prioritera cykling i infrastrukturbudgeten

I dag går mindre än en procent av statens pengar till infrastruktur till cykling. Om fler ska cykla säkert året runt behövs omprioriteringar.

2. Främja cykelpendling

Januariöverenskommelsen mellan de fyra partierna S, MP, C och L säger att nya skatteregler ska tas fram som underlättar cykelpendling. Det är dags att finansminister Magdalena Andersson och infrastrukturminister Tomas Eneroth gör det. I dag gynnar skattereglerna bilkörning och spinningcyklande.

3. Sopsalta cykelbanorna

Med välskötta sopsaltade cykelvägar ökar antalet vintercyklister som kan ta sig fram säkert.

14 februari sammanfaller Vintercyklingens dag och Alla hjärtans dag. Det är en bra kombination. Uppmaningen är att cykla under denna dag för att visa din vilja att cykla också på vintern. Då kan kommuner, regioner och stat se att investeringar i fler cykelvägar, bättre belysning och bättre snöröjning kan få stor effekt för antalet cyklister och antalet friska hjärtan.

Klas Elm, vd Svensk Cykling

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Ursprungligen publicerad i Skånska Dagbladet den 13 februari 2020 och finns här.