Stor minskning av cykelstölder sedan 1990-talet

Antalet anmälda cykelstölder minskar i Sverige, visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Sedan mitten av 1990-talet har antalet anmälda cykelstölder i Sverige halverats. De senaste tio åren har antalet anmälda cykelstölderna i stort sett varit på samma nivå.

1993 anmäldes över 120 000 stycken cykelstölder. I fjol anmäldes 65 706 cykelstölder i Sverige. Det innebär en minskning med 48 procent. Under samma tid har Sveriges befolkning ökat med 1,6 miljoner, visar statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Bara under de senaste fyra åren har befolkningen i Sverige ökat med knappt 400 000 människor, men de anmälda cykelstölderna har inte ökat i samma takt utan varierat mellan 60 000 och 70 000 stycken de senaste tio åren.

– Man ska ta all statistik med en nypa salt, det kan finnas mörkertal och det handlar förstås också om benägenhet att anmäla. Med det sagt är det så klart glädjande och intressant att cykelstölderna minskar över tid, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.

Bra kan givetvis bli bättre. Klas Elm pekar på några avgörande faktorer:

– I takt med att allt fler cykelpendlar måste vi ställa högre krav på bra cykelparkeringar – det gäller såväl på arbetsplatser som vid resecentrum och bostadshus. Att fler vågar ta cykeln är samhällsekonomiskt bra, så det finns bara fördelar med sådana satsningar, säger Klas Elm.

Brås nationella trygghetsundersökning visar att andelen svenska hushåll som har drabbats av en cykelstöld i stort sett har varit konstant under senare år. Mellan 2007 och 2017 har det varierat mellan 11,1 procent och 9,2 procent av hushållen som utsatts för cykelstölder.

Fakta/Så skyddar du din cykel och minskar risken för stöld:

Använd ett bra och godkänt lås.

Lås fast cykeln i ramen och i ett fast föremål.

Plocka med dig lös utrustning som lampa, cykeldator eller cykelkorg.

Ställ in cykeln över natten

Om cykeln stjäls är det viktigt att ha noterat ramnumret på cykeln. Det gör identifieringen av cykeln lättare.

(Källa: Svensk Cykling, Brottsförebyggande Rådet, Statistiska Centralbyrån)

Svensk Cykling är en paraplyorganisation med syftet att samla Sveriges samtliga cykelorganisationer under samma tak. Tillsammans blir vi en starkare röst för cykling i Sverige. I nya Svensk Cykling ingår organisationerna Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet, Naturskyddsföreningen och Vätternrundan.

 

Cyklistbloggen får Svensk Cyklings opinionspris 2019

Svensk Cyklings opinionspris lyfter fram insatser som påverkar synen på cykling i en konstruktiv anda. I år går priset till Cyklistbloggen för dess enträgna arbete med att belysa cyklisternas behov av en säker och genomtänkt infrastruktur i Stockholm.

Bakom Cyklistbloggen finns Christian Gillinger och Jeroen Wolfers, två vardagscyklister i Stockholm. De beskriver själva att syftet med deras bloggande är att “göra Stockholm till en äkta cykelstad”.

Motiveringen till Svensk Cyklings opinionspris 2019 lyder:

“Effektiv opinionsbildning börjar med att beskriva verkligheten och ställa den i kontrast till visionerna. Sedan gäller det att visa hur verkligheten kan förändras så att den stämmer överens med visionerna. Detta gör Cyklistbloggen på ett mycket pedagogiskt och asfaltsnära sätt.

I text och bild visar Cyklistbloggen på de många absurditeter som möter cyklister i Stockholm på ett sätt som gör att man som läsare både skrattar och blir förbannad. Cyklistbloggen har alltid rejält under gummidäcken när den granskar trafikplaneringen och den befintliga cykelinfrastrukturen ur en cyklists perspektiv.  

Cyklistbloggen är en megafon för att få tjänstemän och politiker som jobbar med trafiksituationen i Stockholm att ta hänsyn till cyklisternas behov och en dynamo för att sprida cykelglädje. Det gör Cyklistbloggen till en viktig pådrivare för ett hållbart samhälle. Svensk Cykling hoppas därför att det snart finns Cyklistbloggar som på samma sakliga och underfundiga sätt kan driva opinion för säker cykling över hela landet.”

Svensk Cykling började 2010 att delat ut ett politikerpris till politiker som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för att lyfta upp cykelfrågor på den politiska agendan. 2016 breddades priset och bytte priset namn till Svensk Cyklings opinionspris. Sedan dess delas priset ut till en eller flera personer, företag, organisationer, fenomen eller institutioner som genom opinionsbildning påverkat samhällets syn på cykling i en konstruktiv anda.

Tidigare pristagare:

2018: Henrik Oretorp, ordförande Svenska Cykelstäder
2017: Anna Niska, ansvarig för cykelforskningen på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
2016: Patrik Kronqvist, ledarskribent Expressen
2015: Lotta Finstorp (M) och Johan Andersson (S)
2014: Karolina Skog (MP)
2013: Kent Johansson (C)
2012: Per Anckersjö (C)
2011: Karin Svensson Smith (MP)
2010: Anneli Hulthén (S)

Läs Cyklistbloggen på www.cyklistbloggen.se.

 

Jeroen Wolfers och Christian Gillinger är skribenterna bakom Cyklistbloggen. Fotograf: Jon Jogensjö

Bred politisk enighet om att göra det lagligt att cykla mot enkelriktat

Det finns en stor politisk enighet om att tillåta cyklister att cykla mot enkelriktat och svänga höger vid rödljus. Det framkom vid årets Cykelriksdag under Cykelmässan i Göteborg där riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier deltog. Enda partiet som säger nej till de två förslagen är Sverigedemokraterna.

Emma Berginger (MP) och Johan Hultberg (M). (Bild: Jöran Fagerlund)

– Vi måste våga testa för att utvärdera. Internationella erfarenheter säger att det kan vara en säkerhetsåtgärd. Enkelriktade gator är lokalgator med låg hastighet. Där har vi ett samspel i trafiken, säger Emma Berginger (MP) om förslagen om att få svänga höger vid rött ljus och att cykla mot enkelriktat.

Patrik Jönsson (SD), har en motsatt uppfattning.

– Enkelriktade gator är smala. Cykling mot enkelriktat är att spela hasard med cyklisters liv. Att låta cyklister svänga höger mot rött luckrar upp synsättet att man inte ska cykla mot rött, säger han.

Alla riksdagsledamöter talar om att fler ska kunna cykla och kunna göra det säkert. Vägarna dit skiljer sig åt i vissa fall.

Hampus Hagman (KD), Elin Gustafsson (S), Ulf Eriksson (C) och Jens Holm (V). (Bild: Jöran Fagerlund)

Ulf Eriksson (C), tycker att cykelpolitiken i dag är storstadsfixerad.

– Alla kommuner måste bygga en cykelinfrastruktur som passar sina egna behov av att ta kunna ta sig till jobb, skolor och kollektivtrafik, säger han.

Johan Hultberg (M) lyfter folkhälsan.

– Stillasittandet är den nya rökningen. Jag är beredd att titta på de flesta förslag för att fler ska kunna cykla, säger han.

En sådan sak är att se över reseavdraget som i dag kan ge ersättning till den som använder bilen till och från jobbet.

– Reseavdraget premierar bilåkning. Det är fel, säger Jens Holm (V).

Möjligheten att gå över till ett avståndsbaserat reseavdrag, där man får göra ett skatteavdrag oavsett vilket transportslag som man har använt, vill företrädarna för alla riksdagspartierna att man ska utreda. Förutom Sverigedemokraterna.

Patrik Jönsson (SD) och Helena Gellerman (L). (Bild: Jöran Fagerlund)

– Räkna inte med någon skattelättnad för cyklar från vår sida. Det är svårt att kontrollera efterlevnaden, säger Patrik Jönsson.

– Jag är nöjd över att det är flera partier som står bakom Januariavtalet med en fortsättning av stadsmiljöavtalet. Stadsmiljöavtalen är en framgång som ger resurser till cyklingen. Vi vill gå vidare med cykelgator där bilister och cyklister möts på cyklisterna villkor, säger Elin Gustafsson (S).

Hampus Hagman (KD), får applåder när han föreslår att det ska vara möjligt att ta med sig cykeln på tåget. Helena Gellerman vill satsa mer på underhåll av cykelvägar.

I de flesta frågor för att underlätta för cyklister var de flesta av partiföreträdarna överens. (Bild: Jöran Fagerlund)

– Låt cyklister rapportera in brister i cykelvägen i en app så får kommunen en översikt över var underhållet behövs, säger hon.

Flera riksdagsledamöter stämmer in i förslaget från Cykelfrämjandet om att lagstifta om att en bil måste hålla ett avstånd på minst 1,5 meter vid omkörning av en cyklist. Förslaget om att ändra väglagen så att det ska bli möjligt att bygga statliga cykelvägar utanför tätorter som inte ligger bredvid en statlig väg får också gehör från flera riksdagsledamöter.

Sagt i debatten

Johan Hultberg, Moderaterna

“Det är en otjänst av skjutsa barn till skolan i bil. Det är en ond spiral när föräldrar skjutsar sina barn på grund av att så många kör bil till skolan.”

“Bättre efterlevnad av trafikreglerna med fler poliser ger säkrare cykling.”

Helena Gellerman, Liberalerna

“Under 1990-talet var det möjligt för privatpersoner att leasa en dator. Det gjorde att IT-kunskaperna ökade. Titta på något liknande för cykel. Det gäller att göra något radikalt för att öka antalet som cyklar.“

Patrik Jönsson, Sverigedemokraterna

“Gör reglerna för cykelpassage och cykelöverfört likadana. Cyklisten ska alltid stanna.”

Jens Holm, Vänsterpartiet

“Det borde vara generellt sänkt bashastighet till 40 kilometer i timmen. Bilen måste stå tillbaka. Vi måste bygga om våra städer. Det går inte att ta sig fram med bil överallt. Bygg färre bilvägar för att få pengar till cykelvägar.”

Hampus Hagman, Kristdemokraterna

“Trafikseparering är A och O för att få fler att cykla och känna sig säkra.”

Ulf Eriksson, Centerpartiet

“Främja arbetsgivare som hjälper anställda att cykla.”

Elin Gustafsson, Socialdemokraterna

“Cykeln är viktig var man än bor. Det är viktigt att koppla ihop olika trafikslag. Målet är att cyklingen ska öka.”

Emma Berginger, Miljöpartiet

“Bygg supercykelvägar mellan orterna. Turism- och rekreationscykling är incitament för att förbättra cykelinfrastrukturen på landsbygden.”

När företrädarna för riksdagspartierna fick ta ställning till frågan om att sänka dagens bashastighet på 50 kilometer i timmen i tätorterna är partierna splittrade. Grön lapp innebär ja, röd lapp nej och gul lapp visar en tveksamhet. (Foto: Fanny Westin)

Skatteregler ska användas för att gynna cykelpendling menar alla partier utom Sverigedemokraterna. (Foto: Fanny Westin)

Bryt tvångsgiftet mellan statliga bilvägar och cykelvägar tycker alla partier. Viss tvekan finns hos Socialdemokraterna.(Foto: Fanny Westin)

Fotnot:

Läs också tidningen Syres reportage från Cykelriksdagen. 

 

Sopsaltade cykelvägar gör att fler vill cykla och minskar olyckorna

Varannan person som cyklar på sommaren ställer cykeln på vintern. Dålig snöröjning och halkbekämpning är den vanligaste orsaken till att cykeln blir stående. Det visar en rapport som konsultföretaget Trivector har tagit fram på uppdrag av Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. Rapporten innehåller åtgärder för att få fler att cykla året runt.

Rapporten “Hur ökar Sverige vintercyklandet?” är en slutrapport av det första året med Cykelfrämjandet och Svensk Cyklings innovationstävling Cykling Plus Minus som handlar om att få fram idéer för att öka vintercyklingen . Rapporten presenteras i dag i samband med Cykelriksdagen i Svenska mässan i Göteborg och i en debattartikel på SVT Opinion.

– Resvaneundersökningar från flera svenska kommuner visar att cyklisterna halveras på vintern och att mellan var tredje och var femte sommarcyklist kan tänka sig att cykla på vintern om halkbekämpning och snöröjning blir bättre. Ett av de bästa sätten för att öka antalet cyklister på vintern är därför att använda den snöröjningsmetod som kallas för sopsaltning, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Under vintern 2016/17 använde 26 kommuner i Sverige sopsaltning, som innebär att snön på gång- och cykelvägar sopas bort och att halkan bekämpas med salt. Sedan dess har ännu fler kommuner infört metoden.

– Sopsaltning kostar lite mer än traditionell vinterväghållning, men vinsten ligger i att olyckorna blir färre och fler tar cykeln. Det visar en jämförelse som Stockholms Stad har gjort mellan cykelvägar som snöröjts på olika sätt, säger Klas Elm, vd för paraplyorganisationen Svensk Cykling.  

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har konstaterat att 77 procent av singelolyckor med cykel med allvarlig skada som följd beror på halka eller rullgrus. Med sopsaltning undviks båda dessa risker.

Rapporten tar upp fler åtgärder som arbetsgivare, kommuner, regioner och statliga myndigheter kan göra för att fler ska cykla på vintern. Det handlar om att bygga upp offentliga cykelvårdsanläggningar där man kan tvätta av cykeln, ge information via appar och hemsidor om vilka cykelbanor som för tillfället är snöröjda, göra det möjligt att ta med cykeln i kollektivtrafiken, ha tillgång till inomhusparkeringar för cyklar och möjlighet att dusch på jobbet eller skolan.

– En viktig grej för att öka cyklingen är att man stöttar möjligheten för arbetsgivare att erbjuda cyklar till sina anställda, precis som man gjorde med Hem-PC på 1990-talet. I dag får du friskvårdsbidrag för att cykla på gym, men inte för att cykelpendla till jobbet. Vi har inte råd med skenande kostnader för ökade utsläpp, sämre folkhälsa och trängsel på vägarna, säger Lars Strömgren.

– Regeringen, kommunerna och Trafikverket måste förbättra arbetet med vintercykling och skjuta till mer medel för framkomliga cykelvägar under vintern. Om fler kan cykla förbättras folkhälsan och sjukvårdskostnaderna minskar, säger Klas Elm.

Läs rapporten: http://cykelplusminus.se/utredning-det-kravs-for-att-oka-vintercyklandet/

Läs debattartikeln: https://www.svt.se/opinion/sverige-har-allt-att-vinna-pa-okad-cykling-aret-runt

Foto: Jon Jogensjö

Ny undersökning: cyklister otrygga och irriterade i trafiken

Cyklister känner sig otrygga och irriterade i trafiken, och det är främst bilisterna som är orsaken – men även andra cyklister. Det visar en unik undersökning som Enkätfabriken genomfört bland 1012 cyklister på uppdrag av intresseorganisationen Svensk Cykling.

– Vi sträcker ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare – vi måste börja samarbeta konstruktivt i trafiken för att få ner aggressiviteten, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Ett intensifierat cykelpendlande i storstäderna och rekordsäljande elcyklar har lett till att det har tätnat på cykelbanorna i många svenska städer. Många år av eftersatt cykelinfrastruktur för cyklande har helt klart skapat trängsel, och med det ökad irritation. Och en del vrede har drabbat trafikantgruppen cyklister, kanske inte alltid oförtjänt:

– Vi som representerar cyklandet i Sverige vet att även cyklister gör fel. Alla ska följa reglerna – det gäller bilister och det gäller cyklister. Men vi ville undersöka hur cyklisterna själva ser på saken, hur deras upplevelse av trafiken är och samspelet med andra trafikantgrupper, inklusive andra cyklister, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Uppdraget gick till Enkätfabriken att göra en undersökning där endast cyklister, 1012 till antalet, svarar på frågor om trafikupplevelsen. Någon liknande undersökning har inte tidigare gjorts i landet.

Undersökningen visar att bara en av fyra cyklister anser att trafiken präglas av ömsesidig hänsyn och respekt i stor utsträckning. En av tre cyklister, eller 32 procent, tycker att bilister visar dem särskilt dåligt omdöme i trafiken, en av fyra (25 procent) cyklister har samma åsikt om fotgängarna och en av fem (21 procent) tycker att andra cyklister visar dåligt omdöme.

Den största källan till irritation var bilisterna, det uppgav 29 procent, följt av dåligt underhållna cykelvägar (24 procent), gångtrafikanter (22 procent), kombinerade gång- och cykelbanor (21 procent) och andra cyklister (20 procent). Taxichaufförer är ett särskilt kapitel. 28 procent tycker att dessa visar cyklisterna särskilt dålig hänsyn.

Samspelet med bilister har några särskilda problemområden, enligt cyklisterna. Värst är bilister som inte blinkar i korsningar, det uppger drygt hälften (51 procent) av de tillfrågade cyklisterna i enkäten. Annat som utgör ett problem i samspelet med bilister är bilister som kör för nära (48 procent), som kör för fort (44 procent), bilister som inte stannar vid överfarter (40 procent) och högersvänger över cykelvägar (30 procent).

När det gäller infrastrukturen är det intressant att titta på undersökningens resultat om vad som skapar en känsla av otrygghet bland cyklisterna.

Den vanligaste källan till otrygghet stod cyklande i blandtrafik för (39 procent), följt av cykelvägar som övergår i blandtrafik (33 procent) och dåligt underhållna cykelvägar (26 procent), kombinerade cykel- och gångbanor (26 procent) och bilister (24 procent), dålig belysning (23 procent), lastbilar (19 procent), bussar (16 procent).

Att det finns irritation och otrygghet bland trafikanter i städerna är känt sedan tidigare, och undersökningen bekräftar den bilden. Desto större anledning att börja verka konstruktivt:

– Det år vårt uppdrag att verka för ansvarstagande bland cyklister, och på sikt måste infrastrukturen för cyklar bli bättre. Men nu måste vi konstruktivt verka för att minska konflikterna mellan trafikantgrupperna, säger Klas Elm.

Svensk Cykling menar att det är dags att kliva upp ur skyttegravarna och börja hjälpas åt, och Klas Elm skickar med en hälsning till andra intresseorganisationer:

– Vi vill att organisationer som företräder andra trafikantgrupper också är beredda att börja jobba konstruktivt tillsammans för ett bättre samarbetsklimat i trafiken, säger Klas Elm:

– Vi ska kramas i trafiken, inte slåss. Svensk Cykling vill härmed sträcka ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare som alla är beredda att arbeta för bättre trafikmiljöer.

 

Hela undersökningen finner du här: 837_svensk cykling_rapport

 

 

 

EU-beslut: plats för minst åtta cyklar på varje tåg inom EU

Europaparlamentet har i dag, 15 november, beslutat att det ska finnas plats för minst åtta cyklar på varje tåg inom EU.
– Internationella erfarenheter från Danmark och Nederländerna visar att detta ökar både tågresandet och cyklingen. Nu finns möjligheter att öka det klimatsmarta och hälsofrämjande resandet i Sverige ännu mer, säger Lars Strömgren, ordförande för intresseorganisationen Svensk Cykling.

I dag är det inte möjligt att ta med sig cykeln på längre tågresor i Sverige och på pendeltåg är möjligheten kringskuren av många villkor. Inom Storstockholms lokaltrafik, SL, exempelvis, får man ta med sig cykeln på pendeltåget i mån av plats, men inte under högtrafik och man får inte gå av eller på pendeltåget med cykel på Stockholms central eller Arlanda.

Detta kan det nu bli ändring på tack vare torsdagens beslut i Europaparlamentet om ett nytt resenärsdirektiv för EU, som innebär att det ska finnas platser för cyklar på alla sorters tåg.

För ett år sedan genomförde Svensk Cykling en Sifo-undersökning bland 1 000 svenskar som visade att hela 42 procent skulle cykla mer om möjligheten att ta med sig cykeln på tåg var bättre.

– Frågan ställdes innan elcyklepremien hade fått det stora genomslag som den nu har fått. Så potentialen för att att öka både tågresandet och cyklingen är förmodligen ännu större i dag. Till det kommer den stora effekt som detta beslut kan få för cykelturismen, säger Lars Strömgren.

Beslutet i Europaparlamentet är ett led i att “göra det lättare att kombinera cykel- och tågresor” genom att se till att det finns angivna platser där man kan ställa sin cykel på alla passagerartåg i EU-länderna.

Nu går resenärsdirektivet vidare till gemensam behandling mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. Om de tre instanserna blir överens kan beslutet träda i kraft tidigast under 2020.

– Svensk Cykling ser fram emot att planera för denna förändring tillsammans med den svenska järnvägsbranschen, säger Lars Strömgren.

Fotnot: 

Europaparlamentets beslut om cyklar på tåg:

“Resenärerna ska ha rätt att ta cyklar ombord på tåget, inbegripet på höghastighetståg, fjärrtåg, gränsöverskridande tåg och lokala tåg. Alla nya eller upprustade passagerartåg ska senast två år efter ikraftträdandet av denna förordning vara utrustade med en tydligt angiven plats för transport av minst åtta monterade cyklar. Järnvägsföretag, biljettutfärdare, researrangörer och, i förekommande fall, stationsförvaltare ska informera resenärerna, senast när de köper biljetten, om villkoren för transport av cyklar på alla tåg i enlighet med förordning (EU) nr 454/2011.” (Ändringsförslag 56)

Hela betänkandet från Europaparlamentets utskott för transport och turism finns på:

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2018-0340&language=SV#title2

Svensk Cyklings politiska manifest för ökat cyklande: Lathund för kommande regering

Ökad cykling är mycket lönsamt för Sverige – forskning visar att varje satsad krona ger 9 kr tillbaka. I väntan på en ny regering presenterar Svensk Cykling sitt nya manifest med en lång rad förslag som främjar ett cykelvänligare samhälle.

– Man kan se vårt manifest som en lathund för beslutsfattare, en viktig hjälp för kommande regering inte minst, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Beskeden om hur Sveriges kommande regering ska se ut och vilken politik som den ska driva dröjer. Det samma gäller i en del kommuner och landsting. Det gör att tiden för att ta fram budgetar för 2019 kan bli knapp. Svensk Cykling vill inte att det ska gå ut över det viktiga arbetet med att ge rätt stöd för att fortsätta den positiva trenden med att allt fler byter ut bilen mot cykeln, och då gärna en elcykel.

– Elcykelpremien är en bidragande orsak till denna utveckling. Den anslagna summan för 2018 tog slut i mitten av oktober. Detta innebär att allt fler nu väljer att resa hållbart och hälsosamt, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Oavsett hur en kommande regering ser ut eller hur politiska samarbeten formas i kommuner och landsting måste dessa ta fram en politik som gynnar denna miljövänliga och hälsosamma utveckling. Att fatta beslut som gynnar den positiva cykeltrenden ska vara lika enkelt som är själv göra cykeln till en god vana.

Nu presenteras Svensk Cyklings Manifest, en lathund för alla politiker i riksdag, kommuner och landsting som nu har att ta fram budgetförslag och sedan fatta budgetbeslut.

– I manifestet pekar vi ut fyra avgörande faktorer som kan öka cykelns roll i som transportmedel – resurser, yta, framkomlighet och trafiksäkerhet. Den kommande regeringen regeringen, hur den än ser ut, kan med hjälp av manifestet vara väl förberedd när det gäller vilka initiativ som är bra att ta för att gynna miljövänlig och hälsosam cykling, säger Lars Strömgren.

Resurser: Utan mer ekonomiska resurser kommer ingen reell ökning att ske. Idag går 1 procent av resurserna i nationella transportplanen till cykling – här måste ske en ändring.

Yta: Nya prioriteringar måste ske gällande hur ytan fördelas mellan olika transportmedel. Mer yta till cykling kommer att skapa mer attraktiva, säkrare och renare städer.

Framkomlighet: Cyklister måste få en högre rangordning i trafiksystemet, som exempelvis i korsningar och längs enkelriktade gator, och trafikreglerna behöver förenklas.Trafiksäkerhet: De mest effektiva åtgärderna för säkrare cykling är bättre utformad infrastruktur, bättre drift och underhåll för cyklister samt sänkt faktisk (inte bara skyltad) hastighet för motortrafiken.

Hela det politiska manifestet finner du här.

 

Ny statistik från Cykelbranschen: Över 100 000 elcyklar sålda i Sverige

Elcykelförsäljningen fortsätter att rekordöka i landet, nu är 100 000-gränsen passerad, visar färsk statistik från Cykelbranschen. Av den totala marknaden utgör elcyklar nu över 19 procent, och Sverige är därmed ikapp övriga Europa.

Elcykeln har under flera år varit het i Sverige, och inget tyder på att den trenden har stannat av – tvärtom. Det senaste året har det sålts 103 000 elcyklar, vilket innebär en ökning med cirka 53 procent med föregående år. Marknadsuppskattning gäller för perioden 1 september 2017-31 augusti 2018.

Elcyklarna tar marknadsandelar på den totala cykelmarknaden, men det är framför allt de lite dyrare kvalitetscyklarna som ökar inom segmentet elcyklar:

– Vi tror att det bland annat beror på elcykelpremien, att konsumenterna väljer kvalitet hos cykelfackhandeln framför de billigare elcyklarna, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Sedan årsskiftet är det möjligt för personer i hela landet som köper en elcykel att få en subvention av staten på 25 procent av priset upp till 40 000 kronor. Närmare 80 000 ansökningar har kommit in hittills och större delen av årets anslag på 381 miljoner kronor är redan utbetald.

Cykelförsäljningen i volym tappar annars generellt i år.

– Mäter man däremot bara i värde ökar cykelmarknaden, eftersom trenden att köpa dyrare cyklar håller i sig. Svensken spenderar även mer på tillbehör och verkstadsbesök, säger Klas Elm.

Totalmarknaden visar en nedgång på cirka 3,3 procent från 551 000 till 532 800 sålda cyklar. Av dessa utgör elcyklar drygt 19 procentenheter, en ökning med över fem procentenheter. Därmed är Sverige nu ikapp många länder i Europa där elcykelmarknaden länge legat mellan 15-20 procent.

Övriga cykelmodeller som ökar försäljningsmässigt utöver elcyklar är hybridcyklar och MTB. Racercyklar och standardcyklar minskar.

– Det är ju så, det går upp och ner. Vi ser samma mönster i övriga Europa, där är det samma nivå på minskningen. Möjligen kan utbudet av låne- och hyrcyklar i storstäderna påverka försäljningen en del, säger Joakim Stenberg, VD Cykelbranschen.

Fackhandeln står sig bra gentemot massmarknad med 65 procent av fjolårets sålda cyklar. I segmentet elcyklar ökar fackhandeln med tre procentenheter till 69 procentenheter.

– Överlag blir cykelköparna både mer kunniga och krävande, så det är en naturlig utveckling att man rör sig mot fackhandeln när man ska köpa cykel, säger Joakim Stenberg.

Ny lag: Cyklister får cykla i gatan

Nu blir lagändringen som Svensk Cykling och många andra cykelvänner kämpat för länge– det blir tillåtet att cykla i gatan även om cykelbana finns.

– Det är bra på tiden att cykeln börjar prioriteras i trafiken, säger Klas Elm, VD i Svensk Cykling.

 Nu blir regeringens förslag från nationella cykelstrategin verklighet: om särskild försiktighet iakttas får cyklande som fyllt 15 år använda körbanan även om det finns en cykelbana under förutsättning att den högsta tillåtna hastigheten på körbanan inte är högre än 50 kilometer i timmen. Lagen börjar gälla imorgon den 1 augusti.

– Att cyklister hädanefter själva får välja om de vill cykla i gatan eller på cykelvägen är utmärkt och är något vi slagits för länge. Det är verkligen hög tid att börja prioritera cykeln i trafiken – det är rent praktiskt också viktigt för att komma tillrätta med trängseln på cykelbanorna i storstäderna, dessutom är det en förutsättning för cykling som tävlings- och motionsform, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling som samtidigt höjer ett varningens finger:

– Det är dock viktigt att detta inte tas som intäkt för att inte bygga ut cykelinfrastrukturen, men innan vi har bättre cykelbanor får man betrakta det som ett pragmatiskt steg i rätt riktning.

Lagändringen ska ses mot bakgrund av dels ökat antal cykelpendlare i storstäderna men också elcykelboomen som ställer nya krav på trafikplaneringen. Fler cyklar kräver mer utrymme, och det måste ofta ske på bekostnad av platsen som bilar tar. Det kommer att krävas mer plats för cykelbanor, och fler alternativ för cyklister som cyklar i olika hastighet.

– Det är angeläget att man som cyklist kan välja väg efter hastighet, och så länge vi inte har breda och fullt utbygga cykelvägar kan vägbanan vara ett bättre alternativ för de cyklister som vill ta sig fram snabbare, säger Klas Elm.

 

Familjen valde bort bil – köpte elcykel: Fjärdedel av beloppet tillbaka i elcykelpremie

När familjen Lagerqvist flyttade hem till Sverige tog de ett avgörande beslut: bilen ska säljas, och en elcykel ska köpas. Elcykelbidraget gjorde sitt till – och nu har de fått tillbaka elcyklepremien, som motsvarar en fjärdedel av totalpriset på ellastcykeln de köpte.

Elcykelförsäljningen rusar enligt branschen. Enligt en prognos för innevarande period som publiceras i Svensk Cyklings Cykeltrendrapport kommer det att säljas mellan 120 000 och 150 000 elcyklar, vilket innebär fördubbling av försäljningen. I samma rapport publicerades en Sifo-undersökning som visar att så många som nära 4 av 10 svenskar (38 procent, en ökning med 2 procentenheter från föregående år) kan tänka sig att köpa elcykel.

Regeringens elcykelbidrag som införts för att en positiv knuff att få fler att köpa en elcykel och välja cykeln framför bilen, bussen eller tåget för miljöns skull.

Positivt inställda var också Joakim Lagerqvist och hans familj, fru och två små barn, som för drygt ett år sedan flyttade hem till Sverige efter en längre sejour i Australien-

De hade bil när de flyttade till Sverige men gjorde sig av med den i höstas, i samma veva köpte de sig en elcykel.

– Cykeln är ett bättre alternativ när man bor centralt som vi. Det är enkelt och smidigt, det går fort att komma dit man ska och parkering är lätt att hitta. Att cykla är en frihet och en härlig känsla. Vi har fler cyklar än vår ellastcykel, dels balanscykel till vår yngsta, en trampcykel till vår 5-åring samt två stycken fällbara cyklar. Elcykeln blir dock ett starkare alternativ till bil, säger Joakim Lagerqvist.

Valet föll av naturliga skäl på en ellastcykel för familjen:

– Vi hade redan en lastcykel men den var ganska tung att köra, den blir ju det med ett extra däck och två barn. Med hjälp av en elmotor kan man ta sig längre distanser väldigt mycket enklare. Bidraget gjorde att jag tog ett beslutet att köpa en ellastcykel redan i oktober, säger Joakim.

Ellastcykeln kostade cirka 40 000 kronor, så familjen Lagerqvist maxade i princip taket för hur stor elcykelpremien kan bli, 10 000 kronor.

– Det gör stor skillnad! Det är tveksamt om jag hade köpt cykeln utan bidraget, beslutsprocessen hade åtminstone blivit mycket längre. Vi kommer nog köpa fler elcyklar! Våra två små barn växer ju någon dag ur elastcykeln, då kanske vi säljer den och köper andra elcyklar istället, säger Joakim.