Allt färre barn cyklar fram och tillbaka till skolan. I stället får de skjuts. De flesta föräldrar kör nog sina barn av omtänksamhet, men i själva verket är det en stor björntjänst, som leder till allvarliga folkhälsoproblem, skriver företrädare för Svensk cykling.
Skolterminen drog igång för några veckor sedan och de flesta familjer har väl nu hunnit in i den rätt behagliga vardagslunken. Men en del rutiner innebär tyvärr ett hot mot barnens hälsa och säkerhet – vi pratar om det frekventa skjutsande av barnen till och från skola och fritidsaktiviteter.
I en ny rapport från Trafikanalys, baserad på en analys av de nationella resevaneundersökningarna, presenterades uppgiften att antalet cykelresor per svensk har minskat med en tredjedel sedan mitten av 90-talet. Överraskande kanske, inte minst för boende i storstadsregioner där allt mer intensiva pendlarflöden och ökad trängsel på cykelbanorna lätt kan ge motsatt intryck. Men flödesmätningar från ytterområden in till city, där man kan se en ökning i storstäderna, väger inte upp den lokala cyklingen, som exempelvis när barn cyklar till skolan.
För det visar sig när man tittar närmare på fenomenet att skolresorna på cykel blivit 48 procent färre. I princip en halvering sedan 1994 med andra ord. Den nedåtgående spiralen gäller alltså ungdomar mellan 15 och 24, som tidigare varit den grupp som cyklat mest.
Att cykelutvecklingen drabbats av växtvärk i främst storstäderna beror huvudsakligen på att utbyggnaden av cykelinfrastruktur skandalöst inte prioriteras tillräckligt. Men ansvaret för det minskande cyklandet bland barn och skolungdom måste nog till stor del läggas på föräldrarna.
Föräldrar skjutsar rutinmässigt sina barn till och från skolan i bil. Det som föräldrarna möjligen ser som en omtanke för barnen är istället det rakt motsatta: en björntjänst.
Det finns inget som är så förödande för barnens hälsa som allt stillasittande. Med barns inaktivitet har följdproblem som fetma, diabetes, benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar börjat debutera redan i unga år. Åldersdiabetes har till och med fått byta namn till diabetes typ 2 på grund av att sjukdomen nu också drabbar barn.
Det slås också fast i undersökningen, uttryckt med akademisk försiktighet: ”Det kan finnas anledning att begrunda detta ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom resvanor grundläggs tidigt”. Ja, begrunda är en sak, men ingen behöver fundera över riktigheten i detta påstående: detta är ett allvarligt folkhälsoproblem.
Skjutsandet påverkar även trafiksäkerheten utanför skolan negativt eftersom skolorna inte är byggda för all biltrafik med skjutsande föräldrar. Slutligen innebär det frekventa skjutsandet att barnen inte lär sig att hantera trafiken.
Vår uppmaning till landets föräldrar är att i största möjliga utsträckning börja minska på skjutsandet med bil. Låt barnen promenera eller cykla till skolan.
På så vis får barnen på ett enkelt sätt vardagsmotion. Att cykla till skolan är trots allt en av de mest naturliga vägarna till god hälsa. På kuppen bidrar man då också till en säker trafikmiljö kring skolorna.
För du månar väl om dina barns hälsa och säkerhet?
Lars Strömgren
Ordförande, Svensk cykling
Klas Elm
Vd, Svensk cykling
Kajsa Bosta Lorenz
Idrottspedagog
Artikeln publicerades ursprungligen i Metro 22 september 2015, och du hittar den här.