All posts by Adam Wladis

Passa på att vårrusta cykeln när du är hemma på grund av coronasmittan

Funderar du på vad du ska ta dig till när du har mer tid hemma än i vanliga fall? Vill du framöver ta dig till jobb och studier på ett mer hälsosamt sätt? Då är det dags att vårrusta cykeln.
– Coronapandemin skapar en vilja hos många att värna den egna hälsan. Den väcker också tankar på hur våra transporter påverkar luftkvaliteten i våra städer. Detta talar för att trenden med att allt fler väljer cykeln kommer att fortsätta. När vi ska få fart på de ekonomiska hjulen igen efter coronapandemin är det dags att låta fler cyklar rulla, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

Under de senaste tio åren har antalet cyklister i centrala Stockholm ökat med nästan 50 procent, i Göteborg med omkring 40 procent och i centrala Malmö med 60 procent.

– Att cykla till och från jobbet eller skolan är ett utmärkt sätt att motionera året runt. Ny forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm visar att regelbunden cykelpendling, om så bara cykelturen är på några kilometer om dagen, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Att cykla stärker också kroppens immunförsvaret, säger Klas Elm.

Svensk Cyklings tips för att vårrusta cykeln

Det här bör göras regelbundet

• Kolla belysningen fram och bak och att alla reflexer är hela och rena.

• Vid behov smörj kedjan med cykelkedjeolja. En smutsig och rostig kedja slits fortare och riskerar att gå av.

• Dra åt alla muttrar, skruvar, vevarmar, ekrar och pedaler.

• Kolla att kedjan är lagom spänd. Den ska inte gå att dra mer än en centimeter upp eller ner.

• Kolla att däcken är välpumpade.

Det här kan du göra då och då

• Tvätta cykeln ordentligt med vatten och gärna lite biltvättmedel.

• Rengör de olika delarna noggrant, men se till att inte vatten tränger in i cykelns lager. Torka av med trasa.

• Smörj vevlagren, naven och styrlagren med kullagerfett.

• Kontrollera att fälgbromsens bromsklossar inte är nedslitna och att däcken inte är slitna eller spruckna.

Om du inte har möjlighet eller vill vårrusta din cykel själv gör gärna din lokala cykelverkstad det åt dig.

Få fart på svensk ekonomi och klimatarbetet med mer cykling

Svensk Cykling har också två förslag till det ekonomiska paket som regeringen nu talar om ska komma efter att coronavirusets spridning har avtagit för att få fart på den svenska ekonomin och gynna klimatomställningen.

1. Ta bort förmånsskatten för den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Upplägget skulle kunna liknas vid Hem-PC-reformen under 1990-talet. Sverige digitaliserades då snabbt genom att många svenskar, även de som var osäkra på vilken nytta de skulle ha av den, på kort tid skaffade sig en dator. En liknande reform för cyklar skulle kunna få oss svenskar att ställa om våra resvanor.

2. Låt anställda använda friskvårdsbidraget till cykel så den behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivare.

För mer information, vänligen kontakta:
Klas Elm, vd Svensk Cykling, 0704-58 01 08, klas.elm@branschkansliet.se
www.svenskcykling.se

Svensk Cykling är en paraplyorganisation med syftet att samla Sveriges samtliga cykelorganisationer under samma tak. Tillsammans blir vi en starkare röst för cykling i Sverige. I Svensk Cykling ingår organisationerna Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder, Svenska Cykelförbundet, Naturskyddsföreningen och Vätternrundan.

Cykling mot enkelriktat leder till ökad trafiksäkerhet

Nu har Transportstyrelsen sagt nej till att tillåta tilläggsskylten gäller ej cyklister på enkelriktade gator i Stockholms stad. Det är ett slag mot cyklingen i hela landet, menar Sveriges cykelorganisationer. 

– Det här är ett bakslag för cyklingen i flera kommuner. Cykling mot enkelriktat är vanligt här och i övriga världen. Vår nya internationella studie visar att det är en effektiv åtgärd för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för cyklister, säger Moa Rasmusson, ordförande i kommun- och regionföreningen Svenska Cykelstäder.

Transportstyrelsens beslut innebär att Stockholm och andra kommuner tvingas göra ett kostsamt byte till mer otydlig skyltning, som bilister har svårt att förstå.

Det här är fel väg att gå. Transportstyrelsen tolkar internationella regler annorlunda än resten av Europa. Sveriges regering, riksdag, regioner och kommuner vill se en ökad cykling och då fattar Transportstyrelsen ett beslut som gör cykling mindre attraktivt och trafiksäkert, säger Klas Elm, VD för paraplyorganisationen Svensk Cykling

Cykelorganisationerna efterfrågar ett moderniserat regelverk.

– Sverige behöver ett gent och attraktivt cykelvägnät för att fler ska välja cykeln. Nu behöver infrastrukturminister Tomas Eneroth snabbt agera och tydliggöra att Transportstyrelsen tolkar lagstiftningen fel, menar Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

FAKTA

Kommuner som skyltar cykling mot enkelriktat:

Karlstad

Båstad

Norrtälje

Tyresö

Huddinge

Stockholm

Tranås

Nybro

Kungsälv

 

Fler kommuner står på tur att införa regleringen. Stockholm använde tidigare skyltningen ”motortrafik förbjuden”, men ändrade till ”förbud mot infart” för att motorfordonsförare inte följde trafikreglerna. Denna skyltning finns i bland annat Uppsala, Lund och Göteborg. 

Svenska Cykelstäders nya studie: bra för trafiksäkerhet och framkomlighet

Konsultbolaget SWECO har på uppdrag Svenska Cykelstäder och med finansiering av Trafikverket genomfört en studie om cykling mot enkelriktat. Syftet med studien, som bygger på en litteraturstudie kompletterat med expertintervjuer med trafikplanerare i Europa, är att öka kunskapen om hur cykling mot enkelriktat påverkar trafiksäkerheten och tryggheten.

Studien visar på flera intressanta resultat. Däribland att cykling mot enkelriktat leder till en minskad risk för trafikolyckor. Den främsta förklaringen till det är att regleringen innebär cyklister kan välja bort trafikerade huvudgator till förmån för stillsamma sidogator med lägre hastigheter. Men effekterna stannar inte vid det. Före- och efterstudier från gator som har öppnat upp för cykling mot enkelriktat visar även att olycksrisken minskar som en följd av själva åtgärden. I genomsnitt minskar olycksrisken med cirka 50 procent vilket förklaras av att cykling mot enkelriktat leder till lägre hastigheter och en ökad uppmärksamhet från biltrafiken. Intressant att notera är att olycksrisken är lägst för cyklister som cyklar mot trafiken.

Studien visar även att antalet cyklister ökar på gator som öppnar upp för cykling i båda riktningar. Studier från bland annat Norge, Danmark och Storbritannien visar att antalet cyklister ökar med i genomsnitt 50 proent som en följd av åtgärden. Det sker en överflyttning av cyklister från huvudgator till enkelriktade gator när de görs tillåtna för cykling. I flera fall har man även sett att antalet barn och unga har ökat som en följd av regleringen, vilket är en tydlig indikation på att cykling mot enkelriktat upplevs som tryggt och säkert av cyklisterna.

Studien visar att de flesta länder i Europa använder skyltningen C1 om förbud mot infart för att reglera cykling mot enkelriktat. Som komplement till skyltningen används en tilläggstavla som visar att förbudet inte gäller för cyklister. Enligt planerarna fungerar skyltningen väl. Både bilister och cyklister följer trafikreglerna och det tycks inte råda några oklarheter kring vilka regler som gäller på gatan. Slutsatsen och rekommendationen i studien är att Sverige bör införa cykling mot enkelriktat enligt samma reglering som i övriga världen.  

Kontakt

Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder, moa.rasmusson@sollentuna.se 073-915 16 33 

Klas Elm, VD Svensk Cykling, klas.elm@branschkansliet.se, 070-458 01 08 

Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, lars.stromgren@cykelframjandet.se, 073-655 45 82

 För frågor kring studien, kontakta:

Emil Törnsten, verksamhetsledare Svenska Cykelstäder. emil.tornsten@svenskacykelstader.se 073-324 77 84

 

Arbetet för sopsaltade cykelbanor i Stockholm prisas av Svensk Cykling inför Vintercyklingens dag

Fler som cyklar på vintern och färre cyklister som skadar sig. Det är resultatet av den omfattande sopsaltningen av cykelbanorna i Stockholm som pågått i snart ett decennium. Nu prisas Pye Seaton och Peter Ringkrans, som har jobbat med sopsaltningen inom Stockholms Stad av organisationen Svensk Cykling.

 

– Det är fantastiskt roligt. Det har varit en utmaning att få entreprenörer och maskinförare att tänka helt nytt med snöröjningen av cykelbanor. Tidigare var cykelbanorna ett ställe där man kunde samla snö i drivor eftersom uppfattningen var att ingen cyklade på vintern. Nu hålls cykelbanorna fria från snö och is genom att sprida ut en saltlösning på asfalten innan snön faller. På så sätt smälter snön och det förhindrar isbildning, säger Pye Seaton som tidigare var projektledare på Stockholms Stads trafikkontor.

“Pye Seaton har med sitt engagemang och outtröttliga arbete varit drivande i utvecklingen av sopsaltningen av Stockholms cykelbanor”, står det i prismotiveringen.

Det var vintern 2012/13 som Peter Ringkrans tog sopsaltningen till Stockholm. Sedan dess har sträckan med sopsaltade cykelbanor ökat år för år. Ökningen av antalet cyklister i januari månad är påtaglig vid flera mätstationer:

Munkbron   + 61 procent (2019 jämfört med 2012)

Västerbron  + 54 procent (2019 jämfört med 2014)

Sveavägen  + 46 procent (2019 jämfört med 2016)

Årstabron + 40 procent (2019 jämfört med 2014)[1]

Uppfattningen hos Stockholms Stads Trafikkontor är att ännu fler har cyklat under januari 2020 än i januari 2019.[2]

– Det är kul att det har gått så bra att införa sopsaltningen, trots att det var motstånd hos chaufförer och entreprenörer när vi började. För cyklisterna har sopsaltningen inneburit en skillnad som är som natt och dag. Det är mycket bättre i dag. Det är i stort sett sommarväglag året runt. Det gynnar också gående och personer som har rullator eller som är rullstolsburna, säger Peter Ringkrans, projektledare på Stockholms Stads trafikkontor.

Genom åren har trafikkontoret fått ta emot många kommentarer från nöjda vintercyklister. 2015 konstaterade Stockholms Stads trafikkontor att det cyklade 30 procent fler personer på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som plogades traditionellt, men att antalet singelolyckor med cyklister vad 40 procent lägre på de sopsaltade stråken.[3] Detta på grund av att det inte ligger något rullgrus på dessa cykelvägar.

I prismotiveringen står det att Peter Ringkrans har “bidragit till att sopsaltningen och jämställd snöröjning spridits till en allt större del av Stockholms cykelbanor. Nu jobbar Peter Ringkrans med att elektrifiera sopmaskinerna.”

Både Pye Seaton och Peter Ringkrans uppmärksammas för att de båda har bidragit till att sprida intresset för sopsaltning till andra kommuner i Sverige och städer i andra länder.

– Med detta pris vill vi inspirera till fler initiativ som förbättrar förutsättningarna för att cykla på vintern. Vårt mål är att det vara lika självklart att cykla på vintern som på sommaren, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

I dag använder omkring 30 kommuner i Sverige sopsaltning.

– Varje kommun som inför sopsaltning gör att allt fler kan cykla säkert året runt. Sopsaltning är därför en investering i människors hälsa, ökad framkomlighet och bättre

 miljö, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Kontakt

Pye Seaton, pristagare 08-50826930

Peter Ringkrans, pristagare 08-50826138

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-4580108

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling, 073-6554582

 

Sopsaltning

Sopsaltning innebär att en sopvals används för att få bort snö från vägbanan och att halkbekämpningen sker kemiskt med saltlösning eller befuktad salt.

 

Svensk Cykling

Svensk Cykling är en organisation som samlar den svenska cykelbranschen. Medlemmar i Svensk Cykling är Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder, Svenska Cykelförbundet, Vätternrundan och Naturskyddsföreningen.

 

Vintercyklingens dag

Vintercyklingens dag är den svenska delen av den internationella aktivitetsdagen Winter Bike To Work Day som infaller den andra fredagen i februari varje år. I år uppmärksammas dagen för första gången i Sverige med aktiviteter i omkring 15 kommuner. Vintercyklingens dag är ett samarbete mellan Svensk Cykling, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Hjärt-Lungfonden. Årets tema är “Förläng cykelsäsongen. Förläng livet”.

Förläng cykelsäsongen. Förläng livet. 14 februari arrangerar Svensk Cykling Vintercyklingens dag i hela Sverige.

När vintern kommer försvinner var tredje cyklist från cykelvägarna. Detta trots att daglig motion, såsom att cykla, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Ofta är det dålig skötsel av cykelvägarna som sätter käppar i hjulen för vintercykling. 14 februari arrangerar cykelorganisationer och Hjärt-Lungfonden Vintercyklingens dag för att förbättra villkoren för alla som vill cykla året runt. 
 

– Vintercyklingens dag är till för personer som vill visa sin vilja att cykla på vintern och för att kommuner ska kunna visa vad de gör för att fler ska kunna cykla året runt, säger Klas Elm vd för Svensk Cykling.

Detta blir första gången som Svensk Cykling arrangerar Vintercyklingens dag som en del av Winter Bike to Work Day, den global aktivitetsdagen som arrangerats den andra fredagen i februari sedan 2013. Målet med Vintercyklingens dag är att få fler att cykla på vintern och att få beslutsfattare att se cykeln som ett självklart sätt att resa på under hela året. 

I år sammanfaller Vintercyklingens dag med Alla hjärtans dag. Det är en bra kombination. 

– Cykling är en hjärtesak. Forskning visar att daglig cykling minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Därför vill vi göra det lättare för fler att cykla under hela året. Detta för att få fler friska hjärtan att slå, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden 

Vintercyklingens dag blir en dag med aktiviteter som lyfter viljan att cykla, möjligheter att göra det och de problem som finns för att cykla på vintern. Förutom Svensk Cykling står organisationerna Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Hjärt-Lungfonden bakom dagen.

– Många kommuner som är medlemmar i Svenska Cykelstäder kommer att ge uppmuntran till sina vintercyklister under denna dag, säger Moa Rasmusson, ordförande i Svenska Cykelstäder och kommunalråd i Sollentuna.

Till Winter Bike To Work Day hör en tävling mellan städer om vilken stad som har flest vintercyklister 14 februari. 

– Vi hoppas att många svenska kommuner satsar extra för att ha cykelvägarna i toppskick under denna dag. Då skulle flera svenska kommuner kunna placera sig i topp i denna tävling, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

I fjol hade Denver i USA flest registrerade cyklister under Winter Bike To Work Day. Luleå var bästa svenska kommun på 17:e plats. Just nu leder Sundsvall den internationella tävlingen om flest registrerade vintercyklister inför 14 februari. Linköping, Göteborg och Stockholm finns bland de tio främsta städerna i världen. Följ tävlingen på https://www.winterbiketoworkday.org/leaderboard/

Läs mer på: https://vintercyklingensdag.se/

För tillfället är det klart att följande organisation har aktiviteter under Vintercyklingens dag:

Kommuner

• Alingsås
• Eskilstuna
• Falun
• Jönköping
• Karlskrona
• Karlstad
• Kiruna
• Kungsbacka
• Linköping
• Lund
• Sundsvall
• Umeå
• Uppsala
• Västerås

Regioner

• Region Halland (Hållbart resande Väst)
• Region Uppsala
• Västra Götalandsregionen (Hållbart resande Väst)

Cykelfrämjandet

• Stockholm

”Cykeln är framtidens transportmedel i Göteborg”

Artikelförfattarna menar att mycket skulle kunna göras för miljön om fler valde cykeln framför bilen på väg till och från jobbet.

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Göteborg kan nästan hälften av de som jobbar eller studerar på gymnasiet ta sig till jobbet eller skolan med en vanlig cykel inom 30 minuter. Men bara tio procent av vardagsresorna i Göteborg görs med cykel.

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid.

I dag är 80 procent av alla bilresor som görs i svenska tätorter under tre till fyra kilometer. För dessa och många andra resor är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ.

45 respektive 46 procent av alla göteborgare kan cykla till sitt jobb eller gymnasieskola inom 30 minuter, men det är bara tio procent av göteborgarna som uppger att de cyklar nästan varje dagAllt detta enligt den studie av potentialen för cykling som Västra Götalandsregionen har gjort.

Men då ska vi komma ihåg två saker. Dels att ännu fler snabbt kan ta sig till sitt jobb eller sin skola med en elcykel och att när Göteborgs stad i fjol mätte trafiken i stan framkom det att endast sex procent av resorna verkligen skedde med cykel.

Varje person som byter bilen mot cykeln gör en stor skillnad för sig själv, för miljön och för alla medtrafikanter. Den egna hälsan förbättras, färre fastnar i bilköer, färre trängs i kollektivtrafiken och vi alla har nytta av att koldioxidutsläpp och buller minskar när vi cyklar. Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel.

Det svenska klimatmålet för transporterna innebär att dess koldioxidutsläpp ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Efter snart halva tiden har utsläppen bara minskat med 20 procent.

För att nå målet behöver många fler cykla. Mer av investeringarna i infrastruktur måste gå till att fler kan cykla säkert och det måste bli slut på att skattepengar subventionerar användningen av fossila bränslen med miljardbelopp varje år.

Dessa subventioner kan jämföras med de 368 miljoner kronor som användes till elcykelpremien under 2018 och som subventionerade inköp av 89 396 elcyklar. Nu ersätter varannan resa med dessa elcyklar en bilresa enligt Naturvårdsverkets utvärdering.

Vi har nu en cykeltrend. Under 2018 ökade antalet cyklister i Göteborg med tolv procent och biltrafiken minskade något. För att förstärka trenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara året runt med hjälp av sopsaltning och bra belysning.

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Gör iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den. Och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

Denna debattartikel var ursprunglig publicerad i GöteborgDirekt 18 december 2019 och kan läsas här.

Sluta rata cykeln, boråsare

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Västra Götaland kan 37 procent av de som jobbar och 42 procent av de som studerar på gymnasiet ta sig till jobbet eller skolan med en vanlig cykel inom 30 minuter. Men bara sju procent av invånarna i Västra Götaland cyklar nästan varje dag. 

 

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid som pågår mellan 2 och 13 december. 

 

I dag är 80 procent av alla bilresor som vi gör i tätorter i Sverige under tre till fyra kilometer. För dessa och många andra resor är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ. Sanningen är att väldigt många av oss har möjlighet att snabbt ta oss till jobbet eller skolan med en vanlig cykel. 

 

I Borås kan 50 procent av invånarna nå sitt jobb inom 30 minuter med en cykel och 42 procent av gymnasieeleverna når sin skolan inom samma tid, men det är bara tre procent av boråsarna som cyklar nästan varje dag. Det är en väldigt liten andel för att vara i en av Sveriges största städer. 

 

Omkring 35 procent av invånarna och lika stor andel av gymnasieeleverna i Tranemo och Ulricehamn kan ta sig till jobbet eller skolan inom 30 minuter, men andelen som cyklar skiljer sig. Medan tio procent av Tranemoborna cyklar de flesta dagar är det bara tre procent av Ulricehamnsborna som gör det samma. 

 

Och då ska vi komma ihåg att ännu fler snabbt kan ta sig till sitt jobb eller sin skola med en elcykel. Allt detta enligt den studie av potentialen för cykling som Västra Götalandsregionen har gjort. 

 

Resvaneundersökningarna från Trafikanalys uppskattar att sju procent av västragötalänningarna cyklar en genomsnittlig dag. 

 

Varje person som byter bilen mot cykeln gör en stor skillnad för sig själv, för miljön och för alla medtrafikanter. Den egna hälsan förbättras, färre fastnar i bilköer, färre trängs i kollektivtrafiken och vi alla har nytta av att koldioxidutsläpp och buller minskar när vi cyklar. Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel. 

 

Den svenska riksdagen har antagit ett klimatmål för transporterna i Sverige. Det innebär att utsläppen av koldioxid från trafiken ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Efter snart halva tiden har utsläppen bara minskat med 20 procent och under 2018 ökade utsläppen. 

 

För att nå målet behöver transportpolitiken läggas om. Många fler måste cykla. Då duger det inte med att den rådande nationella planen för investeringar i infrastruktur bara innehåller en liten skärva till att göra det möjligt för fler att cykla säkert. 

 

Till det kommer att vi med våra skattepengar fortsätter att subventionera användningen av fossila bränslen med miljardbelopp varje år.

 

Dessa subventioner kan jämföras med de 368 miljoner kronor som användes till elcykelpremien under 2018 och som subventionerade inköp av 89 396 elcyklar. Nu ersätter varannan resa med dessa elcyklar en bilresa enligt Naturvårdsverkets utvärdering. 

 

Under 2018 ökade antalet cyklister i centrala Stockholm med 55 procent. Under samma år ökade cyklingen i Göteborg med tolv procent och i Malmö med sex procent. Samtidigt har biltrafiken minskat något i såväl Stockholm, Göteborg som Malmö.

 

Vi har nu en cykeltrend. För att förstärka den behövs det insatser som gör det möjligt för fler att cykla året runt. Det behövs fler cykelvägar som hålls farbara under vintern med hjälp av sopsaltning och bra belysning. 

 

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Ge dig ett nyårslöfte om att göra iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den. Och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

 

Klas Elm, VD Svensk Cykling

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandets riksstyrelse

Arne Ekberg, ordförande Cykelfrämjandets lokalkrets i Sjuhärad

 

Statistik

Andel invånare som kan cykla till sitt arbete inom 30 minuter

 

Bollebygd 14 procent

Borås 50 procent

Herrljunga 29 procent

Mark 30 procent

Svenljunga 25 procent

Tranemo 37 procent

Ulricehamn 33 procent

Vårgårda 28 procent

 

Andel invånare cyklar nästan varje dag

 

Bollebygd 6 procent

Borås 3 procent

Herrljunga 15 procent

Mark 5 procent

Svenljunga 6 procent

Tranemo 10 procent

Ulricehamn 3 procent

Vårgårda 13 procent

 

Källa: Västra Götalandsregionen “Gå! Cykla! Elcykla! En studie om potentialen i ett ökat hållbart resande”, 2018

 

Denna debattartikel publicerades ursprungligen i i Borås Tidning 13 december 2019 och kan läsas här.

Cykeln är framtidens transportmedel i Stockholm

För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning, skriver Klas Elm, VD Svensk Cykling och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet.

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Stockholms län kan 70 procent av invånarna nå sitt jobb inom 30 minuter med en vanlig cykel. I Stockholms kommun kan var tredje bilist cykla till jobbet inom samma tid. Men det är bara elva procent i länet som gör det.

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid som pågår mellan 2 och 13 december.

I dag är 80 procent av alla bilresor i svenska tätorter under tre till fyra kilometer. Här är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ som fler borde använda.
Region Stockholm har räknat ut att 70 procent av alla invånare i länet skulle kunna ta sig till jobbet inom 30 minuter med en vanlig cykel om det gick att cykla på alla slags vägar.

Störst andel som kan ta sig till jobbet inom en halvtimme med dessa förutsättningar finns i Solna, Sundbyberg och Stockholm med mellan 80 och 90 procent av invånarna. Lägst är samma andel i Nykvarn med knappt 30 procent. Lägg till detta att ännu fler snabbt kan nå sina jobb med en elcykel.

Men andelen som cyklade till jobbet i Stockholms län under 2015 var endast elva procent. Flest arbetsresor med cykel gjordes i Solna, Stockholm och Lidingö med mellan 14 och 16 procent. Lägst var andelen i Vaxholm, Värmdö och Haninge med två procent.

I Stockholm kan var tredje person som i dag åker bil till jobbet cykla samma sträcka inom 30 minuter. Om dessa personer byter transportsätt skulle 20 liv räddas varje år bland de nya cyklisterna och livet på 60 andra stockholmare skulle räddas varje år till följd av bättre luftkvalitet.

Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel för att leva upp till det nationella klimatmålet om att minska koldioxidutsläppen från trafiken med 70 procent mellan 2010 och 2030.

Under 2018 ökade antalet cyklister i centrala Stockholm med 55 procent och biltrafiken minskade något i hela Stockholm . Nyligen kom nyheten att cyklisterna i Solna ökat med 19 procent mellan 2017 och 2019. För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning.

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Gör iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

Klas Elm, VD Svensk Cykling
Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Andelen invånare som kan cykla till jobbet inom 30 minuter om det var möjligt att cykla på alla vägar

Stockholm: 81 procent

Danderyd: 67 procent

Lidingö: 75 procent

Nacka: 54 procent

Norrtälje: 63 procent

Täby: 46 procent

Vallentuna: 45 procent

Vaxholm: 49 procent

Värmdö: 49 procent

Österåker: 52 procent

Ekerö: 43 procent

Järfälla: 56 procent

Sigtuna: 61 procent

Sollentuna: 55 procent

Solna: 92 procent

Sundbyberg: 86 procent

Upplands Väsby: 53 procent

Upplands-Bro: 50 procent

Botkyrka: 54 procent

Haninge: 50 procent

Huddinge: 49 procent

Nykvarn: 30 procent

Nynäshamn: 52 procent

Salem: 45 procent

Södertälje: 71 procent

Tyresö: 44 procent

Stockholms län: 70 procent

Andel arbetsresor som sker med cykel i dag

Stockholm: 15 procent

Danderyd: 10 procent

Lidingö: 14 procent

Nacka: 10 procent

Norrtälje: 5 procent

Täby: 9 procent

Vallentuna: 3 procent

Vaxholm: 2 procent

Värmdö: 2 procent

Österåker: 4 procent

Ekerö: 5 procent

Järfälla: 8 procent

Sigtuna: 4 procent

Sollentuna: 9 procent

Solna: 16 procent

Sundbyberg: 10 procent

Upplands Väsby: 6 procent

Upplands-Bro: 5 procent

Botkyrka: 3 procent

Haninge: 2 procent

Huddinge: 5 procent

Nykvarn: 4 procent

Nynäshamn: 4 procent

Salem: 7 procent

Södertälje: 7 procent

Tyresö: 4 procent

Stockholms län: 11 procent

Källa: Region Stockholm: “Potential för arbetspendling med cykel i Stockholms län”, 2019

Denna debattartikel var ursprungligen publicerad i i StockholmDirekt 11 december 2019 och kan läsas här.

Cykeln är framtidens transportmedel i Stockholm

För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning, skriver Klas Elm, VD Svensk Cykling och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet.

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Stockholms län kan 70 procent av invånarna nå sitt jobb inom 30 minuter med en vanlig cykel. I Stockholms kommun kan var tredje bilist cykla till jobbet inom samma tid. Men det är bara elva procent i länet som gör det.

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid som pågår mellan 2 och 13 december.

I dag är 80 procent av alla bilresor i svenska tätorter under tre till fyra kilometer. Här är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ som fler borde använda.
Region Stockholm har räknat ut att 70 procent av alla invånare i länet skulle kunna ta sig till jobbet inom 30 minuter med en vanlig cykel om det gick att cykla på alla slags vägar.

Störst andel som kan ta sig till jobbet inom en halvtimme med dessa förutsättningar finns i Solna, Sundbyberg och Stockholm med mellan 80 och 90 procent av invånarna. Lägst är samma andel i Nykvarn med knappt 30 procent. Lägg till detta att ännu fler snabbt kan nå sina jobb med en elcykel.

Men andelen som cyklade till jobbet i Stockholms län under 2015 var endast elva procent. Flest arbetsresor med cykel gjordes i Solna, Stockholm och Lidingö med mellan 14 och 16 procent. Lägst var andelen i Vaxholm, Värmdö och Haninge med två procent.

I Stockholm kan var tredje person som i dag åker bil till jobbet cykla samma sträcka inom 30 minuter. Om dessa personer byter transportsätt skulle 20 liv räddas varje år bland de nya cyklisterna och livet på 60 andra stockholmare skulle räddas varje år till följd av bättre luftkvalitet.

Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel för att leva upp till det nationella klimatmålet om att minska koldioxidutsläppen från trafiken med 70 procent mellan 2010 och 2030.

Under 2018 ökade antalet cyklister i centrala Stockholm med 55 procent och biltrafiken minskade något i hela Stockholm . Nyligen kom nyheten att cyklisterna i Solna ökat med 19 procent mellan 2017 och 2019. För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning.

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Gör iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

Klas Elm, VD Svensk Cykling
Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Andelen invånare som kan cykla till jobbet inom 30 minuter om det var möjligt att cykla på alla vägar

Stockholm: 81 procent

Danderyd: 67 procent

Lidingö: 75 procent

Nacka: 54 procent

Norrtälje: 63 procent

Täby: 46 procent

Vallentuna: 45 procent

Vaxholm: 49 procent

Värmdö: 49 procent

Österåker: 52 procent

Ekerö: 43 procent

Järfälla: 56 procent

Sigtuna: 61 procent

Sollentuna: 55 procent

Solna: 92 procent

Sundbyberg: 86 procent

Upplands Väsby: 53 procent

Upplands-Bro: 50 procent

Botkyrka: 54 procent

Haninge: 50 procent

Huddinge: 49 procent

Nykvarn: 30 procent

Nynäshamn: 52 procent

Salem: 45 procent

Södertälje: 71 procent

Tyresö: 44 procent

Stockholms län: 70 procent

Andel arbetsresor som sker med cykel i dag

Stockholm: 15 procent

Danderyd: 10 procent

Lidingö: 14 procent

Nacka: 10 procent

Norrtälje: 5 procent

Täby: 9 procent

Vallentuna: 3 procent

Vaxholm: 2 procent

Värmdö: 2 procent

Österåker: 4 procent

Ekerö: 5 procent

Järfälla: 8 procent

Sigtuna: 4 procent

Sollentuna: 9 procent

Solna: 16 procent

Sundbyberg: 10 procent

Upplands Väsby: 6 procent

Upplands-Bro: 5 procent

Botkyrka: 3 procent

Haninge: 2 procent

Huddinge: 5 procent

Nykvarn: 4 procent

Nynäshamn: 4 procent

Salem: 7 procent

Södertälje: 7 procent

Tyresö: 4 procent

Stockholms län: 11 procent

Källa: Region Stockholm: “Potential för arbetspendling med cykel i Stockholms län”, 2019

Denna debattartikel var ursprungligen publicerad i StockholmDirekt 11 december 2019 och kan läsas här.

”Återinför elcykelpremien – den fungerade bra”

Det står nu klart att elcykelpremien fungerade bra. 89 396 elcyklar som köptes mellan hösten 2017 och hösten 2018 fick ekonomisk ersättning. Varannan resa som sker med dessa elcyklar ersätter en bilresa, visar en ny utvärdering från Naturvårdsverket. Det innebär att elcykelpremien var effektiv. Ett litet ekonomiskt stöd från staten fick 10 000-tals personer att överge bilen för att i stället ta sig fram aktivt och klimatsmart.

I Göteborg ser vi en cykelboom. Mellan 2011 och 2018 har antalet cykelresor ökat med 34 procent. Bara under 2018, när elcykelpremien gällde, var ökningen tolv procent. Men än finns det gott om plats på stadens cykelbanor.

Däremot är det fortfarande långa bilköer under det som konstigt nog kallas för rusningstrafik. Men under 2018 minskade faktiskt bilåkandet i Göteborg med en procent. Det tycks därför finnas ett samband mellan att elcyklarna blir fler och bilåkandet minskar.

Lägg till det att varje bilresa som i stället blir en resa med en elcykel innebär en hälsovinst för individen och mindre utsläpp, vägslitage, buller och trängsel för oss alla.

Starka argument

Det gör att argumenten för att återinföra elcykelpremien är starka. Det samlade ekonomiska stödet för dessa 89 396 elcyklar var 368 miljoner kronor eller i genomsnitt 4 118 kronor per cykel. Och varannan gång som dessa elcyklar rullar fram har de ersatt en bilresa.

Det ska jämföras med den klimatbonus som nu betalas ut till bilar med låga eller inga koldioxidutsläpp. För i år finns 1 240 000 miljoner kronor avsatta för denna klimatbonus. I den första utbetalningen för januari i år fick 2 200 bilägare i genomsnitt 33 636 kronor var. Det gör att klimatbonusen kommer att räcka till mellan 35 000 och 40 000 bilar. Visst minskar detta utsläppen, men trängseln och vägslitaget är kvar. Och någon hälsovinst blir det inte.

”Hipsters på Södermalm”

Inför valet 2018 mötte elcykelpremien hård kritik. Det hävdades bland annat att pengarna mest skulle gynna boende i storstäderna eller “hipsters på Södermalm” i Stockholm.

Naturvårdsverkets utvärdering “Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordonspremien som utgångspunkt” visar något helt annat:

• Flest utbetalningar per 1 000 invånare har gått till boende i Halland, Gotland och Blekinge.

• Andelen utbetalningar är större bland boende i mindre tätorter och landsbygdskommuner än i storstäder.

• Det högsta genomsnittliga beviljade beloppet har betalat till elcykelköpare i Jämtland.

• Andelen äldre personer som fått premien är större än andelen yngre.

Friskvårdsbidrag till cykel

Om regeringen inte vill återinföra elcykelpremien vill Svensk Cykling se tre andra insatser för att stimulera aktiva transporter i Sverige.

1. Gör reseavdraget oberoende av vilket fordon som man reser med.

2. Ta bort förmånsskatten för den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Upplägget kan liknas vid Hem-PC-reformen under 1990-talet.

3. Låt anställda använda friskvårdsbidraget till cykel så den behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivaren.

Elcykelpremien fungerade bra. Dags att återinföra den. 

– Elcykelpremien fungerade bra. Varannan resa med de elcyklar som fick ekonomiskt stöd verkar ha ersatt en bilresa. Nu är det dags att återinföra elcykelpremien, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling, i en kommentar till Naturvårdsverkets utvärdering av elcykelpremien.

 

Elcykelpremien var möjlig att söka under 2018 av den som köpte en elcykel. Totalt beviljades det ekonomiskt stöd för köp av 89 396 elcyklar. Det gjorde att försäljningen av elcykel ökade rejält. De senaste tre åren har det sålts omkring 249 000 elcyklar. 

 

Naturvårdsverkets utvärdering “Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordonspremien som utgångspunkt” presenterades 26 augusti. Den visar att det högsta genomsnittliga beviljade beloppet betalades ut till de som köpte en elcykel i Jämtland. Flest utbetalningar per 1 000 invånare har gått till boende i mindre tätorter och i landsbygdskommuner. Andelen som fick premien var större bland äldre personer än bland yngre.  

 

– Det visar att de som kritiserade elcykelpremien genom att påstå att den mest gynnade yngre personer på Södermalm i Stockholm hade fel. Därför är det dags att införa elcykelpremien igen för att få fler att ställa bilen och ta elcykeln i stället, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

 

Om regeringen inte vill återinföra elcykelpremien vill Svensk Cykling se tre andra insatser för att stimulera aktiva transporter i Sverige. Det första handla om att göra reseavdraget oberoende av vilket fordon som man reser med. Det andra handlar om att ta bort förmånsskatten på den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Då skulle en förmånscykel skattemässigt behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivare. Det tredje förslaget innebär att arbetsgivare ska kunna köpa förmånscyklar till sina anställda med villkor som liknar de som fanns för Hem-PC-reformen under 1990-talet. 

 

Läs hela utvärderingen

 

Kontakt

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-458 01 08

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling, 073-6554582