Ny undersökning: cyklister otrygga och irriterade i trafiken

Cyklister känner sig otrygga och irriterade i trafiken, och det är främst bilisterna som är orsaken – men även andra cyklister. Det visar en unik undersökning som Enkätfabriken genomfört bland 1012 cyklister på uppdrag av intresseorganisationen Svensk Cykling.

– Vi sträcker ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare – vi måste börja samarbeta konstruktivt i trafiken för att få ner aggressiviteten, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Ett intensifierat cykelpendlande i storstäderna och rekordsäljande elcyklar har lett till att det har tätnat på cykelbanorna i många svenska städer. Många år av eftersatt cykelinfrastruktur för cyklande har helt klart skapat trängsel, och med det ökad irritation. Och en del vrede har drabbat trafikantgruppen cyklister, kanske inte alltid oförtjänt:

– Vi som representerar cyklandet i Sverige vet att även cyklister gör fel. Alla ska följa reglerna – det gäller bilister och det gäller cyklister. Men vi ville undersöka hur cyklisterna själva ser på saken, hur deras upplevelse av trafiken är och samspelet med andra trafikantgrupper, inklusive andra cyklister, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Uppdraget gick till Enkätfabriken att göra en undersökning där endast cyklister, 1012 till antalet, svarar på frågor om trafikupplevelsen. Någon liknande undersökning har inte tidigare gjorts i landet.

Undersökningen visar att bara en av fyra cyklister anser att trafiken präglas av ömsesidig hänsyn och respekt i stor utsträckning. En av tre cyklister, eller 32 procent, tycker att bilister visar dem särskilt dåligt omdöme i trafiken, en av fyra (25 procent) cyklister har samma åsikt om fotgängarna och en av fem (21 procent) tycker att andra cyklister visar dåligt omdöme.

Den största källan till irritation var bilisterna, det uppgav 29 procent, följt av dåligt underhållna cykelvägar (24 procent), gångtrafikanter (22 procent), kombinerade gång- och cykelbanor (21 procent) och andra cyklister (20 procent). Taxichaufförer är ett särskilt kapitel. 28 procent tycker att dessa visar cyklisterna särskilt dålig hänsyn.

Samspelet med bilister har några särskilda problemområden, enligt cyklisterna. Värst är bilister som inte blinkar i korsningar, det uppger drygt hälften (51 procent) av de tillfrågade cyklisterna i enkäten. Annat som utgör ett problem i samspelet med bilister är bilister som kör för nära (48 procent), som kör för fort (44 procent), bilister som inte stannar vid överfarter (40 procent) och högersvänger över cykelvägar (30 procent).

När det gäller infrastrukturen är det intressant att titta på undersökningens resultat om vad som skapar en känsla av otrygghet bland cyklisterna.

Den vanligaste källan till otrygghet stod cyklande i blandtrafik för (39 procent), följt av cykelvägar som övergår i blandtrafik (33 procent) och dåligt underhållna cykelvägar (26 procent), kombinerade cykel- och gångbanor (26 procent) och bilister (24 procent), dålig belysning (23 procent), lastbilar (19 procent), bussar (16 procent).

Att det finns irritation och otrygghet bland trafikanter i städerna är känt sedan tidigare, och undersökningen bekräftar den bilden. Desto större anledning att börja verka konstruktivt:

– Det år vårt uppdrag att verka för ansvarstagande bland cyklister, och på sikt måste infrastrukturen för cyklar bli bättre. Men nu måste vi konstruktivt verka för att minska konflikterna mellan trafikantgrupperna, säger Klas Elm.

Svensk Cykling menar att det är dags att kliva upp ur skyttegravarna och börja hjälpas åt, och Klas Elm skickar med en hälsning till andra intresseorganisationer:

– Vi vill att organisationer som företräder andra trafikantgrupper också är beredda att börja jobba konstruktivt tillsammans för ett bättre samarbetsklimat i trafiken, säger Klas Elm:

– Vi ska kramas i trafiken, inte slåss. Svensk Cykling vill härmed sträcka ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare som alla är beredda att arbeta för bättre trafikmiljöer.

 

Hela undersökningen finner du här: 837_svensk cykling_rapport

 

 

 

EU-beslut: plats för minst åtta cyklar på varje tåg inom EU

Europaparlamentet har i dag, 15 november, beslutat att det ska finnas plats för minst åtta cyklar på varje tåg inom EU.
– Internationella erfarenheter från Danmark och Nederländerna visar att detta ökar både tågresandet och cyklingen. Nu finns möjligheter att öka det klimatsmarta och hälsofrämjande resandet i Sverige ännu mer, säger Lars Strömgren, ordförande för intresseorganisationen Svensk Cykling.

I dag är det inte möjligt att ta med sig cykeln på längre tågresor i Sverige och på pendeltåg är möjligheten kringskuren av många villkor. Inom Storstockholms lokaltrafik, SL, exempelvis, får man ta med sig cykeln på pendeltåget i mån av plats, men inte under högtrafik och man får inte gå av eller på pendeltåget med cykel på Stockholms central eller Arlanda.

Detta kan det nu bli ändring på tack vare torsdagens beslut i Europaparlamentet om ett nytt resenärsdirektiv för EU, som innebär att det ska finnas platser för cyklar på alla sorters tåg.

För ett år sedan genomförde Svensk Cykling en Sifo-undersökning bland 1 000 svenskar som visade att hela 42 procent skulle cykla mer om möjligheten att ta med sig cykeln på tåg var bättre.

– Frågan ställdes innan elcyklepremien hade fått det stora genomslag som den nu har fått. Så potentialen för att att öka både tågresandet och cyklingen är förmodligen ännu större i dag. Till det kommer den stora effekt som detta beslut kan få för cykelturismen, säger Lars Strömgren.

Beslutet i Europaparlamentet är ett led i att “göra det lättare att kombinera cykel- och tågresor” genom att se till att det finns angivna platser där man kan ställa sin cykel på alla passagerartåg i EU-länderna.

Nu går resenärsdirektivet vidare till gemensam behandling mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. Om de tre instanserna blir överens kan beslutet träda i kraft tidigast under 2020.

– Svensk Cykling ser fram emot att planera för denna förändring tillsammans med den svenska järnvägsbranschen, säger Lars Strömgren.

Fotnot: 

Europaparlamentets beslut om cyklar på tåg:

“Resenärerna ska ha rätt att ta cyklar ombord på tåget, inbegripet på höghastighetståg, fjärrtåg, gränsöverskridande tåg och lokala tåg. Alla nya eller upprustade passagerartåg ska senast två år efter ikraftträdandet av denna förordning vara utrustade med en tydligt angiven plats för transport av minst åtta monterade cyklar. Järnvägsföretag, biljettutfärdare, researrangörer och, i förekommande fall, stationsförvaltare ska informera resenärerna, senast när de köper biljetten, om villkoren för transport av cyklar på alla tåg i enlighet med förordning (EU) nr 454/2011.” (Ändringsförslag 56)

Hela betänkandet från Europaparlamentets utskott för transport och turism finns på:

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2018-0340&language=SV#title2

Svensk Cyklings politiska manifest för ökat cyklande: Lathund för kommande regering

Ökad cykling är mycket lönsamt för Sverige – forskning visar att varje satsad krona ger 9 kr tillbaka. I väntan på en ny regering presenterar Svensk Cykling sitt nya manifest med en lång rad förslag som främjar ett cykelvänligare samhälle.

– Man kan se vårt manifest som en lathund för beslutsfattare, en viktig hjälp för kommande regering inte minst, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Beskeden om hur Sveriges kommande regering ska se ut och vilken politik som den ska driva dröjer. Det samma gäller i en del kommuner och landsting. Det gör att tiden för att ta fram budgetar för 2019 kan bli knapp. Svensk Cykling vill inte att det ska gå ut över det viktiga arbetet med att ge rätt stöd för att fortsätta den positiva trenden med att allt fler byter ut bilen mot cykeln, och då gärna en elcykel.

– Elcykelpremien är en bidragande orsak till denna utveckling. Den anslagna summan för 2018 tog slut i mitten av oktober. Detta innebär att allt fler nu väljer att resa hållbart och hälsosamt, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Oavsett hur en kommande regering ser ut eller hur politiska samarbeten formas i kommuner och landsting måste dessa ta fram en politik som gynnar denna miljövänliga och hälsosamma utveckling. Att fatta beslut som gynnar den positiva cykeltrenden ska vara lika enkelt som är själv göra cykeln till en god vana.

Nu presenteras Svensk Cyklings Manifest, en lathund för alla politiker i riksdag, kommuner och landsting som nu har att ta fram budgetförslag och sedan fatta budgetbeslut.

– I manifestet pekar vi ut fyra avgörande faktorer som kan öka cykelns roll i som transportmedel – resurser, yta, framkomlighet och trafiksäkerhet. Den kommande regeringen regeringen, hur den än ser ut, kan med hjälp av manifestet vara väl förberedd när det gäller vilka initiativ som är bra att ta för att gynna miljövänlig och hälsosam cykling, säger Lars Strömgren.

Resurser: Utan mer ekonomiska resurser kommer ingen reell ökning att ske. Idag går 1 procent av resurserna i nationella transportplanen till cykling – här måste ske en ändring.

Yta: Nya prioriteringar måste ske gällande hur ytan fördelas mellan olika transportmedel. Mer yta till cykling kommer att skapa mer attraktiva, säkrare och renare städer.

Framkomlighet: Cyklister måste få en högre rangordning i trafiksystemet, som exempelvis i korsningar och längs enkelriktade gator, och trafikreglerna behöver förenklas.Trafiksäkerhet: De mest effektiva åtgärderna för säkrare cykling är bättre utformad infrastruktur, bättre drift och underhåll för cyklister samt sänkt faktisk (inte bara skyltad) hastighet för motortrafiken.

Hela det politiska manifestet finner du här.

 

Ny statistik från Cykelbranschen: Över 100 000 elcyklar sålda i Sverige

Elcykelförsäljningen fortsätter att rekordöka i landet, nu är 100 000-gränsen passerad, visar färsk statistik från Cykelbranschen. Av den totala marknaden utgör elcyklar nu över 19 procent, och Sverige är därmed ikapp övriga Europa.

Elcykeln har under flera år varit het i Sverige, och inget tyder på att den trenden har stannat av – tvärtom. Det senaste året har det sålts 103 000 elcyklar, vilket innebär en ökning med cirka 53 procent med föregående år. Marknadsuppskattning gäller för perioden 1 september 2017-31 augusti 2018.

Elcyklarna tar marknadsandelar på den totala cykelmarknaden, men det är framför allt de lite dyrare kvalitetscyklarna som ökar inom segmentet elcyklar:

– Vi tror att det bland annat beror på elcykelpremien, att konsumenterna väljer kvalitet hos cykelfackhandeln framför de billigare elcyklarna, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Sedan årsskiftet är det möjligt för personer i hela landet som köper en elcykel att få en subvention av staten på 25 procent av priset upp till 40 000 kronor. Närmare 80 000 ansökningar har kommit in hittills och större delen av årets anslag på 381 miljoner kronor är redan utbetald.

Cykelförsäljningen i volym tappar annars generellt i år.

– Mäter man däremot bara i värde ökar cykelmarknaden, eftersom trenden att köpa dyrare cyklar håller i sig. Svensken spenderar även mer på tillbehör och verkstadsbesök, säger Klas Elm.

Totalmarknaden visar en nedgång på cirka 3,3 procent från 551 000 till 532 800 sålda cyklar. Av dessa utgör elcyklar drygt 19 procentenheter, en ökning med över fem procentenheter. Därmed är Sverige nu ikapp många länder i Europa där elcykelmarknaden länge legat mellan 15-20 procent.

Övriga cykelmodeller som ökar försäljningsmässigt utöver elcyklar är hybridcyklar och MTB. Racercyklar och standardcyklar minskar.

– Det är ju så, det går upp och ner. Vi ser samma mönster i övriga Europa, där är det samma nivå på minskningen. Möjligen kan utbudet av låne- och hyrcyklar i storstäderna påverka försäljningen en del, säger Joakim Stenberg, VD Cykelbranschen.

Fackhandeln står sig bra gentemot massmarknad med 65 procent av fjolårets sålda cyklar. I segmentet elcyklar ökar fackhandeln med tre procentenheter till 69 procentenheter.

– Överlag blir cykelköparna både mer kunniga och krävande, så det är en naturlig utveckling att man rör sig mot fackhandeln när man ska köpa cykel, säger Joakim Stenberg.

Ny lag: Cyklister får cykla i gatan

Nu blir lagändringen som Svensk Cykling och många andra cykelvänner kämpat för länge– det blir tillåtet att cykla i gatan även om cykelbana finns.

– Det är bra på tiden att cykeln börjar prioriteras i trafiken, säger Klas Elm, VD i Svensk Cykling.

 Nu blir regeringens förslag från nationella cykelstrategin verklighet: om särskild försiktighet iakttas får cyklande som fyllt 15 år använda körbanan även om det finns en cykelbana under förutsättning att den högsta tillåtna hastigheten på körbanan inte är högre än 50 kilometer i timmen. Lagen börjar gälla imorgon den 1 augusti.

– Att cyklister hädanefter själva får välja om de vill cykla i gatan eller på cykelvägen är utmärkt och är något vi slagits för länge. Det är verkligen hög tid att börja prioritera cykeln i trafiken – det är rent praktiskt också viktigt för att komma tillrätta med trängseln på cykelbanorna i storstäderna, dessutom är det en förutsättning för cykling som tävlings- och motionsform, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling som samtidigt höjer ett varningens finger:

– Det är dock viktigt att detta inte tas som intäkt för att inte bygga ut cykelinfrastrukturen, men innan vi har bättre cykelbanor får man betrakta det som ett pragmatiskt steg i rätt riktning.

Lagändringen ska ses mot bakgrund av dels ökat antal cykelpendlare i storstäderna men också elcykelboomen som ställer nya krav på trafikplaneringen. Fler cyklar kräver mer utrymme, och det måste ofta ske på bekostnad av platsen som bilar tar. Det kommer att krävas mer plats för cykelbanor, och fler alternativ för cyklister som cyklar i olika hastighet.

– Det är angeläget att man som cyklist kan välja väg efter hastighet, och så länge vi inte har breda och fullt utbygga cykelvägar kan vägbanan vara ett bättre alternativ för de cyklister som vill ta sig fram snabbare, säger Klas Elm.

 

Familjen valde bort bil – köpte elcykel: Fjärdedel av beloppet tillbaka i elcykelpremie

När familjen Lagerqvist flyttade hem till Sverige tog de ett avgörande beslut: bilen ska säljas, och en elcykel ska köpas. Elcykelbidraget gjorde sitt till – och nu har de fått tillbaka elcyklepremien, som motsvarar en fjärdedel av totalpriset på ellastcykeln de köpte.

Elcykelförsäljningen rusar enligt branschen. Enligt en prognos för innevarande period som publiceras i Svensk Cyklings Cykeltrendrapport kommer det att säljas mellan 120 000 och 150 000 elcyklar, vilket innebär fördubbling av försäljningen. I samma rapport publicerades en Sifo-undersökning som visar att så många som nära 4 av 10 svenskar (38 procent, en ökning med 2 procentenheter från föregående år) kan tänka sig att köpa elcykel.

Regeringens elcykelbidrag som införts för att en positiv knuff att få fler att köpa en elcykel och välja cykeln framför bilen, bussen eller tåget för miljöns skull.

Positivt inställda var också Joakim Lagerqvist och hans familj, fru och två små barn, som för drygt ett år sedan flyttade hem till Sverige efter en längre sejour i Australien-

De hade bil när de flyttade till Sverige men gjorde sig av med den i höstas, i samma veva köpte de sig en elcykel.

– Cykeln är ett bättre alternativ när man bor centralt som vi. Det är enkelt och smidigt, det går fort att komma dit man ska och parkering är lätt att hitta. Att cykla är en frihet och en härlig känsla. Vi har fler cyklar än vår ellastcykel, dels balanscykel till vår yngsta, en trampcykel till vår 5-åring samt två stycken fällbara cyklar. Elcykeln blir dock ett starkare alternativ till bil, säger Joakim Lagerqvist.

Valet föll av naturliga skäl på en ellastcykel för familjen:

– Vi hade redan en lastcykel men den var ganska tung att köra, den blir ju det med ett extra däck och två barn. Med hjälp av en elmotor kan man ta sig längre distanser väldigt mycket enklare. Bidraget gjorde att jag tog ett beslutet att köpa en ellastcykel redan i oktober, säger Joakim.

Ellastcykeln kostade cirka 40 000 kronor, så familjen Lagerqvist maxade i princip taket för hur stor elcykelpremien kan bli, 10 000 kronor.

– Det gör stor skillnad! Det är tveksamt om jag hade köpt cykeln utan bidraget, beslutsprocessen hade åtminstone blivit mycket längre. Vi kommer nog köpa fler elcyklar! Våra två små barn växer ju någon dag ur elastcykeln, då kanske vi säljer den och köper andra elcyklar istället, säger Joakim.

 

Nationell granskning: Uppsala arbetar bäst för ökad cykling

Uppsala är bäst i Sverige på att jobba för ökad cykling. Det visar årets upplaga av Kommunvelometern, Cykelfrämjandets omfattande och växande granskning av kommunernas cykelarbete. Nu får även cyklister chans att tycka till om ”sin” kommun.

I år deltog rekordmånga 53 kommuner med i Kommunvelometern. Det motsvarar nästan 5,2 miljoner invånare, strax över 51 procent av Sveriges befolkning.

För första gången i Kommunvelometerns åttaåriga historia kniper Uppsala topplaceringen. De har under flera år arbetat systematiskt för att förbättra sig och ett av deras mål för 2018 var just att bli bäst i Sverige.

Stor bredd i toppen

Linköping och Lund delar andraplatsen. Malmö, Nacka och Umeå placerar sig på en delad tredjeplats.

– Det var alltså oerhört jämnt i år, vilket vi ser som ett tecken på att toppen bland svenska cykelstäder blir allt bredare. De största vinnarna är invånarna i dessa kommuner. Detta kommer på sikt öka framkomligheten, minska utsläppen och förbättra folkhälsan för många personer, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet.

– Vi gör nu även en enkätundersökning där cyklister får tycka till om sin kommun, för att få deras perspektiv och öka trycket på kommunerna att utveckla sitt cykelarbete.

Tre kategorier

I Kommunvelometern jämförs kommuner i tre olika storlekskategorier. Stora kommuner (fler än 100 000 invånare), mellanstora (50 000-100 000 invånare) och små kommuner (upp till 50 000 invånare).

I kategorin mellanstora kommuner rankas Karlstad och Luleå högst, följda av Sollentuna och Växjö. Sundbyberg är den kommun som skiner starkast bland små kommuner, följt av Danderyd och Lomma.

Av årets deltagare har 47 kommuner varit med tidigare och jämfört med första året har resultatet förbättrats för 72 procent av dem.

Totalt har 100 svenska kommuner någon gång deltagit i Kommunvelometern. Sex kommuner, Göteborg, Malmö, Jönköping, Borås, Gävle och Varberg har deltagit samtliga år sedan starten 2010.

2018 års resultat presenterades på SKL:s Cykelkonferens i Östersund den 23 maj.

Henrik Oretorp får Svensk Cyklings opinionspris 2018

Svensk Cyklings opinionspris, som premierar insatser som påverkat synen på cykling i en konstruktiv anda, går i år till Henrik Oretorp, kommunråd i Halmstad för hans arbete med Svenska Cykelstäder.

Svensk Cykling har utsett till mottagare av 2018 års upplaga av Svensk Cyklings opinionspris.

Motiveringen lyder:

”Med fast styrning har Henrik Oretorp, kommunråd i Halmstad, i sin som ordförande bidragit till att Svenska Cykelstäder, som startades 2014, tagit en allt större plats i debatten genom att både lyfta det som görs i kommunerna för ökad cykling och genom att ställa krav på en nationell nivå.

Under hans ledning har Svenska Cykelstäder blivit en stark och viktig aktör. Medlemsantalet har nära dubblerats och genom att medlemskap möjliggjorts för regioner, företag och forskningsinstitut har kunskapsnivån inom cykelplaneringen höjts avsevärt.

Svensk Cyklings opinionspris 2018 tilldelas därför Henrik Oretorp för hans insatser för att förbättra Sveriges cykelinfrastruktur och för att han sett till att Svenska Cykelstäder blivit en organisation att räkna med i cykelpolitiken.”

Svensk Cykling har sedan 2010 årligen delat ut ett politikerpris till politiker som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för att lyfta upp cykelfrågor på den politiska agendan. Från och med 2016 byter priset namn till Svensk Cyklings opinionspris, och breddas samtidigt. Det nya priset kan delas ut till en eller flera personer, företag, organisationer, fenomen eller institutioner som genom opinionsbildning påverkat samhällets syn på cykling i en konstruktiv anda.

 

Tidigare pristagare:

2017: Anna Niska, ansvarig för cykelforskningen på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut

2016: Patrik Kronqvist, ledarskribent Expressen

2015: Lotta Finstorp (M) och Johan Andersson (S)

2014: Karolina Skog (MP)

2013: Kent Johansson (C)

2012: Per Anckersjö (C)

2011: Karin Svensson Smith (MP)

2010: Anneli Hulthén (S)

Minnesord: Bo Dellensten gjorde stora insatser för cyklingen

Bo Dellensten har lämnat oss. Från Svensk Cykling minns vi en vän som gjorde väldigt mycket för cyklingen i Sverige. Bosse var den drivande kraften i Cykelbranschrådet under många år. Cykelbranschrådet startade med Bosse i mitten av 90-talet och var föregångare till det som idag kallas Svensk Cykling, där han också var verksam inledningsvis. Bosse jobbade oförtrutet med att förbättra förutsättningarna för cykling i Sverige. Det rörde till exempel frågor om mer resurser till cykelbanor, bättre framkomlighet, mer cykelvänliga trafikregler och möjligheten att ta med cykel på tåg. Med andra ord många av de frågor vi fortfarande arbetar för.

Bosse var en aldrig sinande kraft i arbetet för Sveriges alla cyklisters. Och han trodde verkligen på det han arbetade för. Men erfarenhet, kunskap och kompetens drev han frågorna framåt. Dessutom levde han som han lärde och cyklade själv i ur och skur, kort och långt, till jobb och på fritid. Själv minns jag gärna Bosse sittandes i sin ”guling”.

Klas Elm
Svensk Cykling

Svensk Cyklings Cykeltrendrapport 2018: 4 av 10 kan tänka sig köpa elcykel

Branschen spår fördubbling av antal sålda elcyklar och 4 av 10 svenskar kan tänka sig att köpa en elcykel, visar en Sifo-undersökning som publiceras i Svensk Cyklings nya Cykeltrendrapport 2018. Samma undersökning visar att 42 procent skulle cykla mer om man enkelt kunde ta med cykeln i kollektivtrafiken och att en tredjedel cyklar varje vecka till jobb och skola. 

Elcykelförsäljningen rusar enligt branschen. Det såldes 67 500 elcyklar mellan september 2016 och augusti 2017, året innan var motsvarande siffra 45 000. Ökningen bedöms fortsätta och det med besked: enligt en ny prognos för innevarande period som publiceras i Svensk Cyklings Cykeltrendrapport kommer det att säljas mellan 120 000 och 150 000 elcyklar, vilket innebär fördubbling av försäljningen.

– Elcykelpremien är förstås en bidragande faktor, men vi tror också att det handlar om en ketchupeffekt där det gått upp för många att elcykeln är ett genialiskt fordon för transporter i vardagen, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

I Svensk Cyklings nya Cykeltrendrapport visar en ny Sifo-undersökning också att så många som nära 4 av 10 svenskar (38 procent, en ökning med 2 procentenheter från föregående år) kan tänka sig att köpa elcykel.

Dessutom i Cykeltrendrapport 2018:

Trots många löften från beslutsfattare om att satsa på ökad cykling så cyklar inte fler svenskar. Enligt Sifo-undersökningen cyklar 29 procent av svenska folket någon gång varje vecka till jobbet, alltså nära en tredjedel. Det innebär en minskning med en procentenhet sedan förra året. 22 procent cyklar minst tre dagar i varje vecka. Siffrorna har sett ungefär likadana ut sedan 2013 då Svensk Cykling ställde frågan första gången.

– Det skiljer mellan stad och land, i storstäderna har det blivit allt trängre på cykelvägarna, utanför städerna minskar cyklandet. Att en tredjedel av svenska folket cyklar varje vecka är bra, men att sifforna inte ökar är ett varningens finger till våra beslutsfattare som säger sig vilja öka cyklandet – mer måste göras, annars stannar utvecklingen av, säger Klas Elm, VD i Svensk Cykling.

Det förefaller som att svenska folket skulle cykla mer om det fanns bättre möjligheter att ta med sig cykeln på tåg och bussar. Hela 42 procent skulle cykla mer om de hade goda möjligheter att kombinera cykel och kollektivtrafik, visar Sifo-resultaten som publiceras i årets Cykeltrendrapport. När samma fråga ställdes förra året var samma siffra 28 procent, en ökning med så mycket som 14 procent.

Trendspaningen i Cykeltrendrapporten bygger utöver Sifo-undersökningen på statistik samt enkäter gjorda med de viktigaste aktörerna i intresseorganisationen Cykelbranschen.

I Svensk Cykling ingår organisationerna Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet, Naturskyddsföreningen och Vätternrundan. Tillsammans representerar de lång och bred erfarenhet av alla slags cykelrelaterade frågor.

Hela Cykeltrendrapport 2018 finner du här