All posts by Adam Wladis

”Återinför elcykelpremien – den fungerade bra”

Det står nu klart att elcykelpremien fungerade bra. 89 396 elcyklar som köptes mellan hösten 2017 och hösten 2018 fick ekonomisk ersättning. Varannan resa som sker med dessa elcyklar ersätter en bilresa, visar en ny utvärdering från Naturvårdsverket. Det innebär att elcykelpremien var effektiv. Ett litet ekonomiskt stöd från staten fick 10 000-tals personer att överge bilen för att i stället ta sig fram aktivt och klimatsmart.

I Göteborg ser vi en cykelboom. Mellan 2011 och 2018 har antalet cykelresor ökat med 34 procent. Bara under 2018, när elcykelpremien gällde, var ökningen tolv procent. Men än finns det gott om plats på stadens cykelbanor.

Däremot är det fortfarande långa bilköer under det som konstigt nog kallas för rusningstrafik. Men under 2018 minskade faktiskt bilåkandet i Göteborg med en procent. Det tycks därför finnas ett samband mellan att elcyklarna blir fler och bilåkandet minskar.

Lägg till det att varje bilresa som i stället blir en resa med en elcykel innebär en hälsovinst för individen och mindre utsläpp, vägslitage, buller och trängsel för oss alla.

Starka argument

Det gör att argumenten för att återinföra elcykelpremien är starka. Det samlade ekonomiska stödet för dessa 89 396 elcyklar var 368 miljoner kronor eller i genomsnitt 4 118 kronor per cykel. Och varannan gång som dessa elcyklar rullar fram har de ersatt en bilresa.

Det ska jämföras med den klimatbonus som nu betalas ut till bilar med låga eller inga koldioxidutsläpp. För i år finns 1 240 000 miljoner kronor avsatta för denna klimatbonus. I den första utbetalningen för januari i år fick 2 200 bilägare i genomsnitt 33 636 kronor var. Det gör att klimatbonusen kommer att räcka till mellan 35 000 och 40 000 bilar. Visst minskar detta utsläppen, men trängseln och vägslitaget är kvar. Och någon hälsovinst blir det inte.

”Hipsters på Södermalm”

Inför valet 2018 mötte elcykelpremien hård kritik. Det hävdades bland annat att pengarna mest skulle gynna boende i storstäderna eller “hipsters på Södermalm” i Stockholm.

Naturvårdsverkets utvärdering “Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordonspremien som utgångspunkt” visar något helt annat:

• Flest utbetalningar per 1 000 invånare har gått till boende i Halland, Gotland och Blekinge.

• Andelen utbetalningar är större bland boende i mindre tätorter och landsbygdskommuner än i storstäder.

• Det högsta genomsnittliga beviljade beloppet har betalat till elcykelköpare i Jämtland.

• Andelen äldre personer som fått premien är större än andelen yngre.

Friskvårdsbidrag till cykel

Om regeringen inte vill återinföra elcykelpremien vill Svensk Cykling se tre andra insatser för att stimulera aktiva transporter i Sverige.

1. Gör reseavdraget oberoende av vilket fordon som man reser med.

2. Ta bort förmånsskatten för den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Upplägget kan liknas vid Hem-PC-reformen under 1990-talet.

3. Låt anställda använda friskvårdsbidraget till cykel så den behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivaren.

Elcykelpremien fungerade bra. Dags att återinföra den. 

– Elcykelpremien fungerade bra. Varannan resa med de elcyklar som fick ekonomiskt stöd verkar ha ersatt en bilresa. Nu är det dags att återinföra elcykelpremien, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling, i en kommentar till Naturvårdsverkets utvärdering av elcykelpremien.

 

Elcykelpremien var möjlig att söka under 2018 av den som köpte en elcykel. Totalt beviljades det ekonomiskt stöd för köp av 89 396 elcyklar. Det gjorde att försäljningen av elcykel ökade rejält. De senaste tre åren har det sålts omkring 249 000 elcyklar. 

 

Naturvårdsverkets utvärdering “Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordonspremien som utgångspunkt” presenterades 26 augusti. Den visar att det högsta genomsnittliga beviljade beloppet betalades ut till de som köpte en elcykel i Jämtland. Flest utbetalningar per 1 000 invånare har gått till boende i mindre tätorter och i landsbygdskommuner. Andelen som fick premien var större bland äldre personer än bland yngre.  

 

– Det visar att de som kritiserade elcykelpremien genom att påstå att den mest gynnade yngre personer på Södermalm i Stockholm hade fel. Därför är det dags att införa elcykelpremien igen för att få fler att ställa bilen och ta elcykeln i stället, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

 

Om regeringen inte vill återinföra elcykelpremien vill Svensk Cykling se tre andra insatser för att stimulera aktiva transporter i Sverige. Det första handla om att göra reseavdraget oberoende av vilket fordon som man reser med. Det andra handlar om att ta bort förmånsskatten på den som har en förmånscykel via sin arbetsgivare. Då skulle en förmånscykel skattemässigt behandlas på samma sätt som ett gymkort som subventioneras av en arbetsgivare. Det tredje förslaget innebär att arbetsgivare ska kunna köpa förmånscyklar till sina anställda med villkor som liknar de som fanns för Hem-PC-reformen under 1990-talet. 

 

Läs hela utvärderingen

 

Kontakt

Klas Elm, vd Svensk Cykling, 070-458 01 08

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling, 073-6554582

Låt ditt barn cykla till skolan. Bra för dig och ditt barn.

Välkommen tillbaka till vardagen. Hoppas att sommaren har varit skön. 

Har du under sommaren märkt att ditt barn tycker om att röra på sig och klarar av mer på egen hand än vad du trodde? Kanske har du också märkt att ditt barn vill agera för att motverka klimatförändringarna?

 

Årets rapport från Generation Pep visar att ungdomar tycker att det är kul att röra på sig, men att många rör på sig mindre än vad som rekommenderas. Bara tre av tio unga rör på sig 60 minuter per dag. Bland flickor på gymnasiet når bara 14 procent upp till rekommendationen. 

 

När nu jobbet och skolan börjar igen är det dags att se till att ditt barn får fortsätta att ha roligt genom att röra på sig och göra en insats för hälsan och klimatet. Vår lösning på det är att låta barn cykla till skolan. En lösning som också kan göra att du får känna glädjen av att röra på sig. 

 

Låt oss konstatera att statistiken kring cykling till skolan är riktigt dålig och du som förälder är en stor del av problemet. 

 

På 1970-talet gick eller cyklade 90 procent av barnen till skolan. I dag är den andelen omkring 50 procent. I mitten av 1990-talet cyklade 24 procent av barnen till skolan. I början av 2010-talet hade andelen minskat till 14 procent. Detta trots att sex av tio barn, enligt Trafikverket, har skolan inom två kilometer från hemmet. 

 

I dag kommer nästan varannan grundskoleelev till skolan med bil, enligt den senaste nationella resvaneundersökningen. Föräldrar motiverar detta med att trafikmiljön är farlig, att man vill vara en engagerad förälder som umgås med sitt barn och med att man inte tror att barnet klarar av lika mycket som man själv gjorde i samma ålder. 

 

Och så snurrar den onda spiralen vidare. Biltrafiken tätnar kring skolorna och ännu fler barn sätts i bilar med stressade föräldrar vid ratten. 

 

Så här kan vi inte ha det. Skjutsandet av barnen till skolan är en anledning till att dagens barn förväntas leva kortare liv med sämre livskvalitet än sina föräldrar och att de klimatfarliga utsläppen fortsätter ligga på höga nivåer. 

 

Använd tiden fram till skolstarten till att se till att ditt barn kan ta cykeln till skolan när terminen börjar. Ta reda på bästa cykelvägen till skolan och cykla den tillsammans med ditt barn några gånger innan och när skolan börjar. 

 

Många studier visar att det finns gott om fördelar för ditt barn och för dig själv av att barnen får röra på sig på vägen till skolan. Det handlar om bättre hälsa, minskad risk för fetma och fler aktiva lekar utomhus. Barn som cyklar eller går till skolan är piggare på morgonen och har lättare att koncentrera sig i skolan. De känner sig också mer hälsosamma, får mer miljövänliga attityder och känner större frihet genom att kunna transportera sig själva.

 

Och för dig själv kan det innebära mindre stressiga mornar och kanske nya resvanor för dig också. Det är ju trots allt så att det är lätt att barn tar efter sina föräldrars resvanor, på gott och ont. 

 

Du kan ju tänka på att det i dag är fler som dör på grund av att de är stillasittande än till följd av trafikolyckor. En inaktiv livsstil är till och med farligare än rökning. 

 

Och för varje bil som försvinner från vägen blir trafikmiljön för ditt barn och dig själv bättre.

 

Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling

Klas Elm, vd Svensk Cykling

Anna Niska, föreståndare Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI

Debattartikeln är bland annat publicerad i TTELA och Västerbottens-Kuriren 15 augusti 2019, samt i Östgöta-Correspondenten 16 augusti 2019.

Stor minskning av cykelstölder sedan 1990-talet

Antalet anmälda cykelstölder minskar i Sverige, visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Sedan mitten av 1990-talet har antalet anmälda cykelstölder i Sverige halverats. De senaste tio åren har antalet anmälda cykelstölderna i stort sett varit på samma nivå.

1993 anmäldes över 120 000 stycken cykelstölder. I fjol anmäldes 65 706 cykelstölder i Sverige. Det innebär en minskning med 48 procent. Under samma tid har Sveriges befolkning ökat med 1,6 miljoner, visar statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Bara under de senaste fyra åren har befolkningen i Sverige ökat med knappt 400 000 människor, men de anmälda cykelstölderna har inte ökat i samma takt utan varierat mellan 60 000 och 70 000 stycken de senaste tio åren.

– Man ska ta all statistik med en nypa salt, det kan finnas mörkertal och det handlar förstås också om benägenhet att anmäla. Med det sagt är det så klart glädjande och intressant att cykelstölderna minskar över tid, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.

Bra kan givetvis bli bättre. Klas Elm pekar på några avgörande faktorer:

– I takt med att allt fler cykelpendlar måste vi ställa högre krav på bra cykelparkeringar – det gäller såväl på arbetsplatser som vid resecentrum och bostadshus. Att fler vågar ta cykeln är samhällsekonomiskt bra, så det finns bara fördelar med sådana satsningar, säger Klas Elm.

Brås nationella trygghetsundersökning visar att andelen svenska hushåll som har drabbats av en cykelstöld i stort sett har varit konstant under senare år. Mellan 2007 och 2017 har det varierat mellan 11,1 procent och 9,2 procent av hushållen som utsatts för cykelstölder.

Fakta/Så skyddar du din cykel och minskar risken för stöld:

Använd ett bra och godkänt lås.

Lås fast cykeln i ramen och i ett fast föremål.

Plocka med dig lös utrustning som lampa, cykeldator eller cykelkorg.

Ställ in cykeln över natten

Om cykeln stjäls är det viktigt att ha noterat ramnumret på cykeln. Det gör identifieringen av cykeln lättare.

(Källa: Svensk Cykling, Brottsförebyggande Rådet, Statistiska Centralbyrån)

Svensk Cykling är en paraplyorganisation med syftet att samla Sveriges samtliga cykelorganisationer under samma tak. Tillsammans blir vi en starkare röst för cykling i Sverige. I nya Svensk Cykling ingår organisationerna Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet, Naturskyddsföreningen och Vätternrundan.

 

Cyklistbloggen får Svensk Cyklings opinionspris 2019

Svensk Cyklings opinionspris lyfter fram insatser som påverkar synen på cykling i en konstruktiv anda. I år går priset till Cyklistbloggen för dess enträgna arbete med att belysa cyklisternas behov av en säker och genomtänkt infrastruktur i Stockholm.

Bakom Cyklistbloggen finns Christian Gillinger och Jeroen Wolfers, två vardagscyklister i Stockholm. De beskriver själva att syftet med deras bloggande är att “göra Stockholm till en äkta cykelstad”.

Motiveringen till Svensk Cyklings opinionspris 2019 lyder:

“Effektiv opinionsbildning börjar med att beskriva verkligheten och ställa den i kontrast till visionerna. Sedan gäller det att visa hur verkligheten kan förändras så att den stämmer överens med visionerna. Detta gör Cyklistbloggen på ett mycket pedagogiskt och asfaltsnära sätt.

I text och bild visar Cyklistbloggen på de många absurditeter som möter cyklister i Stockholm på ett sätt som gör att man som läsare både skrattar och blir förbannad. Cyklistbloggen har alltid rejält under gummidäcken när den granskar trafikplaneringen och den befintliga cykelinfrastrukturen ur en cyklists perspektiv.  

Cyklistbloggen är en megafon för att få tjänstemän och politiker som jobbar med trafiksituationen i Stockholm att ta hänsyn till cyklisternas behov och en dynamo för att sprida cykelglädje. Det gör Cyklistbloggen till en viktig pådrivare för ett hållbart samhälle. Svensk Cykling hoppas därför att det snart finns Cyklistbloggar som på samma sakliga och underfundiga sätt kan driva opinion för säker cykling över hela landet.”

Svensk Cykling började 2010 att delat ut ett politikerpris till politiker som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för att lyfta upp cykelfrågor på den politiska agendan. 2016 breddades priset och bytte priset namn till Svensk Cyklings opinionspris. Sedan dess delas priset ut till en eller flera personer, företag, organisationer, fenomen eller institutioner som genom opinionsbildning påverkat samhällets syn på cykling i en konstruktiv anda.

Tidigare pristagare:

2018: Henrik Oretorp, ordförande Svenska Cykelstäder
2017: Anna Niska, ansvarig för cykelforskningen på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
2016: Patrik Kronqvist, ledarskribent Expressen
2015: Lotta Finstorp (M) och Johan Andersson (S)
2014: Karolina Skog (MP)
2013: Kent Johansson (C)
2012: Per Anckersjö (C)
2011: Karin Svensson Smith (MP)
2010: Anneli Hulthén (S)

Läs Cyklistbloggen på www.cyklistbloggen.se.

 

Jeroen Wolfers och Christian Gillinger är skribenterna bakom Cyklistbloggen. Fotograf: Jon Jogensjö

Bred politisk enighet om att göra det lagligt att cykla mot enkelriktat

Det finns en stor politisk enighet om att tillåta cyklister att cykla mot enkelriktat och svänga höger vid rödljus. Det framkom vid årets Cykelriksdag under Cykelmässan i Göteborg där riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier deltog. Enda partiet som säger nej till de två förslagen är Sverigedemokraterna.

Emma Berginger (MP) och Johan Hultberg (M). (Bild: Jöran Fagerlund)

– Vi måste våga testa för att utvärdera. Internationella erfarenheter säger att det kan vara en säkerhetsåtgärd. Enkelriktade gator är lokalgator med låg hastighet. Där har vi ett samspel i trafiken, säger Emma Berginger (MP) om förslagen om att få svänga höger vid rött ljus och att cykla mot enkelriktat.

Patrik Jönsson (SD), har en motsatt uppfattning.

– Enkelriktade gator är smala. Cykling mot enkelriktat är att spela hasard med cyklisters liv. Att låta cyklister svänga höger mot rött luckrar upp synsättet att man inte ska cykla mot rött, säger han.

Alla riksdagsledamöter talar om att fler ska kunna cykla och kunna göra det säkert. Vägarna dit skiljer sig åt i vissa fall.

Hampus Hagman (KD), Elin Gustafsson (S), Ulf Eriksson (C) och Jens Holm (V). (Bild: Jöran Fagerlund)

Ulf Eriksson (C), tycker att cykelpolitiken i dag är storstadsfixerad.

– Alla kommuner måste bygga en cykelinfrastruktur som passar sina egna behov av att ta kunna ta sig till jobb, skolor och kollektivtrafik, säger han.

Johan Hultberg (M) lyfter folkhälsan.

– Stillasittandet är den nya rökningen. Jag är beredd att titta på de flesta förslag för att fler ska kunna cykla, säger han.

En sådan sak är att se över reseavdraget som i dag kan ge ersättning till den som använder bilen till och från jobbet.

– Reseavdraget premierar bilåkning. Det är fel, säger Jens Holm (V).

Möjligheten att gå över till ett avståndsbaserat reseavdrag, där man får göra ett skatteavdrag oavsett vilket transportslag som man har använt, vill företrädarna för alla riksdagspartierna att man ska utreda. Förutom Sverigedemokraterna.

Patrik Jönsson (SD) och Helena Gellerman (L). (Bild: Jöran Fagerlund)

– Räkna inte med någon skattelättnad för cyklar från vår sida. Det är svårt att kontrollera efterlevnaden, säger Patrik Jönsson.

– Jag är nöjd över att det är flera partier som står bakom Januariavtalet med en fortsättning av stadsmiljöavtalet. Stadsmiljöavtalen är en framgång som ger resurser till cyklingen. Vi vill gå vidare med cykelgator där bilister och cyklister möts på cyklisterna villkor, säger Elin Gustafsson (S).

Hampus Hagman (KD), får applåder när han föreslår att det ska vara möjligt att ta med sig cykeln på tåget. Helena Gellerman vill satsa mer på underhåll av cykelvägar.

I de flesta frågor för att underlätta för cyklister var de flesta av partiföreträdarna överens. (Bild: Jöran Fagerlund)

– Låt cyklister rapportera in brister i cykelvägen i en app så får kommunen en översikt över var underhållet behövs, säger hon.

Flera riksdagsledamöter stämmer in i förslaget från Cykelfrämjandet om att lagstifta om att en bil måste hålla ett avstånd på minst 1,5 meter vid omkörning av en cyklist. Förslaget om att ändra väglagen så att det ska bli möjligt att bygga statliga cykelvägar utanför tätorter som inte ligger bredvid en statlig väg får också gehör från flera riksdagsledamöter.

Sagt i debatten

Johan Hultberg, Moderaterna

“Det är en otjänst av skjutsa barn till skolan i bil. Det är en ond spiral när föräldrar skjutsar sina barn på grund av att så många kör bil till skolan.”

“Bättre efterlevnad av trafikreglerna med fler poliser ger säkrare cykling.”

Helena Gellerman, Liberalerna

“Under 1990-talet var det möjligt för privatpersoner att leasa en dator. Det gjorde att IT-kunskaperna ökade. Titta på något liknande för cykel. Det gäller att göra något radikalt för att öka antalet som cyklar.“

Patrik Jönsson, Sverigedemokraterna

“Gör reglerna för cykelpassage och cykelöverfört likadana. Cyklisten ska alltid stanna.”

Jens Holm, Vänsterpartiet

“Det borde vara generellt sänkt bashastighet till 40 kilometer i timmen. Bilen måste stå tillbaka. Vi måste bygga om våra städer. Det går inte att ta sig fram med bil överallt. Bygg färre bilvägar för att få pengar till cykelvägar.”

Hampus Hagman, Kristdemokraterna

“Trafikseparering är A och O för att få fler att cykla och känna sig säkra.”

Ulf Eriksson, Centerpartiet

“Främja arbetsgivare som hjälper anställda att cykla.”

Elin Gustafsson, Socialdemokraterna

“Cykeln är viktig var man än bor. Det är viktigt att koppla ihop olika trafikslag. Målet är att cyklingen ska öka.”

Emma Berginger, Miljöpartiet

“Bygg supercykelvägar mellan orterna. Turism- och rekreationscykling är incitament för att förbättra cykelinfrastrukturen på landsbygden.”

När företrädarna för riksdagspartierna fick ta ställning till frågan om att sänka dagens bashastighet på 50 kilometer i timmen i tätorterna är partierna splittrade. Grön lapp innebär ja, röd lapp nej och gul lapp visar en tveksamhet. (Foto: Fanny Westin)

Skatteregler ska användas för att gynna cykelpendling menar alla partier utom Sverigedemokraterna. (Foto: Fanny Westin)

Bryt tvångsgiftet mellan statliga bilvägar och cykelvägar tycker alla partier. Viss tvekan finns hos Socialdemokraterna.(Foto: Fanny Westin)

Fotnot:

Läs också tidningen Syres reportage från Cykelriksdagen. 

 

Sopsaltade cykelvägar gör att fler vill cykla och minskar olyckorna

Varannan person som cyklar på sommaren ställer cykeln på vintern. Dålig snöröjning och halkbekämpning är den vanligaste orsaken till att cykeln blir stående. Det visar en rapport som konsultföretaget Trivector har tagit fram på uppdrag av Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. Rapporten innehåller åtgärder för att få fler att cykla året runt.

Rapporten “Hur ökar Sverige vintercyklandet?” är en slutrapport av det första året med Cykelfrämjandet och Svensk Cyklings innovationstävling Cykling Plus Minus som handlar om att få fram idéer för att öka vintercyklingen . Rapporten presenteras i dag i samband med Cykelriksdagen i Svenska mässan i Göteborg och i en debattartikel på SVT Opinion.

– Resvaneundersökningar från flera svenska kommuner visar att cyklisterna halveras på vintern och att mellan var tredje och var femte sommarcyklist kan tänka sig att cykla på vintern om halkbekämpning och snöröjning blir bättre. Ett av de bästa sätten för att öka antalet cyklister på vintern är därför att använda den snöröjningsmetod som kallas för sopsaltning, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Under vintern 2016/17 använde 26 kommuner i Sverige sopsaltning, som innebär att snön på gång- och cykelvägar sopas bort och att halkan bekämpas med salt. Sedan dess har ännu fler kommuner infört metoden.

– Sopsaltning kostar lite mer än traditionell vinterväghållning, men vinsten ligger i att olyckorna blir färre och fler tar cykeln. Det visar en jämförelse som Stockholms Stad har gjort mellan cykelvägar som snöröjts på olika sätt, säger Klas Elm, vd för paraplyorganisationen Svensk Cykling.  

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har konstaterat att 77 procent av singelolyckor med cykel med allvarlig skada som följd beror på halka eller rullgrus. Med sopsaltning undviks båda dessa risker.

Rapporten tar upp fler åtgärder som arbetsgivare, kommuner, regioner och statliga myndigheter kan göra för att fler ska cykla på vintern. Det handlar om att bygga upp offentliga cykelvårdsanläggningar där man kan tvätta av cykeln, ge information via appar och hemsidor om vilka cykelbanor som för tillfället är snöröjda, göra det möjligt att ta med cykeln i kollektivtrafiken, ha tillgång till inomhusparkeringar för cyklar och möjlighet att dusch på jobbet eller skolan.

– En viktig grej för att öka cyklingen är att man stöttar möjligheten för arbetsgivare att erbjuda cyklar till sina anställda, precis som man gjorde med Hem-PC på 1990-talet. I dag får du friskvårdsbidrag för att cykla på gym, men inte för att cykelpendla till jobbet. Vi har inte råd med skenande kostnader för ökade utsläpp, sämre folkhälsa och trängsel på vägarna, säger Lars Strömgren.

– Regeringen, kommunerna och Trafikverket måste förbättra arbetet med vintercykling och skjuta till mer medel för framkomliga cykelvägar under vintern. Om fler kan cykla förbättras folkhälsan och sjukvårdskostnaderna minskar, säger Klas Elm.

Läs rapporten: http://cykelplusminus.se/utredning-det-kravs-for-att-oka-vintercyklandet/

Läs debattartikeln: https://www.svt.se/opinion/sverige-har-allt-att-vinna-pa-okad-cykling-aret-runt

Foto: Jon Jogensjö

Ny undersökning: cyklister otrygga och irriterade i trafiken

Cyklister känner sig otrygga och irriterade i trafiken, och det är främst bilisterna som är orsaken – men även andra cyklister. Det visar en unik undersökning som Enkätfabriken genomfört bland 1012 cyklister på uppdrag av intresseorganisationen Svensk Cykling.

– Vi sträcker ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare – vi måste börja samarbeta konstruktivt i trafiken för att få ner aggressiviteten, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Ett intensifierat cykelpendlande i storstäderna och rekordsäljande elcyklar har lett till att det har tätnat på cykelbanorna i många svenska städer. Många år av eftersatt cykelinfrastruktur för cyklande har helt klart skapat trängsel, och med det ökad irritation. Och en del vrede har drabbat trafikantgruppen cyklister, kanske inte alltid oförtjänt:

– Vi som representerar cyklandet i Sverige vet att även cyklister gör fel. Alla ska följa reglerna – det gäller bilister och det gäller cyklister. Men vi ville undersöka hur cyklisterna själva ser på saken, hur deras upplevelse av trafiken är och samspelet med andra trafikantgrupper, inklusive andra cyklister, säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.

Uppdraget gick till Enkätfabriken att göra en undersökning där endast cyklister, 1012 till antalet, svarar på frågor om trafikupplevelsen. Någon liknande undersökning har inte tidigare gjorts i landet.

Undersökningen visar att bara en av fyra cyklister anser att trafiken präglas av ömsesidig hänsyn och respekt i stor utsträckning. En av tre cyklister, eller 32 procent, tycker att bilister visar dem särskilt dåligt omdöme i trafiken, en av fyra (25 procent) cyklister har samma åsikt om fotgängarna och en av fem (21 procent) tycker att andra cyklister visar dåligt omdöme.

Den största källan till irritation var bilisterna, det uppgav 29 procent, följt av dåligt underhållna cykelvägar (24 procent), gångtrafikanter (22 procent), kombinerade gång- och cykelbanor (21 procent) och andra cyklister (20 procent). Taxichaufförer är ett särskilt kapitel. 28 procent tycker att dessa visar cyklisterna särskilt dålig hänsyn.

Samspelet med bilister har några särskilda problemområden, enligt cyklisterna. Värst är bilister som inte blinkar i korsningar, det uppger drygt hälften (51 procent) av de tillfrågade cyklisterna i enkäten. Annat som utgör ett problem i samspelet med bilister är bilister som kör för nära (48 procent), som kör för fort (44 procent), bilister som inte stannar vid överfarter (40 procent) och högersvänger över cykelvägar (30 procent).

När det gäller infrastrukturen är det intressant att titta på undersökningens resultat om vad som skapar en känsla av otrygghet bland cyklisterna.

Den vanligaste källan till otrygghet stod cyklande i blandtrafik för (39 procent), följt av cykelvägar som övergår i blandtrafik (33 procent) och dåligt underhållna cykelvägar (26 procent), kombinerade cykel- och gångbanor (26 procent) och bilister (24 procent), dålig belysning (23 procent), lastbilar (19 procent), bussar (16 procent).

Att det finns irritation och otrygghet bland trafikanter i städerna är känt sedan tidigare, och undersökningen bekräftar den bilden. Desto större anledning att börja verka konstruktivt:

– Det år vårt uppdrag att verka för ansvarstagande bland cyklister, och på sikt måste infrastrukturen för cyklar bli bättre. Men nu måste vi konstruktivt verka för att minska konflikterna mellan trafikantgrupperna, säger Klas Elm.

Svensk Cykling menar att det är dags att kliva upp ur skyttegravarna och börja hjälpas åt, och Klas Elm skickar med en hälsning till andra intresseorganisationer:

– Vi vill att organisationer som företräder andra trafikantgrupper också är beredda att börja jobba konstruktivt tillsammans för ett bättre samarbetsklimat i trafiken, säger Klas Elm:

– Vi ska kramas i trafiken, inte slåss. Svensk Cykling vill härmed sträcka ut en hand till yrkesförare, bilister och fotgängare som alla är beredda att arbeta för bättre trafikmiljöer.

 

Hela undersökningen finner du här: 837_svensk cykling_rapport

 

 

 

EU-beslut: plats för minst åtta cyklar på varje tåg inom EU

Europaparlamentet har i dag, 15 november, beslutat att det ska finnas plats för minst åtta cyklar på varje tåg inom EU.
– Internationella erfarenheter från Danmark och Nederländerna visar att detta ökar både tågresandet och cyklingen. Nu finns möjligheter att öka det klimatsmarta och hälsofrämjande resandet i Sverige ännu mer, säger Lars Strömgren, ordförande för intresseorganisationen Svensk Cykling.

I dag är det inte möjligt att ta med sig cykeln på längre tågresor i Sverige och på pendeltåg är möjligheten kringskuren av många villkor. Inom Storstockholms lokaltrafik, SL, exempelvis, får man ta med sig cykeln på pendeltåget i mån av plats, men inte under högtrafik och man får inte gå av eller på pendeltåget med cykel på Stockholms central eller Arlanda.

Detta kan det nu bli ändring på tack vare torsdagens beslut i Europaparlamentet om ett nytt resenärsdirektiv för EU, som innebär att det ska finnas platser för cyklar på alla sorters tåg.

För ett år sedan genomförde Svensk Cykling en Sifo-undersökning bland 1 000 svenskar som visade att hela 42 procent skulle cykla mer om möjligheten att ta med sig cykeln på tåg var bättre.

– Frågan ställdes innan elcyklepremien hade fått det stora genomslag som den nu har fått. Så potentialen för att att öka både tågresandet och cyklingen är förmodligen ännu större i dag. Till det kommer den stora effekt som detta beslut kan få för cykelturismen, säger Lars Strömgren.

Beslutet i Europaparlamentet är ett led i att “göra det lättare att kombinera cykel- och tågresor” genom att se till att det finns angivna platser där man kan ställa sin cykel på alla passagerartåg i EU-länderna.

Nu går resenärsdirektivet vidare till gemensam behandling mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. Om de tre instanserna blir överens kan beslutet träda i kraft tidigast under 2020.

– Svensk Cykling ser fram emot att planera för denna förändring tillsammans med den svenska järnvägsbranschen, säger Lars Strömgren.

Fotnot: 

Europaparlamentets beslut om cyklar på tåg:

“Resenärerna ska ha rätt att ta cyklar ombord på tåget, inbegripet på höghastighetståg, fjärrtåg, gränsöverskridande tåg och lokala tåg. Alla nya eller upprustade passagerartåg ska senast två år efter ikraftträdandet av denna förordning vara utrustade med en tydligt angiven plats för transport av minst åtta monterade cyklar. Järnvägsföretag, biljettutfärdare, researrangörer och, i förekommande fall, stationsförvaltare ska informera resenärerna, senast när de köper biljetten, om villkoren för transport av cyklar på alla tåg i enlighet med förordning (EU) nr 454/2011.” (Ändringsförslag 56)

Hela betänkandet från Europaparlamentets utskott för transport och turism finns på:

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2018-0340&language=SV#title2

Svensk Cyklings politiska manifest för ökat cyklande: Lathund för kommande regering

Ökad cykling är mycket lönsamt för Sverige – forskning visar att varje satsad krona ger 9 kr tillbaka. I väntan på en ny regering presenterar Svensk Cykling sitt nya manifest med en lång rad förslag som främjar ett cykelvänligare samhälle.

– Man kan se vårt manifest som en lathund för beslutsfattare, en viktig hjälp för kommande regering inte minst, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Beskeden om hur Sveriges kommande regering ska se ut och vilken politik som den ska driva dröjer. Det samma gäller i en del kommuner och landsting. Det gör att tiden för att ta fram budgetar för 2019 kan bli knapp. Svensk Cykling vill inte att det ska gå ut över det viktiga arbetet med att ge rätt stöd för att fortsätta den positiva trenden med att allt fler byter ut bilen mot cykeln, och då gärna en elcykel.

– Elcykelpremien är en bidragande orsak till denna utveckling. Den anslagna summan för 2018 tog slut i mitten av oktober. Detta innebär att allt fler nu väljer att resa hållbart och hälsosamt, säger Lars Strömgren, ordförande Svensk Cykling.

Oavsett hur en kommande regering ser ut eller hur politiska samarbeten formas i kommuner och landsting måste dessa ta fram en politik som gynnar denna miljövänliga och hälsosamma utveckling. Att fatta beslut som gynnar den positiva cykeltrenden ska vara lika enkelt som är själv göra cykeln till en god vana.

Nu presenteras Svensk Cyklings Manifest, en lathund för alla politiker i riksdag, kommuner och landsting som nu har att ta fram budgetförslag och sedan fatta budgetbeslut.

– I manifestet pekar vi ut fyra avgörande faktorer som kan öka cykelns roll i som transportmedel – resurser, yta, framkomlighet och trafiksäkerhet. Den kommande regeringen regeringen, hur den än ser ut, kan med hjälp av manifestet vara väl förberedd när det gäller vilka initiativ som är bra att ta för att gynna miljövänlig och hälsosam cykling, säger Lars Strömgren.

Resurser: Utan mer ekonomiska resurser kommer ingen reell ökning att ske. Idag går 1 procent av resurserna i nationella transportplanen till cykling – här måste ske en ändring.

Yta: Nya prioriteringar måste ske gällande hur ytan fördelas mellan olika transportmedel. Mer yta till cykling kommer att skapa mer attraktiva, säkrare och renare städer.

Framkomlighet: Cyklister måste få en högre rangordning i trafiksystemet, som exempelvis i korsningar och längs enkelriktade gator, och trafikreglerna behöver förenklas.Trafiksäkerhet: De mest effektiva åtgärderna för säkrare cykling är bättre utformad infrastruktur, bättre drift och underhåll för cyklister samt sänkt faktisk (inte bara skyltad) hastighet för motortrafiken.

Hela det politiska manifestet finner du här.