De svenska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ökar. Fler som cyklar under hela året och i alla väder kan vända den utvecklingen.

De viktigaste stegen för att nå det är bättre infrastruktur, snöröjning och halkbekämpning.

Det visar slutrapporten av det första året med Cykelfrämjandet och Svensk Cyklings innovationstävling Cykling Plus Minus, “Hur ökar Sverige vintercyklandet?” som konsultföretaget Trivector har tagit fram.

Syftet med projektet är att få fram idéer för att öka vintercyklingen. Nu genomförs tävlingen för andra vintern i rad.

Resvaneundersökningar från flera svenska kommuner visar att cyklisterna halveras på vintern.

Samma undersökningar visar att mellan var tredje och var femte sommarcyklist kan tänka sig att cykla på vintern om halkbekämpning och snöröjning blir bättre.

Sopsaltning innebär att snön på gång- och cykelvägar sopas bort och halkan bekämpas med salt. Vintern 2016/17 använde 26 kommuner metoden. I dag är det ännu fler.

Kostnaden är något högre än med traditionella metoder, men fördelarna är många. Under vintern 2016/17 inträffade 40 procent färre singelolyckor på de cykelvägar i Stockholm som var sopsaltade jämfört med de som inte var det.

Detta trots att 30 procent fler cyklade på de sopsaltade sträckorna.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har konstaterat att 77 procent av singelolyckor med cykel med allvarlig skada som följd beror på halka eller rullgrus. Med sopsaltning undviks båda dessa risker för cyklande och gående.

Slutrapporten visar att flera aktörer kan agera för att öka vintercyklingen.

Bättre väghållning gör cyklingen mer attraktiv. Uppsala och Umeå med flera kommuner har förenklat för cyklande genom att bygga upp offentliga cykelvårdsanläggningar där man kan tvätta av cykeln.

I flera kommuner pågår försök med appar och hemsidor som ger information om var cyklisterna cyklar och var snöröjning har genomförts.

Fler cykelsatsningar i länstransportplanerna, fler uppvärmda regionala cykelvägar och tak över dem samt möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafiken är något som regionerna kan göra.

Åtgärderna ökar vintercyklingen, förebygger det hälsan och minskar regionernas sjukvårdskostnader.

Arbetsgivare och skolor kan förbättra hälsan hos anställda och studenter med fler inomhusparkeringar som skyddar cyklar från det extra slitage som regn och snö innebär.

På arbetsplatser och skolor är det bra om cyklister har möjlighet att duscha och byta kläder. Att som arbetsgivare låta sina anställda leasa förmånscyklar kostar inget men ger gladare medarbetare och bättre produktivitet.

I dag beskattas förmånscykel som förmån och cykelpendling inkluderas inte i friskvårdsbidraget. Det behöver ändras.

Regeringen behöver ställa högre krav på Trafikverkets arbete med vintercykling och skjuta till mer medel för framkomliga cykelvägar under vintern.

Vi har inte har råd med skenande kostnader för ökade utsläpp, sämre folkhälsaoch trängsel på vägarna.

De senaste årens innovationer har gjort att det nu saknas argument för att inte satsa på attraktivt cykling året runt.

Klas Elm, Svensk Cykling

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Denna debattartikel var ursprungligen publicerad i SVT Opinon den 15 mars 2019 och kan läsas här.