Riksdagens cykelnätverk är ett nätverk som drivs av Svensk Cykling med ledamöter från trafikutskottet i Sveriges riksdag. Nätverket anordnar seminarier, studiebesök och sociala cykelaktiviteter med riksdagsledamöter för att sprida information och främja cykling som en viktig del av samhället för folkhälsa, miljö och ekonomi.
Är du nyfiken på kommande aktiviteter? Kontakta Elin Ulfhammer, kanslichef Svensk Cykling.
Seminarium: Förbättrade förutsättningar för cykeltrafiken
Datum: 1 oktober 2025
Plats: Riksdagens partimatsal
Medverkande:
Johannes Österström, revisionsdirektör, Riksrevisionen
Patrik Wirsenius, nationell planerare inom väg, Trafikverket
Katarina Norén, enhetschef Trafikant och Christopher Patten, utredare, Transportstyrelsen
Anna Niska, forskare, Cykelcentrum VTI
Moderator: Karolina Skog, vd Svensk Cykling.
Tema: Riksrevisionens granskning av förutsättningarna för cykeltrafik
företrädare från Svensk Cykling.
Riksrevisionens granskning visar stora brister i statens arbete med att främja cykling. Trots riksdagens mål om ökad cykeltrafik och färre olyckor går utvecklingen åt fel håll. Riksdagens cykelnätverk med Patrik Jönsson (SD) och Inga-Lill Sjöblom (S) i spetsen bjöd in till seminarum i riksdagen med representanter från Trafikverket och Transportstyrelsen som kommenterade kritiken och pekade på behovet av förenklade processer och bättre samverkan.
Riksrevisionens revisionsdirektör Johannes Österström presenterade slutsatserna: cykeltrafiken minskar, skadorna ökar och statliga vägar är ofta hinder för framkomlighet. Endast hälften av de politiskt prioriterade cykelmedlen används. Han framhöll att väglagens krav på ”funktionellt samband” inte innebär ett hinder för byggandet av friliggande cykelvägar och att Trafikverkets interna styrning inte omsätter riksdagens mål i praktiken. Han rekommenderade tydligare lagstiftning, nationella krav på framkomlighet och effektivare planeringsprocesser.
Från Trafikverket betonade Patrik Wirsenius att kritiken är befogad men också välkommen. Han erkände behovet av en starkare intern cykelstrategi, vilket myndigheten håller på att ta fram, samt ett effektivare projektgenomförande. Patrik lyfte att dagens planeringsprocesser är tungrodda och dyra, särskilt för små cykelprojekt som måste gå igenom samma planeringsprocess som större projekt. Det saknas även moderna verktyg för att beräkna samhällsnyttan av cykling där t.ex. folkhälsa är inkluderat. Han menade också att Trafikverket behöver samverka med kommuner och regioner för tillsammans att identifiera och prioritera nya cykelvägar.
Från Transportstyrelsen framhöll Katarina Norén och Christopher Patten att myndigheten är positiv till granskningen men ser behov av förbättrad analys och kunskapsunderlag när regler utformas. Samtidigt betonade de att internationella konventioner ibland begränsar möjligheterna till förändring och tolkas på olika sätt i olika länder.
Från VTI berättade Anna Niska om hur bilen både historiskt och i nuläget prioriteras inom forskningen, trots att cyklingen ger minst 1,5 kr tillbaka till samhället per cyklad kilometer. Hon förespråkade införandet av ett nationellt mål för cykling och ställde frågan om Sverige verkligen ska nöja sig med att vara sämst på cykling i Europa.
Riksdagsledamöterna informerade om att regeringen väntas återkomma med svar på Riksrevisionens granskning i en skrivelse enligt propositionsplaneringen i november, därefter följer utskottsbehandling och sannolik kammardebatt efter årsskiftet.
Seminariet avslutades med en frågestund, bland annat kring hur man skulle kunna få ned planeringskostnaderna för mindre cykelvägar och få igång ett fortsatt arbete med möjliga samarbeten framåt.
Svensk Cyklings vd Karolina Skog, som också modererade samtalet, sammanfattar seminariet såhär:
– Några saker jag tar med mig från diskussionen var samstämmighet kring behovet att minska byråkratin kring att bygga cykelbana vid statlig väg, särskilt när det behövs för att skapa sammanhängande pendelsträckor. Det framkom även att det behövs bättre metoder för att värdera nyttan av investera i cykel.