All posts by Adam Wladis

Svensk Cyklings opinionspris tilldelas cykelforskare Anna Niska

Svensk Cyklings opinionspris premierar insatser som påverkar synen på cykling i en konstruktiv anda som utvecklar Sverige som en cyklande nation. 2017 års pris går till Anna Niska, ansvarig för cykelforskningen på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Svensk Cykling har sedan 2009 årligen delat ut ett pris till politiker som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för att lyfta upp cykelfrågor. 2016 bytte priset namn till Svensk Cyklings opinionspris, och breddades samtidigt. Priset delas nu ut till en eller flera personer, företag, organisationer, fenomen eller institutioner som genom opinionsbildning påverkat samhällets syn på cykling i en konstruktiv anda.

Årets pristagare heter Anna Niska. Hon är ansvarig för cykelforskningen på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut

Motiveringen lyder:

Anna Niska tilldelas Svensk Cyklings opinionspris för hennes mångåriga arbete med att förbättra möjligheten för fler att välja att cykla. Med oförtrutet engagemang och positiv energi har Anna med forskningens hjälp levererat nya rön och utmärkta beslutsunderlag och därigenom möjliggjort för beslutsfattare att i praktiken göra livet bättre för cyklister. Inte minst när det gäller att få alla att förstå vikten av drift och underhåll av cykelinfrastrukturen har Annas insatser varit ovärderliga. Det mest kända exemplet är utvecklingen och utvärderingen av metoder för sopsaltning av cykelvägar. Men det stannar inte där, många är de forskningsrapporter som bär spår av Annas arbete. Anna är helt enkelt cykeldoktorn!

Regeringens nationella cykelstrategi för feg

Regeringen presenterade idag sin nationella cykelstrategi. Organisationen Svensk Cykling är mycket kritisk på flera områden:
– Regeringen är feg som inte anger ett tydligt mål med strategin. Det är en stor besvikelse, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Förväntningarna på regeringens nationella cykelstrategi har varit stora, då den ska utgöra en plattform för det fortsatta arbetet att öka cyklingen i Sverige, med syfte att nå samhällsmål som bättre folkhälsa, minskad trängsel i tätorter och att minska resandets miljöpåverkan.

Nu har den nationella cykelstrategin offentliggjorts, och Svensk Cykling, som företräder det organiserade cykel-Sverige, har tagit del av innehållet och är på ett antal avgörande punkter mycket kritisk:

– Regeringen är på tok för feg. Att i ett avgörande strategidokument inte slå fast ett mål är ödesdigert, och hela produkten tappar i tyngd. Vad vill regeringen uppnå? En rimlig ambition tycker vi är en fördubblad andel cyklister under en viss tidsperiod – säg till år 2025. Hälften av alla bilresor är under 5 km, så det vore ju inte orimligt, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Nästa sak att bestämma sig för är att peka ut vem som är ansvarig för att detta genomförs och vem som har krav på sig att årligen följa upp att strategin följs. Detta saknas i regeringens dokument:

– Det viktigaste verktyget regeringen har är naturligtvis resurser. Men utöver de 100 miljoner som regeringen satsar 2017 och redan beslutade stadsmiljöavtal, står inget om hur tillräckliga resurser ska öronmärkas för lyckas öka cyklandet.

Ytterligare en fråga som regeringen valt att ducka för är markåtkomsten.

– Markåtkomst för cykelinfrastruktur är en nyckelfråga, speciellt utanför tätorter. Kravet på att en cykelväg måste hänga ihop med en bilväg för att kunna byggas är en dammig kvarleva från ett förlegat bilsamhälle. Ska vi få effektiva pendlingsvägar, och inte minst attraktiva turistcykelleder, måste regeringen ändra reglerna för markåtkomst. Att regeringen missar denna chans är ett kraftigt underbetyg, säger Lars Strömgren, ordförande i Svensk Cykling.

Allt är inte dåligt, det finns också bra förslag i den medföljande promemorian om regelförslag enligt företrädarna för Svensk Cykling:

– Att lagen nu ändras så att cyklister över 15 år själva får välja om de vill cykla i gatan eller på cykelvägen är utmärkt. Det har Svensk Cykling slagits för länge och inte bara på ett symboliskt plan – för det är hög tid att börja prioritera cykeln i trafiken – det är rent praktiskt också viktigt för att komma tillrätta med trängseln på cykelbanorna i storstäderna, säger Klas Elm.

På pluskontot hamnar enligt Svensk Cykling också att regeringen vill utreda frågan om att tillåta högersväng trots rött ljus är bra. Även det är ett gammalt krav från cykelsverige. Vidare är det utmärkt att underlätta för införandet av s.k. cykelboxar i svenska städer.

– Men totalintrycket är att vi riskerar stå med ett dokument med vällovliga ord som inte leder till ökad cykling, och då är det ju ett stort misslyckande.

Skriande brist på cykeltekniker

Cykelbranschen skriker efter utbildade cykeltekniker – men någon yrkesutbildning existerar inte. Branschens uppvaktning av ansvariga myndigheter har inte gett resultat.

– Vi vill skapa jobb, men just nu trampar vi vatten, säger Joakim Stenberg, VD för intresseorganisationen Cykelbranschen.

 Ett ökat cykelpendlande i städerna och en pågående elcykelboom är några faktorer som banat väg för ett samhälle där cykling blir ett självklart transportmedel. Men på många områden har inte verkligheten inte hunnit med utvecklingen. Det gäller bland annat den nu skriande bristen på cykeltekniker – och nu börjar cykelfackhandeln bli otålig:

– Vår bransch skriker efter kompetenta cykeltekniker som kan hantera service och underhåll till de allt mer avancerade cyklarna och elcyklarna som blir allt vanligare.

Paradoxalt nog sänktes nyligen momsen på reparation av cyklar och reservdelar till tolv procent. Men staten satsar däremot inte på att få fram de som ska utföra arbetet, cykeltekniker. Trots år av påtryckningar från branschen, är frågan ännu så länge en vit fläck på kartan.

– Vi vill ju inget annat än att skapa jobb, men inget händer, säger Joakim Stenberg och fortsätter:

– Eleverna som skulle utbildas skulle få jobb direkt. Efterfrågan på utbildad personal är stor och växer.

Att bristen på kompetenta tekniker uppstått förklaras bland annat av en pågående generationsväxling, samt viss omsättning av cykeltekniker. En bidragande orsak kan vara att yrkets status haltar just på grund av en regelrätt utbildning saknas. Av den anledningen har intresseorganisationen Cykelbranschen i fyra års tid, tillsammans med en skola, försökt starta en yrkeshögskoleutbildning. Ett hittills resultatlöst arbete.

– Yrkesgruppen cykeltekniker anses inte existera, det finns ingen SNI-kod för detta jobb, säger Joakim Stenberg och fortsätter:

Paraplyorganisationen Svensk Cykling stöder Cykelbranschens krav på en vettig utbildning för cykeltekniker:

– Det är dags att vakna och inse att en ny trafikmaktordning etableras, där cykling måste prioriteras istället för bilismen – och för att möta behoven från de nya cyklisterna behövs utbildad personal, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.

 

Elcykel och tjänstecykel årets cykeltrender

Elcykelboomen är här, MTB ökar och allt fler vill ha tjänstecykel. Det är de tre stora cykeltrenderna som avslöjas i Cykeltrendrapport 2016 från Svensk Cykling.

Det är tre cykeltrender som sticker ut i år enligt Svensk Cyklings Cykeltrendrapport 2016, så här ser listan ut:

  1. Elcykeln
  2. MTB
  3. Tjänstecykeln.

Det är ingen överdrift att säga att elcykeln boomar i Sverige nu. Försäljningssiffrorna rakar i höjden och enligt en Sifo-undersökning som gjordes på uppdrag av Svensk Cykling tidigare i år svarade över en tredjedel att de kan tänka sig att köpa en elcykel.

Trend nummer två, MTB (Mountainbike) har också ökat försäljningsmässigt det senaste året med hela 22 procent. Svensken har ju i allt högre utsträckning börjat använda cykeln som ett träningsredskap utomhus. Enligt ovan nämnda Sifo-undersökning är det så många som 48 procent av svenska folket brukar cykla för träning och motion varje vecka. Motionslopp som Vätternrundan har rekordväxt på senare år. Men många vill också ut i skogen och träna och ha roligt samtidigt – och allt fler väljer då en MTB.

Som tredje stora trend visar det sig, kanske överraskande, att tjänstecykeln slår nu igenom på bred front. Många företag och inte minst offentlig sektor har upptäckt fördelarna med att erbjuda tjänstecyklar till personalen.

Som bubblare på listan finns lastcykeln, den perfekta problemlösaren för barnfamiljer till exempel.

Dessutom i Cykeltrendrapporten 2016: Så mycket cyklar svensken (Sifo), Stark cykeltrend ger fler jobb, Cyklandet kan öka om cyklar tillåts på tåg (Sifo) – och mycket mer!

I Svensk Cykling ingår organisationerna Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet, Naturskyddsföreningen och Vätternrundan.  Tillsammans representerar de lång och bred erfarenhet av alla slags cykelrelaterade frågor.

Trendspaningen i Cykeltrendrapporten bygger på statistik från, samt enkäter gjorde med de viktigaste aktörerna i, intresseorganisationen Cykelbranschen. I övrigt kompletteras Cykeltrendrapport 2016 med resultaten från en Sifo-undersökning om svenska folkets cykelvanor samt deras syn på cykling, och en hel del annat matnyttigt om cykelfrågor.

 Du hittar hela rapporten HÄR.

Enigt Cykel-Sverige kräver ny syn på cykellopp

Cykling har blivit en folkrörelse och gör stor nytta för folkhälsan, Men nu måste det bli enklare för arrangerande cykellopp, såväl motionslopp som tävlingar, att stänga av vägsträckor, kräver Svensk Cykling, som också vill tillåta cykling i vägbanan även om det finns cykelbana bredvid.

– Ska cykelsporten och motionsloppen kunna utvecklas måste en förändring ske, säger Gunilla Brynell, VD Vätternrundan, som också är med i Svensk Cykling.

När anmälan till Vätternrundan öppnade den 7 november i år tog 95 procent av platserna slut på två minuter. Inom tre timmar var loppet fullt. Tillsammans med MTB-Vättern, Halvvättern, Tjejvättern och Minivättern räknar man med 40 000 anmälda till 2017 års lopp.

– Ett fantastiskt resultat, det handlar om en modern folkrörelse. Dess betydelse för folkhälsan kan inte överskattas. Men den styvmoderliga behandlingen av cykelsporten, såväl på motions- som tävlingsnivå, måste upphöra. En bra början vore att tillåta cykling i vägbanan även när det finns en cykelbana, säger Lars Strömgren, ordförande i Svensk Cykling.

Svensk Cykling driver sedan tidigare kravet på en sådan regelförenkling, inte minst för vanlig cykeltrafik i stadsmiljö, för att hantera den trängsel som numera råder cykelbanor i de större städerna.  Men det är minst lika motiverat i samband med cykelsport.

– Ja, våra cyklister måste kunna träna under bra förhållande på vägarna även om det finns cykelbanor. Det är fundamenta, helt avgörande för att det ska fungera i framtiden. Allt tyder på att cykelsport fortsätter att växa – detta är ju något positivt som samhället ska slå vakt om, inte minst för folkhälsan och ur ett miljöperspektiv, säger Gunilla Brynell, VD för Vätternrundan.

– Cykelbana är inget alternativ för de som cyklar i grupp, en cykelklunga. Det handlar om ett synsätt som behöver uppdateras, anpassas efter en ny verklighet där motionslopp per cykel blivit en stor folkrörelse, säger Gunilla Brynell.

Det finns andra aspekter av hur samhället hanterar de allt mer populära cykelloppen. Som till exempel frågor som rör avstängning av vägar i samband med motionsloppen:

– Det behövs en större samsyn i landet på hur man ska hantera tillstånd, idag har till exempel olika länsstyrelser en väldigt varierad syn på saken, säger Lena Alfvén, generalsekreterare, Svenska cykelförbundet.

Förslaget på 30 bilfria mil för Vätterrundan som diskuterats i många år är viktigt både symboliskt och rent praktiskt:

– Ska loppen fortsätta att utvecklas, måste säkerheten öka för deltagarna och att man så mycket det går kan avlysa vägen för motortrafik. Tittar man ut i världen är detta synnerligen vanligt när det gäller motionslopp av den här digniteten – det borde vara en självklarhet.

– Det måste bli enklare för arrangerande cykeltävlingar att stänga av vägsträckor än vad som är fallet. Istället för att uppmuntra en blomstrande verksamhet, som verkligen gör nytta för folkhälsan, så sätts det käppar i cykelhjulen. Ytterst handlar detta om rätten till vägen, säger Lars Strömgren.

Elcyklar säljer rekordbra

Det säljs allt fler elcyklar i Sverige. I år väntas försäljningen öka till cirka 45 000 sålda elcyklar, vilket kan jämföras med förra året då cirka 30 000 elcyklar såldes. En Sifo-undersökning visar också att mer än en tredjedel av svenska folket kan tänka sig att köpa en elcykel.

– Nu är elcykelboomen här, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

I och med årets försäljningsökning står elcykeln nu för cirka sju procent av den totala marknaden. 2015 såldes cirka 30 000 elcyklar i landet, i år har försäljningen ökat till cirka 45 000 cyklar.

– Vi ser många tecken på att elcykelboomen är här nu, och att intresset kommer att fortsätta att växa. Inte minst lockas tveksamma bilister att välja cykel som transportmedel, säger Klas Elm, VD för paraplyorganisationen Svensk Cykling.

I flera europeiska länder står elcykeln för en marknadsandel mellan 15-20 procent, men den är ännu så länge lägre i Sverige, där marknadsandelen idag är cirka sju procent.

– Allt tyder på att intresset fortsätter att öka för elcyklar i Sverige, det här är nog bara början, säger Klas Elm.

Den ökade försäljningen är en tydlig indikation på det växande elcykelintresset, och en Sifo-undersökning som gjordes tidigare i år på uppdrag av Svensk Cykling visar att mer än en tredjedel, 36 procent, av svenska folket kan tänka sig att köpa en elcykel.

I åldersgruppen unga vuxna (upp till 29 år) är siffrorna ännu högre – här säger så många som 44 procent att de kan tänka sig att köpa en elcykel.

Var tredje svensk cyklar varje vecka

En tredjedel av svenska folket cyklar varje vecka, och nära halva befolkningen använder cykeln för träning varje vecka. Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svensk Cykling. 

– De som cyklar varje dag är att gratulera, det är ett smart sätt att klara av sin nödvändiga dos av minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

När Svensk Cykling bad Sifo undersöka Sveriges status som cykelnation ställdes frågan hur ofta man cyklar till jobb eller skola. 29 procent eller nästan en tredjedel av svenska folket cyklar varje vecka. 21 procent av svenska folket cyklar minst tre dagar per vecka. Andelen som cyklar fyra dagar eller fler i veckan är 15 procent.

– Det är roligt att så många svenskar regelbundet. Ur ett folkhälsoperspektiv vore det förstås önskvärt om ännu fler cyklade dagligen. Forskning visar ju vikten av att röra på sig minst 30 minuter per dag, och de som cykelpendlar varje dag har ju smart nog redan klarat av den nödvändiga dagliga fysiska aktiviteten, säger Klasa.

När det gäller just fysisk aktivitet och träning har cykeln för övrigt upplevt en boom utan like i Sverige på senare år. Det visar Sifo-undersökningen med önskvärd tydlighet:

48 procent av svenska folket brukar cykla för träning och motion varje vecka, och nära en tredjedel, 29 procent av svenska folket brukar cykla för träning och motion minst två dagar i veckan. 16 procent av svenska folket gör samma sak minst tre dagar i veckan.

– Signalerna från stora aktörer som Vätternrundan och cykelfackhandeln är entydiga – intresset för att träna med cykel bara fortsätter att öka.

Vad det gäller skillnader i cyklandet mellan de tre storstadsregionerna visar Sifo-undersökningen att det är Malmö som kommit längst som cykelstad. 62 procent av de boende i Malmöområdet cyklar varje vecka. Därefter kommer Stockholm med 45 procent som cyklar varje vecka och Göteborg med 43 procent som

– Det är inte förvånande att det cyklas mer i Malmö, staden har varit effektiv i sitt arbete för att främja cykling och det ger utdelning, säger Klas Elm.

 

Cykelstölderna i landet minskade förra året – halverats på 20 år

Antalet cykelstölder minskar i Sverige, enligt statistik ifrån BRÅ. Under 2015 minskade antalet stulna cyklar med 6 procent, och under tjugo års tid har cykelstölderna i landet nära på halverats.

Det är ny statistik från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ som visar på en minskning av antalet anmälda cykelstölder i Sverige under 2015. Stölderna har minskat i hela landet med 6 procent från föregående år.

Siffrorna kan dock variera från år till år, så den verkligen intressanta förändringen ser man om man tittar bakåt under en längre tidsperiod. För 20 år sedan anmäldes 115 340 cyklar stulna i Sverige. 10 år senare kunde man se en kraftig minskning på 38 procent. Idag, efter ytterligare ett decennium, är antalet nere under 70 000 stulna cyklar i hela landet. Det innebär att cykelstölderna i Sverige har nära på halverats under en tjugoårig period.

– Man ska ta all statistik med en nypa salt, det kan finnas mörkertal och det handlar förstås också om benägenhet att anmäla. Med det sagt är det så klart glädjande och intressant att cykelstölderna minskar över tid, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.

Desto svårare är det med stor säkerhet säga vad minskningen beror på. Men Klas Elm menar att det finns några faktorer som troligen är avgörande:

– I takt med att cykeln blivit ett mer accepterat transportfordon har vi lärt oss hur vi ska ta hand om och skydda våra cyklar. Vi har lärt oss vikten av att låsa fast cykeln i något fast föremål och att använda godkända, stöldsäkra lås köpta hos cykelfackhandeln. Kvaliteten på låsen har förstås också förbättrats avsevärt.

Bra kan givetvis bli bättre. Klas Elm pekar på några avgörande faktorer:

– I takt med att allt fler cykelpendlar måste vi ställa högre krav på bra cykelparkeringar – det gäller såväl på arbetsplatser som vid resecentrum och bostadshus. Att fler vågar ta cykeln är samhällsekonomiskt bra, så det finns bara fördelar med sådana satsningar.

Fakta/Så skyddar du din cykel och minskar risken för stöld:

Använd ett bra och godkänt lås.

Lås fast cykeln i ramen och i ett fast föremål.

Plocka med dig lös utrustning som lampa, cykeldator eller cykelkorg.

Ställ in cykeln över natten

Om cykeln stjäls är det viktigt att ha noterat ramnumret på cykeln. Det gör identifieringen av cykeln lättare.

(Källa: Svensk Cykling, Polisen, Brottsförebyggande Rådet)