Av landets invånare bor 40 procent inom två kilometer från en järnvägsstation, enligt Trafikverket. Det finns därför stora möjligheter att öka andelen som cyklar till stationen, men också att öka det totala resandet med tåg. Är Region Skåne redo att ta täten och bli Sveriges ledande cykelregion?

Svensk cykling har uppdragit åt Sifo att undersöka svenska folkets cykelvanor, och resultatet visade att fler hade cyklat mer om kollektivtrafiken varit anpassad till cyklisterna. Om de hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafiken, på tåg, bussar och tunnelbanor, skulle 28 procent cykla mer. I åldersgruppen unga vuxna var motsvarande siffra 45 procent.

Danmark beslutade för några år sedan att det skulle bli gratis att ta med cykeln på Köpenhamns pendeltåg, alltså S-tågen, för att locka fler resenärer. Resultatet blev en succé, den stora mängden cyklister i Köpenhamn ökade ytterligare. Varje år tar miljontals cyklister med sin cykel på ett S-tåg.

Att ta cykeln på pågatåg och Öresundståg kostar en barnbiljett och på duokortet kan man ta med fyra barn, men ingen cykel.

S-tågen i centrala Köpenhamn har extra, väl anpassade utrymmen för cyklister, och framför allt – cyklister är synnerligen välkomna. Sedan flera decennier finns det en stor förståelse hos stadens beslutsfattare för att en cyklande befolkning utgör en bra grund för en frisk, levande och hälsosam stad. Och minst lika stor är förståelsen för att det krävs handlingskraft i form av tydlig politisk styrning för att det ska bli verklighet.

Samma politiska signaler hörs allt oftare i svenskt politiskt liv. Från vänster till höger pratas det om vikten av att fler människor cyklar mer och oftare. Idag vet alla att ökad cykling leder till stora samhällsekonomiska vinster. Inte minst Malmö stad har profilerat sig som den mest cykelvänliga storstaden i landet. Bevis på det är till exempel cykelgaraget Bike & Ride vid Malmö centralstation och att Region Skåne planerar en flerfilig snabbcykelväg fri från fotgängare och korsningar mellan Lund och Malmö.

Men har då det goda exemplet från Köpenhamn och S-tågen influerat Region Skåne till att förverkliga alla goda intentioner att öka tågpendlandet och cyklandet på bekostnad av ett minskat bilberoende? Nja, måste svaret bli.

Positivt är attdet är möjligt att ta med cykeln på Öresundstågen och pågatågen i mån av plats. Men de avsedda utrymmena är för knappt tilltagna. Pågatågen tar max sex cyklar per tågsätt och Öresundstågen max nio. Samma ytor är avsedda för barnvagnar, stora bagage och rullstolar.

Givetvis ska tågen vara för alla, men det finns en lärdom att dra:

Om politiker på allvar vill satsa på ökat cyklande och ge realistiska möjligheter att få fler pendlare att kombinera tågresorna med cykel, så måste de se till att ytorna och möjligheterna att ta med cykeln på tågen blir mycket bättre.

I de gamla pågatågen tog varje tågsätt tolv cyklar (sex plus sex) i ett separat utrymme. I de nya finns tre platser längs mitten av gången som med ett nödrop släpper fram en tvillingvagn och utrymmet för cyklar ska också användas till barnvagnar, stora resväskor och rullstolar.

Successivt bör det tillåtna antalet cyklar på tågen öka, liksom antalet platser reserverade uteslutande för cyklar. Sådana åtgärder gör att fler skåningar kombinerar cykling och kollektivtrafik. Förutom alla positiva hälso- och miljöeffekter som ett ökat cyklande medför öppnas dörren för den växande europeiska cykelturismen – en ren bonuseffekt.

Vi uppmanar nu alla politiker i Region Skåne att gå i bräschen och visa övriga landet hur en verklig satsning på möjligheten att ta med cyklar på bussar och tåg kan och bör se ut.

Med Malmös position som ledande cykelstad och med god inspiration från Köpenhamn finns det goda förutsättningar.

Klas Elm

Lars Strömgren

Artikeln publicerades ursprungligen i Sydsvenskan 1 maj 2016 och finns här.