Pressmeddelanden

Nu har Transportstyrelsen sagt nej till att tillåta tilläggsskylten gäller ej cyklister på enkelriktade gator i Stockholms stad. Det är ett slag mot cyklingen i hela landet, menar Sveriges cykelorganisationer. 

– Det här är ett bakslag för cyklingen i flera kommuner. Cykling mot enkelriktat är vanligt här och i övriga världen. Vår nya internationella studie visar att det är en effektiv åtgärd för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för cyklister, säger Moa Rasmusson, ordförande i kommun- och regionföreningen Svenska Cykelstäder.

Transportstyrelsens beslut innebär att Stockholm och andra kommuner tvingas göra ett kostsamt byte till mer otydlig skyltning, som bilister har svårt att förstå.

– Det här är fel väg att gå. Transportstyrelsen tolkar internationella regler annorlunda än resten av Europa. Sveriges regering, riksdag, regioner och kommuner vill se en ökad cykling och då fattar Transportstyrelsen ett beslut som gör cykling mindre attraktivt och trafiksäkert, säger Klas Elm, VD för paraplyorganisationen Svensk Cykling. 

Cykelorganisationerna efterfrågar ett moderniserat regelverk.

– Sverige behöver ett gent och attraktivt cykelvägnät för att fler ska välja cykeln. Nu behöver infrastrukturminister Tomas Eneroth snabbt agera och tydliggöra att Transportstyrelsen tolkar lagstiftningen fel, menar Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

FAKTA

Kommuner som skyltar cykling mot enkelriktat:

Karlstad

Båstad

Norrtälje

Tyresö

Huddinge

Stockholm

Tranås

Nybro

Kungsälv

Fler kommuner står på tur att införa regleringen. Stockholm använde tidigare skyltningen ”motortrafik förbjuden”, men ändrade till ”förbud mot infart” för att motorfordonsförare inte följde trafikreglerna. Denna skyltning finns i bland annat Uppsala, Lund och Göteborg. 

Svenska Cykelstäders nya studie: bra för trafiksäkerhet och framkomlighet

Konsultbolaget SWECO har på uppdrag Svenska Cykelstäder och med finansiering av Trafikverket genomfört en studie om cykling mot enkelriktat. Syftet med studien, som bygger på en litteraturstudie kompletterat med expertintervjuer med trafikplanerare i Europa, är att öka kunskapen om hur cykling mot enkelriktat påverkar trafiksäkerheten och tryggheten.

Studien visar på flera intressanta resultat. Däribland att cykling mot enkelriktat leder till en minskad risk för trafikolyckor. Den främsta förklaringen till det är att regleringen innebär cyklister kan välja bort trafikerade huvudgator till förmån för stillsamma sidogator med lägre hastigheter. Men effekterna stannar inte vid det. Före- och efterstudier från gator som har öppnat upp för cykling mot enkelriktat visar även att olycksrisken minskar som en följd av själva åtgärden. I genomsnitt minskar olycksrisken med cirka 50 procent vilket förklaras av att cykling mot enkelriktat leder till lägre hastigheter och en ökad uppmärksamhet från biltrafiken. Intressant att notera är att olycksrisken är lägst för cyklister som cyklar mot trafiken.

Studien visar även att antalet cyklister ökar på gator som öppnar upp för cykling i båda riktningar. Studier från bland annat Norge, Danmark och Storbritannien visar att antalet cyklister ökar med i genomsnitt 50 proent som en följd av åtgärden. Det sker en överflyttning av cyklister från huvudgator till enkelriktade gator när de görs tillåtna för cykling. I flera fall har man även sett att antalet barn och unga har ökat som en följd av regleringen, vilket är en tydlig indikation på att cykling mot enkelriktat upplevs som tryggt och säkert av cyklisterna.

Studien visar att de flesta länder i Europa använder skyltningen C1 om förbud mot infart för att reglera cykling mot enkelriktat. Som komplement till skyltningen används en tilläggstavla som visar att förbudet inte gäller för cyklister. Enligt planerarna fungerar skyltningen väl. Både bilister och cyklister följer trafikreglerna och det tycks inte råda några oklarheter kring vilka regler som gäller på gatan. Slutsatsen och rekommendationen i studien är att Sverige bör införa cykling mot enkelriktat enligt samma reglering som i övriga världen.  

Kontakt

Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder, moa.rasmusson@sollentuna.se 073-915 16 33 

Klas Elm, VD Svensk Cykling, klas.elm@branschkansliet.se, 070-458 01 08 

Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, lars.stromgren@cykelframjandet.se, 073-655 45 82

 För frågor kring studien, kontakta:

Emil Törnsten, verksamhetsledare Svenska Cykelstäder. emil.tornsten@svenskacykelstader.se 073-324 77 84

Fler som cyklar på vintern och färre cyklister som skadar sig. Det är resultatet av den omfattande sopsaltningen av cykelbanorna i Stockholm som pågått i snart ett decennium. Nu prisas Pye Seaton och Peter Ringkrans, som har jobbat med sopsaltningen inom Stockholms Stad av organisationen Svensk Cykling.

– Det är fantastiskt roligt. Det har varit en utmaning att få entreprenörer och maskinförare att tänka helt nytt med snöröjningen av cykelbanor. Tidigare var cykelbanorna ett ställe där man kunde samla snö i drivor eftersom uppfattningen var att ingen cyklade på vintern. Nu hålls cykelbanorna fria från snö och is genom att sprida ut en saltlösning på asfalten innan snön faller. På så sätt smälter snön och det förhindrar isbildning, säger Pye Seaton som tidigare var projektledare på Stockholms Stads trafikkontor.

“Pye Seaton har med sitt engagemang och outtröttliga arbete varit drivande i utvecklingen av sopsaltningen av Stockholms cykelbanor”, står det i prismotiveringen.

Det var vintern 2012/13 som Peter Ringkrans tog sopsaltningen till Stockholm. Sedan dess har sträckan med sopsaltade cykelbanor ökat år för år. Ökningen av antalet cyklister i januari månad är påtaglig vid flera mätstationer:

Munkbron   + 61 procent (2019 jämfört med 2012)

Västerbron  + 54 procent (2019 jämfört med 2014)

Sveavägen  + 46 procent (2019 jämfört med 2016)

Årstabron + 40 procent (2019 jämfört med 2014)[1]

Uppfattningen hos Stockholms Stads Trafikkontor är att ännu fler har cyklat under januari 2020 än i januari 2019.[2]

– Det är kul att det har gått så bra att införa sopsaltningen, trots att det var motstånd hos chaufförer och entreprenörer när vi började. För cyklisterna har sopsaltningen inneburit en skillnad som är som natt och dag. Det är mycket bättre i dag. Det är i stort sett sommarväglag året runt. Det gynnar också gående och personer som har rullator eller som är rullstolsburna, säger Peter Ringkrans, projektledare på Stockholms Stads trafikkontor.

Genom åren har trafikkontoret fått ta emot många kommentarer från nöjda vintercyklister. 2015 konstaterade Stockholms Stads trafikkontor att det cyklade 30 procent fler personer på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som plogades traditionellt, men att antalet singelolyckor med cyklister vad 40 procent lägre på de sopsaltade stråken.[3] Detta på grund av att det inte ligger något rullgrus på dessa cykelvägar.

I prismotiveringen står det att Peter Ringkrans har “bidragit till att sopsaltningen och jämställd snöröjning spridits till en allt större del av Stockholms cykelbanor. Nu jobbar Peter Ringkrans med att elektrifiera sopmaskinerna.”

Både Pye Seaton och Peter Ringkrans uppmärksammas för att de båda har bidragit till att sprida intresset för sopsaltning till andra kommuner i Sverige och städer i andra länder.

– Med detta pris vill vi inspirera till fler initiativ som förbättrar förutsättningarna för att cykla på vintern. Vårt mål är att det vara lika självklart att cykla på vintern som på sommaren, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

I dag använder omkring 30 kommuner i Sverige sopsaltning.

– Varje kommun som inför sopsaltning gör att allt fler kan cykla säkert året runt. Sopsaltning är därför en investering i människors hälsa, ökad framkomlighet och bättre

 miljö, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Kontakt

Pye Seaton, pristagare 08-50826930

Peter Ringkrans, pristagare 08-50826138

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-4580108

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling, 073-6554582

Sopsaltning

Sopsaltning innebär att en sopvals används för att få bort snö från vägbanan och att halkbekämpningen sker kemiskt med saltlösning eller befuktad salt.

Svensk Cykling

Svensk Cykling är en organisation som samlar den svenska cykelbranschen. Medlemmar i Svensk Cykling är Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder, Svenska Cykelförbundet, Vätternrundan och Naturskyddsföreningen.

Vintercyklingens dag

Vintercyklingens dag är den svenska delen av den internationella aktivitetsdagen Winter Bike To Work Day som infaller den andra fredagen i februari varje år. I år uppmärksammas dagen för första gången i Sverige med aktiviteter i omkring 15 kommuner. Vintercyklingens dag är ett samarbete mellan Svensk Cykling, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Hjärt-Lungfonden. Årets tema är “Förläng cykelsäsongen. Förläng livet”.

– Elcykelpremien fungerade bra. Varannan resa med de elcyklar som fick ekonomiskt stöd verkar ha ersatt en bilresa. Nu är det dags att återinföra elcykelpremien, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling, i en kommentar till Naturvårdsverkets utvärdering av elcykelpremien.

Elcykelpremien var möjlig att söka under 2018 av den som köpte en elcykel. Totalt beviljades det ekonomiskt stöd för köp av 89 396 elcyklar. Det gjorde att försäljningen av elcykel ökade rejält. De senaste tre åren har det sålts omkring 249 000 elcyklar. 

Naturvårdsverkets utvärdering “Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordonspremien som utgångspunkt” presenterades 26 augusti. Den visar att det högsta genomsnittliga beviljade beloppet betalades ut till de som köpte en elcykel i Jämtland. Flest utbetalningar per 1 000 invånare har gått till boende i mindre tätorter och i landsbygdskommuner. Andelen som fick premien var större bland äldre personer än bland yngre.  

– Det visar att de som kritiserade elcykelpremien genom att påstå att den mest gynnade yngre personer på Södermalm i Stockholm hade fel. Därför är det dags att införa elcykelpremien igen för att få fler att ställa bilen och ta elcykeln i stället, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Om regeringen inte vill återinföra elcykelpremien vill Svensk Cykling se tre andra insatser för att stimulera aktiva transporter i Sverige. Det första handla om att göra reseavdraget oberoende av vilket fordon som man reser med. Det andra handlar om att ta bort förmånsskatten på den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Då skulle en förmånscykel skattemässigt behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivare. Det tredje förslaget innebär att arbetsgivare ska kunna köpa förmånscyklar till sina anställda med villkor som liknar de som fanns för Hem-PC-reformen under 1990-talet. 

Läs hela utvärderingen. 

Kontakt

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-458 01 08

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling, 073-6554582

Antalet anmälda cykelstölder minskar i Sverige, visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Sedan mitten av 1990-talet har antalet anmälda cykelstölder i Sverige halverats. De senaste tio åren har antalet anmälda cykelstölderna i stort sett varit på samma nivå.

1993 anmäldes över 120 000 stycken cykelstölder. I fjol anmäldes 65 706 cykelstölder i Sverige. Det innebär en minskning med 48 procent. Under samma tid har Sveriges befolkning ökat med 1,6 miljoner, visar statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Bara under de senaste fyra åren har befolkningen i Sverige ökat med knappt 400 000 människor, men de anmälda cykelstölderna har inte ökat i samma takt utan varierat mellan 60 000 och 70 000 stycken de senaste tio åren.

– Man ska ta all statistik med en nypa salt, det kan finnas mörkertal och det handlar förstås också om benägenhet att anmäla. Med det sagt är det så klart glädjande och intressant att cykelstölderna minskar över tid, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.

Bra kan givetvis bli bättre. Klas Elm pekar på några avgörande faktorer:

– I takt med att allt fler cykelpendlar måste vi ställa högre krav på bra cykelparkeringar – det gäller såväl på arbetsplatser som vid resecentrum och bostadshus. Att fler vågar ta cykeln är samhällsekonomiskt bra, så det finns bara fördelar med sådana satsningar, säger Klas Elm.

Brås nationella trygghetsundersökning visar att andelen svenska hushåll som har drabbats av en cykelstöld i stort sett har varit konstant under senare år. Mellan 2007 och 2017 har det varierat mellan 11,1 procent och 9,2 procent av hushållen som utsatts för cykelstölder.

Fakta/Så skyddar du din cykel och minskar risken för stöld:

Använd ett bra och godkänt lås.

Lås fast cykeln i ramen och i ett fast föremål.

Plocka med dig lös utrustning som lampa, cykeldator eller cykelkorg.

Ställ in cykeln över natten

Om cykeln stjäls är det viktigt att ha noterat ramnumret på cykeln. Det gör identifieringen av cykeln lättare.

(Källa: Svensk Cykling, Brottsförebyggande Rådet, Statistiska Centralbyrån)

Svensk Cykling är en paraplyorganisation med syftet att samla Sveriges samtliga cykelorganisationer under samma tak. Tillsammans blir vi en starkare röst för cykling i Sverige. I nya Svensk Cykling ingår organisationerna Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet, Naturskyddsföreningen och Vätternrundan.

Svensk Cyklings opinionspris lyfter fram insatser som påverkar synen på cykling i en konstruktiv anda. I år går priset till Cyklistbloggen för dess enträgna arbete med att belysa cyklisternas behov av en säker och genomtänkt infrastruktur i Stockholm.

Bakom Cyklistbloggen finns Christian Gillinger och Jeroen Wolfers, två vardagscyklister i Stockholm. De beskriver själva att syftet med deras bloggande är att “göra Stockholm till en äkta cykelstad”.

Motiveringen till Svensk Cyklings opinionspris 2019 lyder:

“Effektiv opinionsbildning börjar med att beskriva verkligheten och ställa den i kontrast till visionerna. Sedan gäller det att visa hur verkligheten kan förändras så att den stämmer överens med visionerna. Detta gör Cyklistbloggen på ett mycket pedagogiskt och asfaltsnära sätt.

I text och bild visar Cyklistbloggen på de många absurditeter som möter cyklister i Stockholm på ett sätt som gör att man som läsare både skrattar och blir förbannad. Cyklistbloggen har alltid rejält under gummidäcken när den granskar trafikplaneringen och den befintliga cykelinfrastrukturen ur en cyklists perspektiv.  

Cyklistbloggen är en megafon för att få tjänstemän och politiker som jobbar med trafiksituationen i Stockholm att ta hänsyn till cyklisternas behov och en dynamo för att sprida cykelglädje. Det gör Cyklistbloggen till en viktig pådrivare för ett hållbart samhälle. Svensk Cykling hoppas därför att det snart finns Cyklistbloggar som på samma sakliga och underfundiga sätt kan driva opinion för säker cykling över hela landet.”

Svensk Cykling började 2010 att delat ut ett politikerpris till politiker som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för att lyfta upp cykelfrågor på den politiska agendan. 2016 breddades priset och bytte priset namn till Svensk Cyklings opinionspris. Sedan dess delas priset ut till en eller flera personer, företag, organisationer, fenomen eller institutioner som genom opinionsbildning påverkat samhällets syn på cykling i en konstruktiv anda.

Tidigare pristagare:

2018: Henrik Oretorp, ordförande Svenska Cykelstäder
2017: Anna Niska, ansvarig för cykelforskningen på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
2016: Patrik Kronqvist, ledarskribent Expressen
2015: Lotta Finstorp (M) och Johan Andersson (S)
2014: Karolina Skog (MP)
2013: Kent Johansson (C)
2012: Per Anckersjö (C)
2011: Karin Svensson Smith (MP)
2010: Anneli Hulthén (S)

Läs Cyklistbloggen på www.cyklistbloggen.se.

Jeroen Wolfers och Christian Gillinger är skribenterna bakom Cyklistbloggen. Fotograf: Jon Jogensjö

Varannan person som cyklar på sommaren ställer cykeln på vintern. Dålig snöröjning och halkbekämpning är den vanligaste orsaken till att cykeln blir stående. Det visar en rapport som konsultföretaget Trivector har tagit fram på uppdrag av Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. Rapporten innehåller åtgärder för att få fler att cykla året runt.

Rapporten “Hur ökar Sverige vintercyklandet?” är en slutrapport av det första året med Cykelfrämjandet och Svensk Cyklings innovationstävling Cykling Plus Minus som handlar om att få fram idéer för att öka vintercyklingen . Rapporten presenteras i dag i samband med Cykelriksdagen i Svenska mässan i Göteborg och i en debattartikel på SVT Opinion.

– Resvaneundersökningar från flera svenska kommuner visar att cyklisterna halveras på vintern och att mellan var tredje och var femte sommarcyklist kan tänka sig att cykla på vintern om halkbekämpning och snöröjning blir bättre. Ett av de bästa sätten för att öka antalet cyklister på vintern är därför att använda den snöröjningsmetod som kallas för sopsaltning, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Under vintern 2016/17 använde 26 kommuner i Sverige sopsaltning, som innebär att snön på gång- och cykelvägar sopas bort och att halkan bekämpas med salt. Sedan dess har ännu fler kommuner infört metoden.

– Sopsaltning kostar lite mer än traditionell vinterväghållning, men vinsten ligger i att olyckorna blir färre och fler tar cykeln. Det visar en jämförelse som Stockholms Stad har gjort mellan cykelvägar som snöröjts på olika sätt, säger Klas Elm, vd för paraplyorganisationen Svensk Cykling.  

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har konstaterat att 77 procent av singelolyckor med cykel med allvarlig skada som följd beror på halka eller rullgrus. Med sopsaltning undviks båda dessa risker.

Rapporten tar upp fler åtgärder som arbetsgivare, kommuner, regioner och statliga myndigheter kan göra för att fler ska cykla på vintern. Det handlar om att bygga upp offentliga cykelvårdsanläggningar där man kan tvätta av cykeln, ge information via appar och hemsidor om vilka cykelbanor som för tillfället är snöröjda, göra det möjligt att ta med cykeln i kollektivtrafiken, ha tillgång till inomhusparkeringar för cyklar och möjlighet att dusch på jobbet eller skolan.

– En viktig grej för att öka cyklingen är att man stöttar möjligheten för arbetsgivare att erbjuda cyklar till sina anställda, precis som man gjorde med Hem-PC på 1990-talet. I dag får du friskvårdsbidrag för att cykla på gym, men inte för att cykelpendla till jobbet. Vi har inte råd med skenande kostnader för ökade utsläpp, sämre folkhälsa och trängsel på vägarna, säger Lars Strömgren.

– Regeringen, kommunerna och Trafikverket måste förbättra arbetet med vintercykling och skjuta till mer medel för framkomliga cykelvägar under vintern. Om fler kan cykla förbättras folkhälsan och sjukvårdskostnaderna minskar, säger Klas Elm.

Läs rapporten: http://cykelplusminus.se/utredning-det-kravs-for-att-oka-vintercyklandet/

Läs debattartikeln: https://www.svt.se/opinion/sverige-har-allt-att-vinna-pa-okad-cykling-aret-runt

Foto: Jon Jogensjö

Cyklister känner sig otrygga och irriterade i trafiken, och det är främst bilisterna som är orsaken – men även andra cyklister. Det visar en unik undersökning som Enkätfabriken genomfört bland 1012 cyklister på uppdrag av intresseorganisationen Svensk Cykling.

– Vi sträcker ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare – vi måste börja samarbeta konstruktivt i trafiken för att få ner aggressiviteten, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Ett intensifierat cykelpendlande i storstäderna och rekordsäljande elcyklar har lett till att det har tätnat på cykelbanorna i många svenska städer. Många år av eftersatt cykelinfrastruktur för cyklande har helt klart skapat trängsel, och med det ökad irritation. Och en del vrede har drabbat trafikantgruppen cyklister, kanske inte alltid oförtjänt:

– Vi som representerar cyklandet i Sverige vet att även cyklister gör fel. Alla ska följa reglerna – det gäller bilister och det gäller cyklister. Men vi ville undersöka hur cyklisterna själva ser på saken, hur deras upplevelse av trafiken är och samspelet med andra trafikantgrupper, inklusive andra cyklister, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Uppdraget gick till Enkätfabriken att göra en undersökning där endast cyklister, 1012 till antalet, svarar på frågor om trafikupplevelsen. Någon liknande undersökning har inte tidigare gjorts i landet.

Undersökningen visar att bara en av fyra cyklister anser att trafiken präglas av ömsesidig hänsyn och respekt i stor utsträckning. En av tre cyklister, eller 32 procent, tycker att bilister visar dem särskilt dåligt omdöme i trafiken, en av fyra (25 procent) cyklister har samma åsikt om fotgängarna och en av fem (21 procent) tycker att andra cyklister visar dåligt omdöme.

Den största källan till irritation var bilisterna, det uppgav 29 procent, följt av dåligt underhållna cykelvägar (24 procent), gångtrafikanter (22 procent), kombinerade gång- och cykelbanor (21 procent) och andra cyklister (20 procent). Taxichaufförer är ett särskilt kapitel. 28 procent tycker att dessa visar cyklisterna särskilt dålig hänsyn.

Samspelet med bilister har några särskilda problemområden, enligt cyklisterna. Värst är bilister som inte blinkar i korsningar, det uppger drygt hälften (51 procent) av de tillfrågade cyklisterna i enkäten. Annat som utgör ett problem i samspelet med bilister är bilister som kör för nära (48 procent), som kör för fort (44 procent), bilister som inte stannar vid överfarter (40 procent) och högersvänger över cykelvägar (30 procent).

När det gäller infrastrukturen är det intressant att titta på undersökningens resultat om vad som skapar en känsla av otrygghet bland cyklisterna.

Den vanligaste källan till otrygghet stod cyklande i blandtrafik för (39 procent), följt av cykelvägar som övergår i blandtrafik (33 procent) och dåligt underhållna cykelvägar (26 procent), kombinerade cykel- och gångbanor (26 procent) och bilister (24 procent), dålig belysning (23 procent), lastbilar (19 procent), bussar (16 procent).

Att det finns irritation och otrygghet bland trafikanter i städerna är känt sedan tidigare, och undersökningen bekräftar den bilden. Desto större anledning att börja verka konstruktivt:

– Det år vårt uppdrag att verka för ansvarstagande bland cyklister, och på sikt måste infrastrukturen för cyklar bli bättre. Men nu måste vi konstruktivt verka för att minska konflikterna mellan trafikantgrupperna, säger Klas Elm.

Svensk Cykling menar att det är dags att kliva upp ur skyttegravarna och börja hjälpas åt, och Klas Elm skickar med en hälsning till andra intresseorganisationer:

– Vi vill att organisationer som företräder andra trafikantgrupper också är beredda att börja jobba konstruktivt tillsammans för ett bättre samarbetsklimat i trafiken, säger Klas Elm:

– Vi ska kramas i trafiken, inte slåss. Svensk Cykling vill härmed sträcka ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare som alla är beredda att arbeta för bättre trafikmiljöer.

Hela undersökningen finner du här: 837_svensk cykling_rapport