Pressmeddelanden

Cykelförsäljningen till konsument i Sverige har ökat med cirka 30 procent under cykelåret 2019/2020 jämfört 2018/2019. Det visar ny statistik från Cykelbranschen. Göteborg är inget undantag. 

– Det har varit ett fantastiskt år som inneburit mycket hårt arbete, säger Simon Hammarström, regionchef för Sportsons butiker i Göteborg.

En av göteborgarna som köpt ny cykel under året är Malin Augustsson, som nu använder sin nya ellastcykel i sitt arbete som trädgårdsmästare. 

 

Simon Hammarström har aldrig tidigare upplevt något liknande som årets vår och sommar. Cyklarna i butikerna har tagit slut och det har varit slut på lagren. 

– Cykelförsäljningen ökade rejält när Folkhälsomyndigheten kom med rekommendationerna om att inte resa med kollektivtrafiken, säger han. 

 

Den ökade försäljningen i Sportsons butiker i Göteborg ligger på samma nivå som i landet i övrigt. Men en butik sticker ut. Det handlar om Sportsons butik i Kålltorp som ökat sin försäljning med 82 procent under cykelåret 2019/20 jämfört med cykelåret innan.

– Vi har också märkt att många vill fixa liv i sina gamla cyklar genom att lämna in dem till våra verkstäder, säger Simon Hammarström. 

 

Nu börjar det ordna till sig med cyklar i butikerna igen.

– Vi lägger större ordrar till cykeltillverkarna än tidigare år, men mitt råd till den som hittar en cykel som man skulle vilja köpa i en cykelbutik är att köpa den cykeln med en gång, säger Simon Hammarström. 

 

I juli köpte Malin Augustsson, trädgårdsmästare och designer i Göteborg, en trehjulig el-lastcykel. Detta för att kunna ta med sig verktyg, växter, jord och fika när hon ska ut till en kund. Malin, som inte har något körkort, brukade tidigare åka kommunalt eller med taxi, men har nu funnit ett effektivare sätt att ta sig fram.

 

– Eftersom jag har protes på högerbenet och bara kan trampa med ett ben har det varit svårt att cykla. Tack vare el-stödet på min lastcykel kan jag nu cykla utan problem, även med tung packning och i uppförsbackar, säger Malin Augustsson. 

 

Malin Augustsson bodde tidigare i Mariestad. Hon tyckte inte att kollektivtrafiken där fungerade så bra.

 

– Då köpte jag en handcykel. Det fungerade okej, men på grund av att muskelmassan i armarna bara är en fjärdedel av den som man har i benen var det väldigt jobbigt. Jag kunde bara cykla korta sträckor på plan mark. Dessutom var det svårt att ha packning med sig, säger hon.

 

Det var i juli som Malin Augustsson bestämde sig för att slå till på en trehjulig lastcykel med el-stöd. 

 

– Jag hade länge funderat på att skaffa mig en lastcykel, men coronapandemin fick mig att slå till. Det kändes inte längre hållbart att resa kommunalt eller med taxi, säger Malin Augustsson.  

 

Känslan av att trampa sig fram på cykel har hon inte upplevt sedan hon var liten. 

 

– Jag har inte cyklat på en vanlig cykel, en sån med pedaler, sen jag var 8 år. Då hade jag stödhjul som lät mig cykla med en fot. När jag blev äldre blev det töntigt med stödhjul och då slutade jag cykla, säger Malin Augustsson. 

 

Idag susar hon fram längs Göteborgs gator och designar, planterar och sköter om trädgårdar. Övrig tid undervisar hon vid Göteborgs universitet. Och så cyklar hon, förstås. 

 

Malin Augustsson

Ålder: 46 år.

Bor: Nordstaden, Göteborg.

Arbete: Trädgårdsmästare och -designer på Trädgårdssalongen.

 

Kontakt 

Malin Augustsson, cyklande trädgårdsmästare, 0709-610279, malin@tradgardssalongen.se 

Simon Hammarström, 070-409 42 36, simon.hammarstrom@sportson.se 

Cykelförsäljningen till konsument har ökat med cirka 30 procent under cykelåret 2019/2020 jämfört med 2018/2019. Det visar ny statistik från Cykelbranschen.

Linköping är inget undantag. 

– Vi har sålt omkring 20 procent fler cyklar under det senaste året, säger Christian Gustafsson, ägare till Västra Cykelaffären i Vasastan i Linköping. 

En av många Linköpingsbor som köpt en ny cykel i år är Maria Elvåker som cyklat sig från soffpotatis till hälsomänniska.

 

När coronapandemin nådde Sverige märkte Christian Gustafsson på Västra Cykelaffären en explosion i försäljningen av MTB-cyklar. Innan semestrarna och under hela sommaren var det försäljningen av racercyklar som ökade mest. 

– Personer har kommit till oss och köpt avancerade cyklar för pengarna som de hade tänkt att använda för utlandssemestern. Vi har också haft många familjer som köpt cyklar till alla i familjen för att kunna ta sig ut på cykelsemester, säger Christian Gustafsson.

 

När nu många har börjat ta sig till jobbet igen efter sommaren har försäljningen av standardcyklar och elcyklar ökat. 

– Nu saknar vi tyvärr cyklar i de lägre prissegmentet, men det kommer att komma in nya cyklar inom de närmaste veckorna, säger Christian Gustafsson. 

Men det innebär inte att det nu är långt i cykelaffären. Trycket på cykelreparationer är fortsatt högt. 

 

“Jag kommer aldrig klara att cykla så långt”. Det var det första Maria Elvåker från Linköping tänkte när kollegorna föreslog att de skulle cykla en längre sträcka i våras. I maj månad köpte hon en racercykel. I dag cykelpendlar hon till och från jobbet varje dag och avlägger flera mil på sin nya racercykel när hon har tid. 

 

– Jag har gått från soffpotatis till hälsomänniska på bara några månader. Det känns fantastiskt. 

 

Allt började när Maria Elvåker bytte jobb och kunde börja cykla de sex kilometrarna från hemmet till arbetsplatsen varje morgon och samma väg hem igen. När hon dessutom fick reda på att några medarbetare hade en cykelgrupp växte nyfikenheten. 

 

– Det är ett gäng kollegor, vissa erfarna och andra nybörjare, som brukar cykla landsväg tillsammans. Jag bestämde mig för att hänga på och bara några veckor senare köpte jag min egna racercykel, säger Maria Elvåker. 

 

Sedan den första långa turen med cykelgruppen har hon varit fast. Idag ser hon cykeln som sitt främsta transportmedel – något som förbättrar hälsan, ger mer energi och dessutom låter henne upptäcka nya platser i närområdet. 

 

– Jag hade aldrig åkt på de vägar som jag cyklar på med bilen. Även när man har bott länge i en stad är det ett perfekt sätt att lära känna nya områden på, säger Maria Elvåker. 

 

Idag är några mil på cykeln ingen större utmaning, men Maria försöker fortfarande att vänja sig vid att vara en hälsomänniska. 

 

– Tidigare var jag väldigt bekväm av mig. Jag vägde alltid in parametrar som distans, väder och huruvida jag skulle bli svettig eller inte när jag skulle cykla. Då blev det allt som ofta att jag tog bilen eller bussen istället. Nu cyklar jag varje dag och tar inte ens med vädret i beräkningen – det gäller bara att ha bra kläder på sig och kanske ett ombyte om man vill, säger hon.

 

Maria Elvåker

Ålder: 39 år. 

Bor: Vidingsjö, Linköping

Arbete: Kommunikatör på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

 

Kontakt

Maria Elvåker, cyklande kommunikatör, 070-9350693 elvakermaria@gmail.com

Christian Gustafsson, ägare Västra Cykelaffären, christian@vastracykel.se, 013-123075

Cykelförsäljningen till konsument har ökat med cirka 30 procent under cykelåret 2019/2020 jämfört med 2018/2019. Det visar ny statistik från Cykelbranschen.
Stockholm är inget undantag.
– Vi har sålt de cyklar som vi har haft i butiken. Vi har sålt cyklar till hela familjer som vill komma ut i naturen på semestern och till personer som vill undvika kollektivtrafiken, säger Gustav Hermansson, delägare för Jarla Cykel i Stockholm.
Gustavs Svärds familj i Bandhagen är just en sådan familj.

 

– Vi har sålt mer av alla olika slags cyklar förutom landsvägscyklar. Jag har aldrig sålts så många avancerade och dyra cyklar som i år. Man har köpt en cykel i stället för att åka på en dyr semesterresa, säger Gustav Hermansson. 

 

Det var i början av april som försäljningsökningen drog igång. Redan i maj började det bli brist på cykelmodeller i vissa prissortiment. 

– Folk har anpassat sig till att inte åka kollektivt och att stanna hemma på semestern, säger han. 

 

Allt fler har också lämnat in cyklar till verkstaden hos Jarla Cykel för att få dem servade. 

– Kunder har kommit med det som vi har börjat kalla för coronacyklar. Det är dammiga gamla cyklar som inte varit pumpade på flera år, säger Gustav Hermansson. 

 

Nu börjar tillgången på cyklar i butiken blir bättre. Under det kommande året ser Gustav Hermansson att efterfrågan på mer avancerade cyklar kommer att öka och att allt fler lämnar in sina cyklar till verkstaden. 

 

Det var i maj som Gustav Svärd och hans fru Anna köpte sina nya cyklarna. De hade funderat på det ett tag innan de gjorde slag i saken. Coronapandemin gjorde att det inte kändes rätt att fortsätta åka tunnelbana från Bandhagen med barnen till förskolan på Södermalm. Lösningen blev att köpa cyklar till sig själva och en cykelvagn där båda barnen får plats. 

– Överlag har det fungerat bra. Barnen tycker om det. Jag slipper köpa SL-kort och får vardagsmotion, säger Gustav Svärd. 

 

Cykelvägen till förskolan är 7,5 kilometer. Sedan fortsätter Gustav Svärd cykelturen ytterligare 4,2 kilometer till jobbet i centrala Stockholm. Att cykla och att åka med kollektivtrafiken tar ungefär lika lång tid för honom. 

 

– När jag cyklar får jag tid att tänka på annat än att stå i tunnelbanan och kolla i mobilen, säger han. 

 

Och vikten har också förändrats. 

– I dag skulle jag säga att jag är normalviktig. Jag har tappat mellan fem och tio kilo sedan i vintras, säger Gustav Svärd.

 

Under sommaren har familjen cyklat till badplatsen som ligger fem kilometer hemifrån. Då har den äldsta dottern cyklat själv på sin egen cykel och den yngsta dottern delat cykelvagnen med kläder och mat. 

 

Efter sommaren har den äldsta dottern börjat skolan och cyklar dit själv. 

– Det är skönt att få in cykling som något naturligt i tidig ålder. Hon orkar cykla mer nu och har blivit säkrare, säger Gustav Svärd.

 

Men allt är inte enkelt med cykel. 

– Det är svårt att få plats med vagnen i cykelförrådet som vi har i bostadsrättsföreningen. Cykelförrådet är byggt för att stå emot ett kärnvapenkrig och inte för cyklar, säger Gustav Svärd ironiskt.

 

Och som många andra cyklister i Stockholm har han kritiska åsikter om hur det fungerar att cykla vid Gullmarsplan och Götgatsbacken. 

– Det är svårt att veta hur man ska cykla vid Gullmarsplan. Det är smalt och den skarpa kurvan i tunneln under tunnelbanan är inte anpassad till cykelpendling. I Götgatsbacken är vi många cyklister och gående som trängs med lastbilar på morgonen. Lastbilschaufförerna har svårt att se oss cyklister från hytten och lastbilarna skymmer sikten för oss. Varför låter inte Stockholms stad oss cyklister ta större plats i staden på samma sätt som nu sker i städer runt om i världen? säger han. 

 

Gustav Svärd

Ålder: 40 år. 

Bor: Bandhagen, Stockholm.

Familj: Gift med Anna, 43 år som studerar kulturvetenskap. Tillsammans har de två döttrar, 3 och 6 år gamla. 

Arbete: Databasadministratör. 

 

Kontakt

Gustav Svärd, cyklande pappa, 073-346 66 49, gustav120@hotmail.com

Gustav Hermansson, delägare Jarla Cykel, 073-056 21 44, gustav@jarlacykel.se

 

Cykelförsäljningen till konsument i Sverige har ökat med cirka 30 procent under cykelåret 2019/2020 jämfört 2018/2019. Det visar ny statistik från Cykelbranschen. Uppsala är inget undantag. 

– Många har köpt nya cyklar för att undvika att åka med kollektivtrafiken, säger David Ahlström, ägare till Leffes Cykel i Luthagen. 

En av de Uppsalabors som köpt ny cykel under året är Ronny Jansson i Alunda som cyklade 16 timmar i sträck på sin nya cykel för att hedra sin döda mamma. 

 

Det har varit en hektisk vår och sommar för David Ahlström på Leffes Cykel. I stort sett har han sålt slut på de cyklar som han har haft. 

– Vi har gått miste om affärer för att leverantörerna inte haft några cyklar i lager. Jag har inte haft tid att räkna på hur mycket mer vi har sålt för i år än i fjol, men jag gissar att vi har ökat cykelförsäljningen och verkstadsbesöken med 20 procent, säger han. 

Framför allt är det försäljningen av standardcyklar och mountainbike, MTB, som har ökat. 

– Många som har börjat cykla MTB under våren och sommaren säger att de fått tid till de då de har jobbat hemifrån. Sedan har vi sålt väldigt många elcyklar också, säger 

Nu börjar han få in nya cyklar till försäljning. 

– Det börjar se ljust ut för den som vill köpa en standardcykel, säger han. 

 

I juni i år köpte Ronny Jansson en ny racercykel, men behöll hjulen från den tidigare cykeln. En månad senare cyklade han 35 mil under 16 timmar med sin nya cykel i ett sträck och samlade in 15 000 kronor till Hjärt-Lungfonden. Detta för att hedra sin mamma som avled under våren. 

 

– Cyklingen har räddar mitt liv. Jag cyklar för att bli gammal. Hade jag inte cyklat hade jag suttit i rullstol nu, säger Ronny Jansson. 

 

Ronny Jansson föddes med klumpfot på båda fötterna och har svårt att röra på sig.

– Jag får värk när jag går, men jag har aldrig ont när jag cyklar. När jag cyklar frigörs endorfiner som gör att jag kan stå ut med smärtan, säger han. 

 

Ronny Jansson började cykla sommaren 2016. Det var på en gubbcykel, som han säger. Första gången cyklade han sju kilometer med flera pauser.. 

– Jag var helt slut efteråt, säger han. 

 

Då vägde han 120 kilo och ville ändra sitt liv. Första sommaren cyklade han över 400 mil och vikten började rasa. I dag cyklar han fem till sju gånger i veckan. Helst längst landsvägarna runt Forsmark och Gimo. Fram till i dag har han gått ner 32 kilo. 

– Jag mår bra av att cykla och jag vill sprida cykelglädje till andra. Det går att cykla trots att vi alla har olika förutsättningar för det, säger Ronny Jansson. 

 

Den nya racercykeln beskriver han som otroligt skön. För att det ska bli bra för fötterna har den ett par breda moutainbikepedaler.

– Den är snabb och bekväm. Den har bra rull. Den ger en otrolig frihet. Jag är så nöjd, säger han. 

 

För att hedra sin mamma som dog i maj cyklade han 16 timmar i sträck för att samla in pengar till Hjärt-Lungfonden. Det blev 35 mil på cykeln och 15 000 insamlade kronor. 

– Tanken var att cykla i ett dygn, men jag fick problem med den ena axeln efter 16 timmar. Det var det bästa sättet som jag kom på för att minnas och hedra mamma. Hon var mitt största fan och mycket stolt över min livsstilsförändring, säger Ronny Jansson.

 

Livet med cykeln visar Ronny Jansson upp på sitt Instagramkonto med namnet Cyklarforlivet och nyligen fick han en tröja uppkallad efter sig av det företag vars kläder han använder när han cyklar.  

– Tänk att jag fick ett erbjudande när jag var 16 år om att få förtidspension. Jag tackade nej. Men tänk om jag hade vetat då att jag kunde cykla med mina fötter. Då hade jag ju kunnat tävla, säger han. 

 

Fakta om Ronny Jansson

Bor: Alunda, tre mil utanför Uppsala.

Ålder: 43 år.

Jobbar som: Behandlingsassisten på Bärby ungdomshem.

Familj: Gift med Anneli. Två vuxna barn, Adam 15 år och Erica 12 år, samt katten Snobben.

Fritid: Cykling.

Aktuell som: En av många som köpt ny cykel under året. Har gett namn åt en ny cykeltröja.

 

Kontakt

David Ahlström, ägare Leffes Cykel, 073-322 88 25, leffescykel@live.se

Ronny Jansson, 073-438 36 16, ronny.jansson@gmail.com Observera att Ronny Jansson jobbar på natten. Skicka SMS till honom innan intervju. 

 

 

 

Cykelförsäljningen till konsument har ökat med cirka 30 procent under cykelåret 2019/2020 jämfört med 2018/2019. Det visar ny statistik från Cykelbranschen.

– Cykeln har blivit lösningen för många svenskar som vill få ihop vardagen under coronapandemin utan att trängas i kollektivtrafiken. Jag har aldrig tidigare sett en sådan här stor ökning av antalet sålda cyklar under ett år, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

 

Under våren och sommaren har det kommit många rapporter om cykelhandlare som sålt slut på sina lager, om kunder som har köpt de cyklar som har funnits att få tag i och om cykeltillverkare som inte har hunnit med att tillverka i samma takt som försäljningen har ökat. Nu står det klart att detta inte handlar om enstaka handlare. Försäljningen av cyklar har ökat över hela landet och under hela cykelåret.

 

Bakom den kraftigt ökande försäljningen ligger, enligt Cykelbranschen, inte bara förändrade resvanor till följd av coronapandemin. Det handlar också om ett ökat intresse för att cykla generellt som har pågått under de senaste åren. Särskilt ökar intresset för att cykla med elcykel och att cykla moutainbike, MTB. 

 

Mellan 2016 och 2019 ökade cyklingen i Sverige under en genomsnittlig dag med över 20 procent. Samtidigt gör varje cyklist fler cykelresor och varje cykelresa blir allt längre. Elcykeln har bidragit till detta och försäljningen av elcyklar fortsätter att öka. 

– Det har sålts ungefär lika många elcyklar under cykelåret 2019/20 som under 2017/18 då det var möjligt att söka elcykelpremien. Det handlar om omkring 100 000 nya elcyklar som nu har kommit ut på cykelbanorna, säger Joakim Stenberg, vd i Cykelbranschen. 

 

En som har köpt en ny cykel nyligen är Malin Augustsson, trädgårdsmästare och designer med eget företag i Göteborg. I juli i år köpte hon en trehjulig el-lastcykel som hon använder i tjänsten för att ta sig fram i stan med verktyg och plantor. 

 

– Eftersom jag har protes på högerbenet och bara kan trampa med ett ben har det varit svårt att cykla. Tack vare el-stödet på min lastcykel kan jag nu cykla utan problem, även med tung packning och i uppförsbackar, säger Malin Augustsson. 

 

Det var coronapandemin som fick henne att slå till. 

 

– Det kändes inte längre hållbart att resa kommunalt eller med taxi, säger Malin Augustsson.  

 

Lars Haglund är vd för cykelaffärskedjan Sportson med 25 butiker i hela landet. 

– Störst ökning av cykelförsäljningen har skett i storstäderna. Störst är ökningen i vår butik i Kålltorp i Göteborg som ökat sin försäljning med 82 procent. Under hösten kommer vi att fylla på lagren i våra butiker igen, säger han. 

 

Under våren och sommaren har intresset för terrängcykling ökat vilket flera cykelanläggningar har rapporterat om. Detta har märkts hos cykelhandlarna. 

– Vi har haft brist på MTB-cyklar i våra butiker under sommaren. Nu börjar vi få in MTB-cyklarna av 2021 årsmodell i våra butiker, säger Anders Sundqvist, vd för Tvåhjulsmästarna med 52 anslutna butiker runt om i landet. 

 

 

Kontaktuppgifter:

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-4580108, klas.elm@branschkansliet.se

Joakim Stenberg, vd Cykelbranschen, 070-8976756, joakim.stenberg@branschkansliet.se

Malin Augustsson, trädgårdsmästare och designer med eget företag i Göteborg, 0709-610279, malin@tradgardssalongen.se 

Lars Haglund, vd Sportson, 070-8228142, lars.haglund@sportson.se

Anders Sundqvist, vd Tvåhjulsmästarna, 072-0653226, anders@tvahjulsmastarna.com

 

Om Cykelbranschen

Cykelbranschen samlar svenska återförsäljare och tillverkare av cyklar samt cykelverkstäder. Organisationens ambition är att det ska finnas cyklar till försäljning som passar var och en av oss, att cyklister ska vara trygga med att lämna sin cykel till kunniga fackmän för service och att förbättra förutsättningarna för att cykla i Sverige. 

 

Om statistiken

Cykelåret 2019/20 sträcker sig från 1 september 2019 till 31 augusti 2020. 

I den årliga marknadsuppskattning som Cykelbranschen gör och som bygger på försäljning från leverantör till återförsäljare såldes drygt 545 000 cyklar under cykelåret. Det är en ökning från förra cykelåret då det såldes 521 000 cyklar. Den 30 procentiga ökningen i återförsäljarledet baseras på en enkät bland landets största återförsäljare.

 

 

 

 

Cykelorganisationerna inom Svensk Cykling kommenterar regeringens förslag till statsbudget för 2021

”Nu blir det åka av”, sa regeringen när man presenterade sitt klimatpaket i förra veckan. Svenskarna cyklar som aldrig förr under coronakrisen. Alltfler höjer rösten för investeringar i säkra och framkomliga cykelvägar i hela landet, senast #cykeluppropet. Men med det förslag till statsbudget som presenterades idag märks inte mycket investeringar i säkra och framkomliga cykelvägar i hela landet. Vi cyklister får fortsatt nöja oss med att cykla med pyspunka.

Vårt budskap är tydligt. De nationella investeringarna i cykelinfrastruktur måste öka och lagstiftningen som rör cykel behöver moderniseras. Kommuner, regioner och staten kan tillsammans verka för att förbättra cykelförutsättningarna. Satsningar på cykel i budgetpropositionen är en försiktig början. Förslaget till statsbudget innehåller en höjning av anslaget till stadsmiljöavtalen med 300 miljoner kronor, men är det verkligen nya pengar?

– 300 miljoner är bra, men det ska jämföras med att det beräknas blir 400 miljoner kronor över från årets anslag till stadsmiljöavtalen. Vill vi få igång investeringarna i ny infrastruktur för cykling borde de pengar som inte används i år flyttas över till nästa år och enbart satsas på saker som gör att fler kan cykla säkert i hela landet, säger Moa Rasmusson, ordförande i Svenska Cykelstäder.

– Vi förväntar oss att staten tar ett större ansvar än de tidigare har gjort för att främja hållbara och hälsofrämjande färdmedel. Vi förväntar oss också att man i större utsträckning än tidigare krokar arm med kommuner och regioner för att skapa förutsättningar för fler att cykla, fortsätter Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder.

Regeringen vill att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland. Samtidigt pekar man på att det kan bli svårt att nå klimatmålet för transportsektorn till 2030. Regeringen pekar också ut områdena buller, luftkvalitet och aktiva transporter som problemområden. Lägg till att vi har en coronakris där Folkhälsomyndigheten vill att vi ska cykla eller gå. På alla dessa frågor är ökad andel cykling en stor del av svaret.

Regeringen verkar hålla med oss, åtminstone på pappret. Regeringen vill att andelen som reser med cykel ska öka, men törs inte fatta beslut om ett mål för den ökade cyklingen i Sverige. Och hur ska ökningen gå till när satsningen på andra trafikslag alltid är mångdubbelt större medan cykel får nöja sig med växelpengar?

– Nu är det dags att regeringen med infrastrukturminister Tomas Eneroth i spetsen sätter ett mål för den ökande cyklingen i Sverige och hur det målet ska uppnås, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

– Ordet cykel finns med två gånger i finansplanen medan husbil nämns 18 gånger. Regeringen satsar 151 miljoner kronor för att fler ska kunna låna till att ta körkort. Det ska jämföras med de 300 miljoner kronor som läggs på cykel i stadsmiljöavtalet, säger Klas Elm VD Svensk Cykling.

– Vi tar gärna ett större ansvar för att öka cyklingen i Sverige. Vi kan cykel bättre än någon annan. Därför välkomnar vi att regeringen vill samverka med oss i civilsamhället om detta.  Nu ser vi fram emot att få de ekonomiska förutsättningar som krävs för att göra verklig skillnad, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Nu blickar vi framåt mot nationell plan för 2022-2037. Det är där det avgörs om regeringen verkligen ska lyckas få till en ”game changer” för transportsystemet. Trafikverket har också ett regeringsuppdrag på sitt bord som rör fyrstegsprincipen och frågan om marktillgång för cykelvägar. Här går det för långsamt! Regeringen måste ta Trafikverket i örat så att de snarast levererar.

Kontaktpersoner

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-4580108, klas.elm@branschkansliet.se

Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder, 073-9151633, moa.rasmusson@sollentuna.se

Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet, 073-6554582, lars.stromgren@cykelframjandet.se

Nu har Transportstyrelsen sagt nej till att tillåta tilläggsskylten gäller ej cyklister på enkelriktade gator i Stockholms stad. Det är ett slag mot cyklingen i hela landet, menar Sveriges cykelorganisationer. 

– Det här är ett bakslag för cyklingen i flera kommuner. Cykling mot enkelriktat är vanligt här och i övriga världen. Vår nya internationella studie visar att det är en effektiv åtgärd för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för cyklister, säger Moa Rasmusson, ordförande i kommun- och regionföreningen Svenska Cykelstäder.

Transportstyrelsens beslut innebär att Stockholm och andra kommuner tvingas göra ett kostsamt byte till mer otydlig skyltning, som bilister har svårt att förstå.

– Det här är fel väg att gå. Transportstyrelsen tolkar internationella regler annorlunda än resten av Europa. Sveriges regering, riksdag, regioner och kommuner vill se en ökad cykling och då fattar Transportstyrelsen ett beslut som gör cykling mindre attraktivt och trafiksäkert, säger Klas Elm, VD för paraplyorganisationen Svensk Cykling. 

Cykelorganisationerna efterfrågar ett moderniserat regelverk.

– Sverige behöver ett gent och attraktivt cykelvägnät för att fler ska välja cykeln. Nu behöver infrastrukturminister Tomas Eneroth snabbt agera och tydliggöra att Transportstyrelsen tolkar lagstiftningen fel, menar Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

FAKTA

Kommuner som skyltar cykling mot enkelriktat:

Karlstad

Båstad

Norrtälje

Tyresö

Huddinge

Stockholm

Tranås

Nybro

Kungsälv

 

Fler kommuner står på tur att införa regleringen. Stockholm använde tidigare skyltningen ”motortrafik förbjuden”, men ändrade till ”förbud mot infart” för att motorfordonsförare inte följde trafikreglerna. Denna skyltning finns i bland annat Uppsala, Lund och Göteborg. 

Svenska Cykelstäders nya studie: bra för trafiksäkerhet och framkomlighet

Konsultbolaget SWECO har på uppdrag Svenska Cykelstäder och med finansiering av Trafikverket genomfört en studie om cykling mot enkelriktat. Syftet med studien, som bygger på en litteraturstudie kompletterat med expertintervjuer med trafikplanerare i Europa, är att öka kunskapen om hur cykling mot enkelriktat påverkar trafiksäkerheten och tryggheten.

Studien visar på flera intressanta resultat. Däribland att cykling mot enkelriktat leder till en minskad risk för trafikolyckor. Den främsta förklaringen till det är att regleringen innebär cyklister kan välja bort trafikerade huvudgator till förmån för stillsamma sidogator med lägre hastigheter. Men effekterna stannar inte vid det. Före- och efterstudier från gator som har öppnat upp för cykling mot enkelriktat visar även att olycksrisken minskar som en följd av själva åtgärden. I genomsnitt minskar olycksrisken med cirka 50 procent vilket förklaras av att cykling mot enkelriktat leder till lägre hastigheter och en ökad uppmärksamhet från biltrafiken. Intressant att notera är att olycksrisken är lägst för cyklister som cyklar mot trafiken.

Studien visar även att antalet cyklister ökar på gator som öppnar upp för cykling i båda riktningar. Studier från bland annat Norge, Danmark och Storbritannien visar att antalet cyklister ökar med i genomsnitt 50 proent som en följd av åtgärden. Det sker en överflyttning av cyklister från huvudgator till enkelriktade gator när de görs tillåtna för cykling. I flera fall har man även sett att antalet barn och unga har ökat som en följd av regleringen, vilket är en tydlig indikation på att cykling mot enkelriktat upplevs som tryggt och säkert av cyklisterna.

Studien visar att de flesta länder i Europa använder skyltningen C1 om förbud mot infart för att reglera cykling mot enkelriktat. Som komplement till skyltningen används en tilläggstavla som visar att förbudet inte gäller för cyklister. Enligt planerarna fungerar skyltningen väl. Både bilister och cyklister följer trafikreglerna och det tycks inte råda några oklarheter kring vilka regler som gäller på gatan. Slutsatsen och rekommendationen i studien är att Sverige bör införa cykling mot enkelriktat enligt samma reglering som i övriga världen.  

Kontakt

Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder, moa.rasmusson@sollentuna.se 073-915 16 33 

Klas Elm, VD Svensk Cykling, klas.elm@branschkansliet.se, 070-458 01 08 

Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, lars.stromgren@cykelframjandet.se, 073-655 45 82

 För frågor kring studien, kontakta:

Emil Törnsten, verksamhetsledare Svenska Cykelstäder. emil.tornsten@svenskacykelstader.se 073-324 77 84

 

Fler som cyklar på vintern och färre cyklister som skadar sig. Det är resultatet av den omfattande sopsaltningen av cykelbanorna i Stockholm som pågått i snart ett decennium. Nu prisas Pye Seaton och Peter Ringkrans, som har jobbat med sopsaltningen inom Stockholms Stad av organisationen Svensk Cykling.

 

– Det är fantastiskt roligt. Det har varit en utmaning att få entreprenörer och maskinförare att tänka helt nytt med snöröjningen av cykelbanor. Tidigare var cykelbanorna ett ställe där man kunde samla snö i drivor eftersom uppfattningen var att ingen cyklade på vintern. Nu hålls cykelbanorna fria från snö och is genom att sprida ut en saltlösning på asfalten innan snön faller. På så sätt smälter snön och det förhindrar isbildning, säger Pye Seaton som tidigare var projektledare på Stockholms Stads trafikkontor.

“Pye Seaton har med sitt engagemang och outtröttliga arbete varit drivande i utvecklingen av sopsaltningen av Stockholms cykelbanor”, står det i prismotiveringen.

Det var vintern 2012/13 som Peter Ringkrans tog sopsaltningen till Stockholm. Sedan dess har sträckan med sopsaltade cykelbanor ökat år för år. Ökningen av antalet cyklister i januari månad är påtaglig vid flera mätstationer:

Munkbron   + 61 procent (2019 jämfört med 2012)

Västerbron  + 54 procent (2019 jämfört med 2014)

Sveavägen  + 46 procent (2019 jämfört med 2016)

Årstabron + 40 procent (2019 jämfört med 2014)[1]

Uppfattningen hos Stockholms Stads Trafikkontor är att ännu fler har cyklat under januari 2020 än i januari 2019.[2]

– Det är kul att det har gått så bra att införa sopsaltningen, trots att det var motstånd hos chaufförer och entreprenörer när vi började. För cyklisterna har sopsaltningen inneburit en skillnad som är som natt och dag. Det är mycket bättre i dag. Det är i stort sett sommarväglag året runt. Det gynnar också gående och personer som har rullator eller som är rullstolsburna, säger Peter Ringkrans, projektledare på Stockholms Stads trafikkontor.

Genom åren har trafikkontoret fått ta emot många kommentarer från nöjda vintercyklister. 2015 konstaterade Stockholms Stads trafikkontor att det cyklade 30 procent fler personer på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som plogades traditionellt, men att antalet singelolyckor med cyklister vad 40 procent lägre på de sopsaltade stråken.[3] Detta på grund av att det inte ligger något rullgrus på dessa cykelvägar.

I prismotiveringen står det att Peter Ringkrans har “bidragit till att sopsaltningen och jämställd snöröjning spridits till en allt större del av Stockholms cykelbanor. Nu jobbar Peter Ringkrans med att elektrifiera sopmaskinerna.”

Både Pye Seaton och Peter Ringkrans uppmärksammas för att de båda har bidragit till att sprida intresset för sopsaltning till andra kommuner i Sverige och städer i andra länder.

– Med detta pris vill vi inspirera till fler initiativ som förbättrar förutsättningarna för att cykla på vintern. Vårt mål är att det vara lika självklart att cykla på vintern som på sommaren, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

I dag använder omkring 30 kommuner i Sverige sopsaltning.

– Varje kommun som inför sopsaltning gör att allt fler kan cykla säkert året runt. Sopsaltning är därför en investering i människors hälsa, ökad framkomlighet och bättre

 miljö, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Kontakt

Pye Seaton, pristagare 08-50826930

Peter Ringkrans, pristagare 08-50826138

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-4580108

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling, 073-6554582

 

Sopsaltning

Sopsaltning innebär att en sopvals används för att få bort snö från vägbanan och att halkbekämpningen sker kemiskt med saltlösning eller befuktad salt.

 

Svensk Cykling

Svensk Cykling är en organisation som samlar den svenska cykelbranschen. Medlemmar i Svensk Cykling är Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder, Svenska Cykelförbundet, Vätternrundan och Naturskyddsföreningen.

 

Vintercyklingens dag

Vintercyklingens dag är den svenska delen av den internationella aktivitetsdagen Winter Bike To Work Day som infaller den andra fredagen i februari varje år. I år uppmärksammas dagen för första gången i Sverige med aktiviteter i omkring 15 kommuner. Vintercyklingens dag är ett samarbete mellan Svensk Cykling, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Hjärt-Lungfonden. Årets tema är “Förläng cykelsäsongen. Förläng livet”.