”Cykeln är framtidens transportmedel i Göteborg”

Artikelförfattarna menar att mycket skulle kunna göras för miljön om fler valde cykeln framför bilen på väg till och från jobbet.

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Göteborg kan nästan hälften av de som jobbar eller studerar på gymnasiet ta sig till jobbet eller skolan med en vanlig cykel inom 30 minuter. Men bara tio procent av vardagsresorna i Göteborg görs med cykel.

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid.

I dag är 80 procent av alla bilresor som görs i svenska tätorter under tre till fyra kilometer. För dessa och många andra resor är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ.

45 respektive 46 procent av alla göteborgare kan cykla till sitt jobb eller gymnasieskola inom 30 minuter, men det är bara tio procent av göteborgarna som uppger att de cyklar nästan varje dagAllt detta enligt den studie av potentialen för cykling som Västra Götalandsregionen har gjort.

Men då ska vi komma ihåg två saker. Dels att ännu fler snabbt kan ta sig till sitt jobb eller sin skola med en elcykel och att när Göteborgs stad i fjol mätte trafiken i stan framkom det att endast sex procent av resorna verkligen skedde med cykel.

Varje person som byter bilen mot cykeln gör en stor skillnad för sig själv, för miljön och för alla medtrafikanter. Den egna hälsan förbättras, färre fastnar i bilköer, färre trängs i kollektivtrafiken och vi alla har nytta av att koldioxidutsläpp och buller minskar när vi cyklar. Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel.

Det svenska klimatmålet för transporterna innebär att dess koldioxidutsläpp ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Efter snart halva tiden har utsläppen bara minskat med 20 procent.

För att nå målet behöver många fler cykla. Mer av investeringarna i infrastruktur måste gå till att fler kan cykla säkert och det måste bli slut på att skattepengar subventionerar användningen av fossila bränslen med miljardbelopp varje år.

Dessa subventioner kan jämföras med de 368 miljoner kronor som användes till elcykelpremien under 2018 och som subventionerade inköp av 89 396 elcyklar. Nu ersätter varannan resa med dessa elcyklar en bilresa enligt Naturvårdsverkets utvärdering.

Vi har nu en cykeltrend. Under 2018 ökade antalet cyklister i Göteborg med tolv procent och biltrafiken minskade något. För att förstärka trenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara året runt med hjälp av sopsaltning och bra belysning.

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Gör iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den. Och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

Denna debattartikel var ursprunglig publicerad i GöteborgDirekt 18 december 2019 och kan läsas här.

Sluta rata cykeln, boråsare

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Västra Götaland kan 37 procent av de som jobbar och 42 procent av de som studerar på gymnasiet ta sig till jobbet eller skolan med en vanlig cykel inom 30 minuter. Men bara sju procent av invånarna i Västra Götaland cyklar nästan varje dag. 

 

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid som pågår mellan 2 och 13 december. 

 

I dag är 80 procent av alla bilresor som vi gör i tätorter i Sverige under tre till fyra kilometer. För dessa och många andra resor är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ. Sanningen är att väldigt många av oss har möjlighet att snabbt ta oss till jobbet eller skolan med en vanlig cykel. 

 

I Borås kan 50 procent av invånarna nå sitt jobb inom 30 minuter med en cykel och 42 procent av gymnasieeleverna når sin skolan inom samma tid, men det är bara tre procent av boråsarna som cyklar nästan varje dag. Det är en väldigt liten andel för att vara i en av Sveriges största städer. 

 

Omkring 35 procent av invånarna och lika stor andel av gymnasieeleverna i Tranemo och Ulricehamn kan ta sig till jobbet eller skolan inom 30 minuter, men andelen som cyklar skiljer sig. Medan tio procent av Tranemoborna cyklar de flesta dagar är det bara tre procent av Ulricehamnsborna som gör det samma. 

 

Och då ska vi komma ihåg att ännu fler snabbt kan ta sig till sitt jobb eller sin skola med en elcykel. Allt detta enligt den studie av potentialen för cykling som Västra Götalandsregionen har gjort. 

 

Resvaneundersökningarna från Trafikanalys uppskattar att sju procent av västragötalänningarna cyklar en genomsnittlig dag. 

 

Varje person som byter bilen mot cykeln gör en stor skillnad för sig själv, för miljön och för alla medtrafikanter. Den egna hälsan förbättras, färre fastnar i bilköer, färre trängs i kollektivtrafiken och vi alla har nytta av att koldioxidutsläpp och buller minskar när vi cyklar. Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel. 

 

Den svenska riksdagen har antagit ett klimatmål för transporterna i Sverige. Det innebär att utsläppen av koldioxid från trafiken ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Efter snart halva tiden har utsläppen bara minskat med 20 procent och under 2018 ökade utsläppen. 

 

För att nå målet behöver transportpolitiken läggas om. Många fler måste cykla. Då duger det inte med att den rådande nationella planen för investeringar i infrastruktur bara innehåller en liten skärva till att göra det möjligt för fler att cykla säkert. 

 

Till det kommer att vi med våra skattepengar fortsätter att subventionera användningen av fossila bränslen med miljardbelopp varje år.

 

Dessa subventioner kan jämföras med de 368 miljoner kronor som användes till elcykelpremien under 2018 och som subventionerade inköp av 89 396 elcyklar. Nu ersätter varannan resa med dessa elcyklar en bilresa enligt Naturvårdsverkets utvärdering. 

 

Under 2018 ökade antalet cyklister i centrala Stockholm med 55 procent. Under samma år ökade cyklingen i Göteborg med tolv procent och i Malmö med sex procent. Samtidigt har biltrafiken minskat något i såväl Stockholm, Göteborg som Malmö.

 

Vi har nu en cykeltrend. För att förstärka den behövs det insatser som gör det möjligt för fler att cykla året runt. Det behövs fler cykelvägar som hålls farbara under vintern med hjälp av sopsaltning och bra belysning. 

 

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Ge dig ett nyårslöfte om att göra iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den. Och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

 

Klas Elm, VD Svensk Cykling

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandets riksstyrelse

Arne Ekberg, ordförande Cykelfrämjandets lokalkrets i Sjuhärad

 

Statistik

Andel invånare som kan cykla till sitt arbete inom 30 minuter

 

Bollebygd 14 procent

Borås 50 procent

Herrljunga 29 procent

Mark 30 procent

Svenljunga 25 procent

Tranemo 37 procent

Ulricehamn 33 procent

Vårgårda 28 procent

 

Andel invånare cyklar nästan varje dag

 

Bollebygd 6 procent

Borås 3 procent

Herrljunga 15 procent

Mark 5 procent

Svenljunga 6 procent

Tranemo 10 procent

Ulricehamn 3 procent

Vårgårda 13 procent

 

Källa: Västra Götalandsregionen “Gå! Cykla! Elcykla! En studie om potentialen i ett ökat hållbart resande”, 2018

 

Denna debattartikel publicerades ursprungligen i i Borås Tidning 13 december 2019 och kan läsas här.

Cykeln är framtidens transportmedel i Stockholm

För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning, skriver Klas Elm, VD Svensk Cykling och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet.

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Stockholms län kan 70 procent av invånarna nå sitt jobb inom 30 minuter med en vanlig cykel. I Stockholms kommun kan var tredje bilist cykla till jobbet inom samma tid. Men det är bara elva procent i länet som gör det.

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid som pågår mellan 2 och 13 december.

I dag är 80 procent av alla bilresor i svenska tätorter under tre till fyra kilometer. Här är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ som fler borde använda.
Region Stockholm har räknat ut att 70 procent av alla invånare i länet skulle kunna ta sig till jobbet inom 30 minuter med en vanlig cykel om det gick att cykla på alla slags vägar.

Störst andel som kan ta sig till jobbet inom en halvtimme med dessa förutsättningar finns i Solna, Sundbyberg och Stockholm med mellan 80 och 90 procent av invånarna. Lägst är samma andel i Nykvarn med knappt 30 procent. Lägg till detta att ännu fler snabbt kan nå sina jobb med en elcykel.

Men andelen som cyklade till jobbet i Stockholms län under 2015 var endast elva procent. Flest arbetsresor med cykel gjordes i Solna, Stockholm och Lidingö med mellan 14 och 16 procent. Lägst var andelen i Vaxholm, Värmdö och Haninge med två procent.

I Stockholm kan var tredje person som i dag åker bil till jobbet cykla samma sträcka inom 30 minuter. Om dessa personer byter transportsätt skulle 20 liv räddas varje år bland de nya cyklisterna och livet på 60 andra stockholmare skulle räddas varje år till följd av bättre luftkvalitet.

Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel för att leva upp till det nationella klimatmålet om att minska koldioxidutsläppen från trafiken med 70 procent mellan 2010 och 2030.

Under 2018 ökade antalet cyklister i centrala Stockholm med 55 procent och biltrafiken minskade något i hela Stockholm . Nyligen kom nyheten att cyklisterna i Solna ökat med 19 procent mellan 2017 och 2019. För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning.

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Gör iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

Klas Elm, VD Svensk Cykling
Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Andelen invånare som kan cykla till jobbet inom 30 minuter om det var möjligt att cykla på alla vägar

Stockholm: 81 procent

Danderyd: 67 procent

Lidingö: 75 procent

Nacka: 54 procent

Norrtälje: 63 procent

Täby: 46 procent

Vallentuna: 45 procent

Vaxholm: 49 procent

Värmdö: 49 procent

Österåker: 52 procent

Ekerö: 43 procent

Järfälla: 56 procent

Sigtuna: 61 procent

Sollentuna: 55 procent

Solna: 92 procent

Sundbyberg: 86 procent

Upplands Väsby: 53 procent

Upplands-Bro: 50 procent

Botkyrka: 54 procent

Haninge: 50 procent

Huddinge: 49 procent

Nykvarn: 30 procent

Nynäshamn: 52 procent

Salem: 45 procent

Södertälje: 71 procent

Tyresö: 44 procent

Stockholms län: 70 procent

Andel arbetsresor som sker med cykel i dag

Stockholm: 15 procent

Danderyd: 10 procent

Lidingö: 14 procent

Nacka: 10 procent

Norrtälje: 5 procent

Täby: 9 procent

Vallentuna: 3 procent

Vaxholm: 2 procent

Värmdö: 2 procent

Österåker: 4 procent

Ekerö: 5 procent

Järfälla: 8 procent

Sigtuna: 4 procent

Sollentuna: 9 procent

Solna: 16 procent

Sundbyberg: 10 procent

Upplands Väsby: 6 procent

Upplands-Bro: 5 procent

Botkyrka: 3 procent

Haninge: 2 procent

Huddinge: 5 procent

Nykvarn: 4 procent

Nynäshamn: 4 procent

Salem: 7 procent

Södertälje: 7 procent

Tyresö: 4 procent

Stockholms län: 11 procent

Källa: Region Stockholm: “Potential för arbetspendling med cykel i Stockholms län”, 2019

Denna debattartikel var ursprungligen publicerad i i StockholmDirekt 11 december 2019 och kan läsas här.

Cykeln är framtidens transportmedel i Stockholm

För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning, skriver Klas Elm, VD Svensk Cykling och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet.

Ta fram cykeln och bli en klimathjälte. Det är en uppmaning från klimatforskare världen över. I Stockholms län kan 70 procent av invånarna nå sitt jobb inom 30 minuter med en vanlig cykel. I Stockholms kommun kan var tredje bilist cykla till jobbet inom samma tid. Men det är bara elva procent i länet som gör det.

“Satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.” Så lyder uppmaningen till världens politiska ledare från mer än 120 klimatexperter på 35 olika internationella forskningsinstitut i rapporten “The Lancet countdown” inför FNs klimattoppmöte i Madrid som pågår mellan 2 och 13 december.

I dag är 80 procent av alla bilresor i svenska tätorter under tre till fyra kilometer. Här är cykeln ett enkelt, billigt och klimatvänligt alternativ som fler borde använda.
Region Stockholm har räknat ut att 70 procent av alla invånare i länet skulle kunna ta sig till jobbet inom 30 minuter med en vanlig cykel om det gick att cykla på alla slags vägar.

Störst andel som kan ta sig till jobbet inom en halvtimme med dessa förutsättningar finns i Solna, Sundbyberg och Stockholm med mellan 80 och 90 procent av invånarna. Lägst är samma andel i Nykvarn med knappt 30 procent. Lägg till detta att ännu fler snabbt kan nå sina jobb med en elcykel.

Men andelen som cyklade till jobbet i Stockholms län under 2015 var endast elva procent. Flest arbetsresor med cykel gjordes i Solna, Stockholm och Lidingö med mellan 14 och 16 procent. Lägst var andelen i Vaxholm, Värmdö och Haninge med två procent.

I Stockholm kan var tredje person som i dag åker bil till jobbet cykla samma sträcka inom 30 minuter. Om dessa personer byter transportsätt skulle 20 liv räddas varje år bland de nya cyklisterna och livet på 60 andra stockholmare skulle räddas varje år till följd av bättre luftkvalitet.

Det är därför dags att tydligare lyfta fram cykeln som framtidens transportmedel för att leva upp till det nationella klimatmålet om att minska koldioxidutsläppen från trafiken med 70 procent mellan 2010 och 2030.

Under 2018 ökade antalet cyklister i centrala Stockholm med 55 procent och biltrafiken minskade något i hela Stockholm . Nyligen kom nyheten att cyklisterna i Solna ökat med 19 procent mellan 2017 och 2019. För att förstärka den nuvarande cykeltrenden behövs det fler cykelvägar som hålls farbara under hela året med hjälp av sopsaltning och bra belysning.

Så ta vara på de möjligheter som du har att cykla till jobbet, utbildningen, fritidsaktiviteter och affären. Se till att de barn som du har i din närhet lär sig att cykla och låt dem cykla till skolan. Gör iordning cykeln som du har i förrådet så att du kan använda den själv eller sälj den till någon som kan få användning av den och uppmana politikerna i din kommun att underlätta för fler att cykla säkert. Tillsammans är vi trafikens miljöhjältar.

Klas Elm, VD Svensk Cykling
Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Andelen invånare som kan cykla till jobbet inom 30 minuter om det var möjligt att cykla på alla vägar

Stockholm: 81 procent

Danderyd: 67 procent

Lidingö: 75 procent

Nacka: 54 procent

Norrtälje: 63 procent

Täby: 46 procent

Vallentuna: 45 procent

Vaxholm: 49 procent

Värmdö: 49 procent

Österåker: 52 procent

Ekerö: 43 procent

Järfälla: 56 procent

Sigtuna: 61 procent

Sollentuna: 55 procent

Solna: 92 procent

Sundbyberg: 86 procent

Upplands Väsby: 53 procent

Upplands-Bro: 50 procent

Botkyrka: 54 procent

Haninge: 50 procent

Huddinge: 49 procent

Nykvarn: 30 procent

Nynäshamn: 52 procent

Salem: 45 procent

Södertälje: 71 procent

Tyresö: 44 procent

Stockholms län: 70 procent

Andel arbetsresor som sker med cykel i dag

Stockholm: 15 procent

Danderyd: 10 procent

Lidingö: 14 procent

Nacka: 10 procent

Norrtälje: 5 procent

Täby: 9 procent

Vallentuna: 3 procent

Vaxholm: 2 procent

Värmdö: 2 procent

Österåker: 4 procent

Ekerö: 5 procent

Järfälla: 8 procent

Sigtuna: 4 procent

Sollentuna: 9 procent

Solna: 16 procent

Sundbyberg: 10 procent

Upplands Väsby: 6 procent

Upplands-Bro: 5 procent

Botkyrka: 3 procent

Haninge: 2 procent

Huddinge: 5 procent

Nykvarn: 4 procent

Nynäshamn: 4 procent

Salem: 7 procent

Södertälje: 7 procent

Tyresö: 4 procent

Stockholms län: 11 procent

Källa: Region Stockholm: “Potential för arbetspendling med cykel i Stockholms län”, 2019

Denna debattartikel var ursprungligen publicerad i StockholmDirekt 11 december 2019 och kan läsas här.

”Återinför elcykelpremien – den fungerade bra”

Det står nu klart att elcykelpremien fungerade bra. 89 396 elcyklar som köptes mellan hösten 2017 och hösten 2018 fick ekonomisk ersättning. Varannan resa som sker med dessa elcyklar ersätter en bilresa, visar en ny utvärdering från Naturvårdsverket. Det innebär att elcykelpremien var effektiv. Ett litet ekonomiskt stöd från staten fick 10 000-tals personer att överge bilen för att i stället ta sig fram aktivt och klimatsmart.

I Göteborg ser vi en cykelboom. Mellan 2011 och 2018 har antalet cykelresor ökat med 34 procent. Bara under 2018, när elcykelpremien gällde, var ökningen tolv procent. Men än finns det gott om plats på stadens cykelbanor.

Däremot är det fortfarande långa bilköer under det som konstigt nog kallas för rusningstrafik. Men under 2018 minskade faktiskt bilåkandet i Göteborg med en procent. Det tycks därför finnas ett samband mellan att elcyklarna blir fler och bilåkandet minskar.

Lägg till det att varje bilresa som i stället blir en resa med en elcykel innebär en hälsovinst för individen och mindre utsläpp, vägslitage, buller och trängsel för oss alla.

Starka argument

Det gör att argumenten för att återinföra elcykelpremien är starka. Det samlade ekonomiska stödet för dessa 89 396 elcyklar var 368 miljoner kronor eller i genomsnitt 4 118 kronor per cykel. Och varannan gång som dessa elcyklar rullar fram har de ersatt en bilresa.

Det ska jämföras med den klimatbonus som nu betalas ut till bilar med låga eller inga koldioxidutsläpp. För i år finns 1 240 000 miljoner kronor avsatta för denna klimatbonus. I den första utbetalningen för januari i år fick 2 200 bilägare i genomsnitt 33 636 kronor var. Det gör att klimatbonusen kommer att räcka till mellan 35 000 och 40 000 bilar. Visst minskar detta utsläppen, men trängseln och vägslitaget är kvar. Och någon hälsovinst blir det inte.

”Hipsters på Södermalm”

Inför valet 2018 mötte elcykelpremien hård kritik. Det hävdades bland annat att pengarna mest skulle gynna boende i storstäderna eller “hipsters på Södermalm” i Stockholm.

Naturvårdsverkets utvärdering “Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordonspremien som utgångspunkt” visar något helt annat:

• Flest utbetalningar per 1 000 invånare har gått till boende i Halland, Gotland och Blekinge.

• Andelen utbetalningar är större bland boende i mindre tätorter och landsbygdskommuner än i storstäder.

• Det högsta genomsnittliga beviljade beloppet har betalat till elcykelköpare i Jämtland.

• Andelen äldre personer som fått premien är större än andelen yngre.

Friskvårdsbidrag till cykel

Om regeringen inte vill återinföra elcykelpremien vill Svensk Cykling se tre andra insatser för att stimulera aktiva transporter i Sverige.

1. Gör reseavdraget oberoende av vilket fordon som man reser med.

2. Ta bort förmånsskatten för den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Upplägget kan liknas vid Hem-PC-reformen under 1990-talet.

3. Låt anställda använda friskvårdsbidraget till cykel så den behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivaren.

Låt ditt barn cykla till skolan. Bra för dig och ditt barn.

Välkommen tillbaka till vardagen. Hoppas att sommaren har varit skön. 

Har du under sommaren märkt att ditt barn tycker om att röra på sig och klarar av mer på egen hand än vad du trodde? Kanske har du också märkt att ditt barn vill agera för att motverka klimatförändringarna?

 

Årets rapport från Generation Pep visar att ungdomar tycker att det är kul att röra på sig, men att många rör på sig mindre än vad som rekommenderas. Bara tre av tio unga rör på sig 60 minuter per dag. Bland flickor på gymnasiet når bara 14 procent upp till rekommendationen. 

 

När nu jobbet och skolan börjar igen är det dags att se till att ditt barn får fortsätta att ha roligt genom att röra på sig och göra en insats för hälsan och klimatet. Vår lösning på det är att låta barn cykla till skolan. En lösning som också kan göra att du får känna glädjen av att röra på sig. 

 

Låt oss konstatera att statistiken kring cykling till skolan är riktigt dålig och du som förälder är en stor del av problemet. 

 

På 1970-talet gick eller cyklade 90 procent av barnen till skolan. I dag är den andelen omkring 50 procent. I mitten av 1990-talet cyklade 24 procent av barnen till skolan. I början av 2010-talet hade andelen minskat till 14 procent. Detta trots att sex av tio barn, enligt Trafikverket, har skolan inom två kilometer från hemmet. 

 

I dag kommer nästan varannan grundskoleelev till skolan med bil, enligt den senaste nationella resvaneundersökningen. Föräldrar motiverar detta med att trafikmiljön är farlig, att man vill vara en engagerad förälder som umgås med sitt barn och med att man inte tror att barnet klarar av lika mycket som man själv gjorde i samma ålder. 

 

Och så snurrar den onda spiralen vidare. Biltrafiken tätnar kring skolorna och ännu fler barn sätts i bilar med stressade föräldrar vid ratten. 

 

Så här kan vi inte ha det. Skjutsandet av barnen till skolan är en anledning till att dagens barn förväntas leva kortare liv med sämre livskvalitet än sina föräldrar och att de klimatfarliga utsläppen fortsätter ligga på höga nivåer. 

 

Använd tiden fram till skolstarten till att se till att ditt barn kan ta cykeln till skolan när terminen börjar. Ta reda på bästa cykelvägen till skolan och cykla den tillsammans med ditt barn några gånger innan och när skolan börjar. 

 

Många studier visar att det finns gott om fördelar för ditt barn och för dig själv av att barnen får röra på sig på vägen till skolan. Det handlar om bättre hälsa, minskad risk för fetma och fler aktiva lekar utomhus. Barn som cyklar eller går till skolan är piggare på morgonen och har lättare att koncentrera sig i skolan. De känner sig också mer hälsosamma, får mer miljövänliga attityder och känner större frihet genom att kunna transportera sig själva.

 

Och för dig själv kan det innebära mindre stressiga mornar och kanske nya resvanor för dig också. Det är ju trots allt så att det är lätt att barn tar efter sina föräldrars resvanor, på gott och ont. 

 

Du kan ju tänka på att det i dag är fler som dör på grund av att de är stillasittande än till följd av trafikolyckor. En inaktiv livsstil är till och med farligare än rökning. 

 

Och för varje bil som försvinner från vägen blir trafikmiljön för ditt barn och dig själv bättre.

 

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling

Klas Elm, vd Svensk Cykling

Anna Niska, föreståndare Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI

Debattartikeln är bland annat publicerad i TTELA och Västerbottens-Kuriren 15 augusti 2019, samt i Östgöta-Correspondenten 16 augusti 2019.