Enigt Cykel-Sverige kräver ny syn på cykellopp

Cykling har blivit en folkrörelse och gör stor nytta för folkhälsan, Men nu måste det bli enklare för arrangerande cykellopp, såväl motionslopp som tävlingar, att stänga av vägsträckor, kräver Svensk Cykling, som också vill tillåta cykling i vägbanan även om det finns cykelbana bredvid.

– Ska cykelsporten och motionsloppen kunna utvecklas måste en förändring ske, säger Gunilla Brynell, VD Vätternrundan, som också är med i Svensk Cykling.

När anmälan till Vätternrundan öppnade den 7 november i år tog 95 procent av platserna slut på två minuter. Inom tre timmar var loppet fullt. Tillsammans med MTB-Vättern, Halvvättern, Tjejvättern och Minivättern räknar man med 40 000 anmälda till 2017 års lopp.

– Ett fantastiskt resultat, det handlar om en modern folkrörelse. Dess betydelse för folkhälsan kan inte överskattas. Men den styvmoderliga behandlingen av cykelsporten, såväl på motions- som tävlingsnivå, måste upphöra. En bra början vore att tillåta cykling i vägbanan även när det finns en cykelbana, säger Lars Strömgren, ordförande i Svensk Cykling.

Svensk Cykling driver sedan tidigare kravet på en sådan regelförenkling, inte minst för vanlig cykeltrafik i stadsmiljö, för att hantera den trängsel som numera råder cykelbanor i de större städerna.  Men det är minst lika motiverat i samband med cykelsport.

– Ja, våra cyklister måste kunna träna under bra förhållande på vägarna även om det finns cykelbanor. Det är fundamenta, helt avgörande för att det ska fungera i framtiden. Allt tyder på att cykelsport fortsätter att växa – detta är ju något positivt som samhället ska slå vakt om, inte minst för folkhälsan och ur ett miljöperspektiv, säger Gunilla Brynell, VD för Vätternrundan.

– Cykelbana är inget alternativ för de som cyklar i grupp, en cykelklunga. Det handlar om ett synsätt som behöver uppdateras, anpassas efter en ny verklighet där motionslopp per cykel blivit en stor folkrörelse, säger Gunilla Brynell.

Det finns andra aspekter av hur samhället hanterar de allt mer populära cykelloppen. Som till exempel frågor som rör avstängning av vägar i samband med motionsloppen:

– Det behövs en större samsyn i landet på hur man ska hantera tillstånd, idag har till exempel olika länsstyrelser en väldigt varierad syn på saken, säger Lena Alfvén, generalsekreterare, Svenska cykelförbundet.

Förslaget på 30 bilfria mil för Vätterrundan som diskuterats i många år är viktigt både symboliskt och rent praktiskt:

– Ska loppen fortsätta att utvecklas, måste säkerheten öka för deltagarna och att man så mycket det går kan avlysa vägen för motortrafik. Tittar man ut i världen är detta synnerligen vanligt när det gäller motionslopp av den här digniteten – det borde vara en självklarhet.

– Det måste bli enklare för arrangerande cykeltävlingar att stänga av vägsträckor än vad som är fallet. Istället för att uppmuntra en blomstrande verksamhet, som verkligen gör nytta för folkhälsan, så sätts det käppar i cykelhjulen. Ytterst handlar detta om rätten till vägen, säger Lars Strömgren.

Elcyklar säljer rekordbra

Det säljs allt fler elcyklar i Sverige. I år väntas försäljningen öka till cirka 45 000 sålda elcyklar, vilket kan jämföras med förra året då cirka 30 000 elcyklar såldes. En Sifo-undersökning visar också att mer än en tredjedel av svenska folket kan tänka sig att köpa en elcykel.

– Nu är elcykelboomen här, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

I och med årets försäljningsökning står elcykeln nu för cirka sju procent av den totala marknaden. 2015 såldes cirka 30 000 elcyklar i landet, i år har försäljningen ökat till cirka 45 000 cyklar.

– Vi ser många tecken på att elcykelboomen är här nu, och att intresset kommer att fortsätta att växa. Inte minst lockas tveksamma bilister att välja cykel som transportmedel, säger Klas Elm, VD för paraplyorganisationen Svensk Cykling.

I flera europeiska länder står elcykeln för en marknadsandel mellan 15-20 procent, men den är ännu så länge lägre i Sverige, där marknadsandelen idag är cirka sju procent.

– Allt tyder på att intresset fortsätter att öka för elcyklar i Sverige, det här är nog bara början, säger Klas Elm.

Den ökade försäljningen är en tydlig indikation på det växande elcykelintresset, och en Sifo-undersökning som gjordes tidigare i år på uppdrag av Svensk Cykling visar att mer än en tredjedel, 36 procent, av svenska folket kan tänka sig att köpa en elcykel.

I åldersgruppen unga vuxna (upp till 29 år) är siffrorna ännu högre – här säger så många som 44 procent att de kan tänka sig att köpa en elcykel.

Var tredje svensk cyklar varje vecka

En tredjedel av svenska folket cyklar varje vecka, och nära halva befolkningen använder cykeln för träning varje vecka. Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svensk Cykling. 

– De som cyklar varje dag är att gratulera, det är ett smart sätt att klara av sin nödvändiga dos av minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

När Svensk Cykling bad Sifo undersöka Sveriges status som cykelnation ställdes frågan hur ofta man cyklar till jobb eller skola. 29 procent eller nästan en tredjedel av svenska folket cyklar varje vecka. 21 procent av svenska folket cyklar minst tre dagar per vecka. Andelen som cyklar fyra dagar eller fler i veckan är 15 procent.

– Det är roligt att så många svenskar regelbundet. Ur ett folkhälsoperspektiv vore det förstås önskvärt om ännu fler cyklade dagligen. Forskning visar ju vikten av att röra på sig minst 30 minuter per dag, och de som cykelpendlar varje dag har ju smart nog redan klarat av den nödvändiga dagliga fysiska aktiviteten, säger Klasa.

När det gäller just fysisk aktivitet och träning har cykeln för övrigt upplevt en boom utan like i Sverige på senare år. Det visar Sifo-undersökningen med önskvärd tydlighet:

48 procent av svenska folket brukar cykla för träning och motion varje vecka, och nära en tredjedel, 29 procent av svenska folket brukar cykla för träning och motion minst två dagar i veckan. 16 procent av svenska folket gör samma sak minst tre dagar i veckan.

– Signalerna från stora aktörer som Vätternrundan och cykelfackhandeln är entydiga – intresset för att träna med cykel bara fortsätter att öka.

Vad det gäller skillnader i cyklandet mellan de tre storstadsregionerna visar Sifo-undersökningen att det är Malmö som kommit längst som cykelstad. 62 procent av de boende i Malmöområdet cyklar varje vecka. Därefter kommer Stockholm med 45 procent som cyklar varje vecka och Göteborg med 43 procent som

– Det är inte förvånande att det cyklas mer i Malmö, staden har varit effektiv i sitt arbete för att främja cykling och det ger utdelning, säger Klas Elm.

 

Cykelstölderna i landet minskade förra året – halverats på 20 år

Antalet cykelstölder minskar i Sverige, enligt statistik ifrån BRÅ. Under 2015 minskade antalet stulna cyklar med 6 procent, och under tjugo års tid har cykelstölderna i landet nära på halverats.

Det är ny statistik från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ som visar på en minskning av antalet anmälda cykelstölder i Sverige under 2015. Stölderna har minskat i hela landet med 6 procent från föregående år.

Siffrorna kan dock variera från år till år, så den verkligen intressanta förändringen ser man om man tittar bakåt under en längre tidsperiod. För 20 år sedan anmäldes 115 340 cyklar stulna i Sverige. 10 år senare kunde man se en kraftig minskning på 38 procent. Idag, efter ytterligare ett decennium, är antalet nere under 70 000 stulna cyklar i hela landet. Det innebär att cykelstölderna i Sverige har nära på halverats under en tjugoårig period.

– Man ska ta all statistik med en nypa salt, det kan finnas mörkertal och det handlar förstås också om benägenhet att anmäla. Med det sagt är det så klart glädjande och intressant att cykelstölderna minskar över tid, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.

Desto svårare är det med stor säkerhet säga vad minskningen beror på. Men Klas Elm menar att det finns några faktorer som troligen är avgörande:

– I takt med att cykeln blivit ett mer accepterat transportfordon har vi lärt oss hur vi ska ta hand om och skydda våra cyklar. Vi har lärt oss vikten av att låsa fast cykeln i något fast föremål och att använda godkända, stöldsäkra lås köpta hos cykelfackhandeln. Kvaliteten på låsen har förstås också förbättrats avsevärt.

Bra kan givetvis bli bättre. Klas Elm pekar på några avgörande faktorer:

– I takt med att allt fler cykelpendlar måste vi ställa högre krav på bra cykelparkeringar – det gäller såväl på arbetsplatser som vid resecentrum och bostadshus. Att fler vågar ta cykeln är samhällsekonomiskt bra, så det finns bara fördelar med sådana satsningar.

Fakta/Så skyddar du din cykel och minskar risken för stöld:

Använd ett bra och godkänt lås.

Lås fast cykeln i ramen och i ett fast föremål.

Plocka med dig lös utrustning som lampa, cykeldator eller cykelkorg.

Ställ in cykeln över natten

Om cykeln stjäls är det viktigt att ha noterat ramnumret på cykeln. Det gör identifieringen av cykeln lättare.

(Källa: Svensk Cykling, Polisen, Brottsförebyggande Rådet)

Sifo-undersökning: Cyklandet kan öka om cyklar släpps in på tåg

Var tredje svensk skulle cykla mer om cykeln gick att ta med i kollektivtrafik. Det visar en färsk Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svensk Cykling. Och bättre möjligheter att kunna ta med cykel på tåg skulle ge stort tillskott till turistnäringen.

Cykling har på senare år fått en viktigare status som transportslag i Sverige, men mycket kan göras för att cyklandet ska öka i landet. Svensk Cykling ville undersöka hur svenska folket ser på möjligheten att kunna ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Därför fick Sifo i uppdrag att ställa frågan ”Skulle du cykla mer om du hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafik?”.

28 procent, eller nära en tredjedel av svenska folket, svarade att de skulle cykla mer om de hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafik. Bland de unga vuxna var siffran ännu högre. Hela 45 procent i åldersgruppen upp till 29 år skulle cykla mer om de hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafik.

Ser man till storstadsregionerna är siffrorna ännu högre. 34 procent av boende i Stockholmsområdet skulle cykla mer om de hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafik. 33 procent av boende i Göteborgsområdet skulle cykla mer om de hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafik. 41 procent av boende i Malmöområdet skulle cykla mer om de hade goda möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafik. 

Cykelturismen omsätter mångmiljardbelopp i Europa. Enligt en studie gjord av EU-parlamentet 2012 ger cykelsemestrandet ett tillskott på 44 miljarder euro årligen till den europeiska ekonomin.

Det finns också starka miljöskäl för att kunna ta med cykeln på tåg och bussar. Cyklister använder kollektivtrafik i högre grad än traditionella turister, enligt samma rapport. Om de istället tvingas ta flyget eller bilen istället för klimatvänligare lösningar blir cykelturismen inte längre ett hållbart semesteralternativ.

I Sifo-undersökningen ställdes också frågan ” Skulle du cykla mer om du hade goda möjligheter att ta parkera cykeln i anslutning till kollektivtrafik?”

24 procent av svenska folket skulle cykla mer om det fanns goda möjligheter att parkera cykeln i anslutning till kollektivtrafik.

Så många som 39 procent i åldersgruppen upp till 29 år skulle cykla mer om det fanns goda möjligheter att parkera cykeln i anslutning till kollektivtrafik.

Sifo-undersökningen gjordes 19-21 april och 1098 intervjupersoner deltog.

Svensk Cykling avlivar myten om farliga cyklister

Det är en myt att cyklister är trafikfarliga.
– Nu är det dags att redovisa fakta. Som det faktum att av 183 000 böter för trafikbrott förra året står cyklister för knappt tre promille, säger Klas Elm, VD i Svensk Cykling, som menar att debatten präglas av faktafusk.

Svensk Cykling, paraplyorganisation för Sveriges cykelorganisationer, går nu till generalangrepp mot den hårdvinklade debatten om cyklisters påstådda farlighet i trafiken.

– Den verkligen konflikten i trafiken beror på en ny trafikmaktsordning. Bilar har tidigare dominerat stadsbilden. Nu tar cyklisterna sin rättmätiga plats. Då rubbas maktordningen och en konflikt uppstår om fördelning av markyta och vilket trafikslag som ska prioriteras när det gäller framkomlighet, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Svensk Cykling har undersökt hur fördelningen av ordningsbot för trafikbrott ser ut. Totalt utfärdades knappt 183 000 böter under 2015. Av dessa utfärdades drygt 182 320 till bilister varav till exempel 166 328 till fortkörare och 905 till bilister som kört mot rött ljus.

För cyklister under samma period utfärdades ordningsbot till 517 cyklister, huvudsakligen på grund av rödljuskörning. Cyklister utgör således knappt tre promille av det totala antalet utfärdade böter under föregående år.

Sammanställningen för polisens inrapporterade trafikbrott under 2015 visar att det totalt anmäldes omkring 80 000 brott mot trafikbrottslagen – 26 100 rattfylleribrott, varav 13 100 skett under påverkan av narkotika och32 000 fall av olovlig körning.

Statistiken för antalet personer misstänkta för trafikbrott är inte heller någon upplyftande läsning: under 2015 var cirka 9 550 personer misstänkta för rattfylleri och nära 5770 personer misstänkta för rattfylleri under påverkan av narkotika.

– Självklart beror siffrorna på vilka insatser polisen gör, men poängen är: cyklister kör inte ihjäl någon. Detsamma kan inte sägas om de bilister som kör mot rött, kör for fört eller kör bil påverkade av alkohol eller droger, säger Klas Elm och fortsätter:

– Debatten om den farliga cyklisten är ett klassiskt fall av anekdotisk bevisföring. Men bygger man argument på det viset ägnar man sig åt systematiskt faktafusk. Därför är det hög tid att vi tittar på fakta, säger Klas Elm

Cyklandet i städerna har ökat och därmed trängseln på cykelbanorna, som leder till mer friktion mellan trafikslag.

– Visst bryter även cyklister mot trafikreglerna, och det är en osunt aggressiv stämning i trafiken just nu, men det beror på att vi byggt hela vår infrastruktur för bilarnas framkomlighet och bekvämlighet.

Reflexmässigt pekas cyklister ut som problemet. Idén om att cyklister ska rätta sig in i ledet i bilsamhället och ”uppfostras”. Men det är inte cyklisterna som är boven i dramat.

Ny Sifo: Var tredje svensk kan tänka sig köpa elcykel

Mer än en tredjedel av svenska folket skulle kunna tänka sig att köpa en elcykel. Det visar en färsk Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svensk Cykling. Bland unga vuxna är siffran ännu högre, 44 procent.

– Vi närmar oss övriga Europa där elcykeln är ett vanligt inslag i stadsbilden, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

När cykelförsäljningen fortsatt att öka från en redan hög nivå har el-assisterade cyklar rekordökat – med närmare 70 procent föregående år. Många företrädare i cykelfackbranschen har förutspått elcykelns nära föreliggande genombrott i Sverige. Och ska man döma av den nya Sifo-undersökningen tyder mycket på att det kan stämma.

Den färska undersökningen visar att så många som 36 procent, alltså drygt en tredjedel av befolkningen, säger sig kunna tänka sig att köpa en elcykel. I åldersgruppen unga vuxna (upp till 29 år) är siffrorna ännu högre – här säger så många som 44 procent att de kan tänka sig att köpa en elcykel.

– Elcykeln är het nu, och vi tror det främst handlar om att tveksamma bilister nu börjar välja cykeln som transportmedel, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling, som menar att vi nu börjar närma oss ett europeiskt mönster:

– I många andra europeiska länder är elcykeln ett mer etablerat inslag i stadsbilden och i takt med att vi ser hur intresset och försäljningen skjuter i höjden närmar vi oss kontinenten.

I Sifo-undersökningen ställdes också frågan ”Äger du själv en elcykel?”. Den något överraskande höga siffran blev att 6 procent svarade ja på den frågan. I åldersgruppen 60-64 år var siffran högre, nämligen 11 procent.

– Det är en förvånansvärt hög siffra – den bör kanske tolkas försiktigt, vi behöver titta mer på om det kan stämma, men visst indikerar den något väldigt intressant, säger Klas Elm.

Försäljningen av cyklar har ökat kraftigt i landet de senaste åren. Procentuellt sett är ökningen allra störst för elcyklar. Förra året såldes 30.000 elcyklar och branchen att det blir dubbelt så många i år.

Sifo-undersökningen gjordes 19-21 april och 1098 intervjupersoner deltog.

Sveriges Cykelriksdag lanseras på ny cykelmässa i Göteborg

Nästa år lanseras Sveriges Cykelriksdag, en helt ny arena för att diskutera cykelpolitik för forskare, politiker, planerare, tillverkare och engagerade cyklister. Det sker på den helt nya Svenska Cykelmässan i Göteborg nästa år.

Den 3-5 mars 2017 i Göteborg och på Svenska Mässan arrangeras för allra första gången Sveriges cykelmässa av branschorganisationen Cykelbranschen.

Den nya cykelmässan kommer att rikta sig brett till alla slags cyklister, och alla sorters cyklar kommer att finnas på plats. Mässan ska också innehålla seminarier och debatter för att möta det växande intresset för och behovet av att diskutera cykelfrågor i samhället.

Därför lanseras Sveriges Cykelriksdag, ett initiativ för att diskutera cykelpolitik med representanter från riksdag, regioner och kommuner. Tanken är att Sveriges Cykelriksdag ska skapa en plattform och ett forum där politiker, planerare, forskare, tillverkare och engagerade cyklister kan mötas och driva arbetet för cykeln framåt.

Sveriges Cykelriksdag blir en plats där forskare kan uppdatera varandra på de senaste forskningsresultaten och best practice inom ämnet cykelplanering och politik. Det blir också en plats för presentation av aktuella projekt på cykelområdet och debatt mellan olika politiska företrädare.

Cykelfrågan är flitigt diskuterad både inom politiken, i media och bland engagerade cyklister. Det finns många uppfattningar om vad som behöver göras och hur satsningar ska prioriteras, men det har hittills saknats ett forum där dessa frågor kan belysas från olika håll och där olika aktörer inom cykelområdet kan komma till tals.

Stark cykeltrend ger fler jobb

Cykelbranschens kurvor pekar uppåt, och alla ledande aktörer inom cykelindustrin kommer att anställa fler de kommande två åren. Det visar en ny undersökning inom cykelfackhandeln som gjorts på uppdrag av Svensk Cykling. Och mycket tyder på att den magiska gränsen 600 000 sålda cyklar sprängs i år.

 Samtliga stora aktörer i Cykelbranschen, som organiserar landets ledande varumärken och företag inom försäljning och tillverkning av cyklar, tror att möjligheterna för att de kommer att anställa fler personer kommande två år är mycket goda.

Det visar en enkät som Svensk Cykling låtit göra bland medlemsföretagen i Cykelbranschen.

Den optimistiska synen på framtiden är genomgående hos alla aktörer, alla tror på en uppåtgående kurva såväl för det egna företag som cykelbranschen i stort.

En majoritet av aktörerna uppger dessutom att de redan anställt fler personer de senaste fem åren. För några, som Cykloteket, har andelen anställda ökat med så mycket som 30 procent, men i snitt handlar det annars om ökningar i storleksordningen 10-15 procent på de allra flesta företagen inom branschen.

En stor producent som Cycleurope (Crescent, Monark, Bianchi) har ökat andelen anställda med 15 procent de senaste fem åren. Samma företag tror uppenbarligen på en gynnsam utveckling för elcykelförsäljning i Sverige – till hösten flyttar företaget hem sin elcykelproduktion från Frankrike till fabriken i Varberg.

– Cykelmarknaden är het, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling, det säljs både fler cyklar och bättre cyklar. Men även försäljningen av tillbehör och service ökar också.

Totalt såldes förra säsongen 598 000 cyklar, en ökning med tjugo procent de senaste fem åren. Och nu syns tecken på att siffrorna spränger 600 000 sålda cyklar denna säsong.

– Fortsätter den här trenden, vilket vi är övertygade om, kommer det innevarande år att säljas över 600 000 cyklar, säger Klas Elm.

Följande företag, tillverkare och försäljare, ingår i Cykelbranschen och har medverkat i enkäten: Intersport, Cycleurope, Skeppshult, Cykloteket, Sportson, Team Sportia, Duells, Vartex, Monark, Merida, Shimano, Nishiki, Scott, Jaguarverken.

 

Svensk Cykling välkomnar momssänkning på cykelreparationer

Regeringen sänker momsen på cykelreparationer, ett förslag som Svensk Cykling arbetat för i tio år.

– Ett utmärkt beslut, som kan leda till att fler cyklar och kanske får fler nyanlända i arbete, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Regeringens beslut innebär att momsen på bland annat cykelreparationer kommer att sänkas från 25 till 12 procent från och med 1 januari 2017. Cykelreparatörer kommer därmed att kunna sänka sina priser. Redan för 10 år sedan uppvaktade Svensk Cykling finansdepartementet för att föreslå en sänkning av momsen på cykelreparationer, eftersom EU godkänt en sådan ordning och det gjorts i andra europeiska länder med gott resultat.

– Det är utmärkt att regeringen sänker momsen på cykelreparationer, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling. Detta kan få fler att bättre vårda sin cykel och förhoppningsvis få fler att också cykla. Kan det dessutom få fler – och även nyanlända – i arbete, är mycket vunnet.

Samhället har mycket att vinna på att fler börjar cykla. Om detta råder det inte längre några tveksamheter. All forskning pekar åt samma håll. Dessutom finns det en politisk samstämmighet i frågan. De politiska partierna är rörande överens om samhällsnyttan med ökat cyklande.

– Ändå händer det för lite, för långsamt och för sent. På nationell nivå gör visserligen Trafikverket bättre ifrån sig än vad någonsin Vägverket gjorde, men som väghållare visar man många brister när det gäller att prioritera cyklingen. På kommunal nivå, där den största delen av cykelinfrastrukturen finns, spretar det mycket. Det finns numer städer och kommuner med höga ambitioner när det gäller cykel, men i de flesta släpar frågan efter och det är betydligt mer ord än verkstad, säger Klas Elm.